Hej fina! Var beredd på ett BRUTALT ärligt inlägg!
Döm mig inte utan att ha gått i mina skor…..
Att stanna upp ibland och bara vara. Ensam. Andas. Fundera. Reflekter. Det är För mig ganska svårt. Jag är oftast påväg någonstans…. Men vad är det jag flyr ifrån? Mig själv? Den frågan ställer jag just nu mig själv.
Jag har ALLTID haft många bollarna luften. Jag har ALLTID fått klara mig själv. Jag har en bakgrund som många inte ens kan föreställa sig. Jag är inte redo att dela med mig av den ännu. Men jag skriver på min bok. En självbiografi, där jag berättar ALLT! Saker jag inte pratat med någon om.
När jag är redo så kommer jag att dela med mig. Inte nu.
Jag har använt mina erfarenheter till att bli starkare. Jag har lyckats ganska bra. På många sätt. Jag har haft ingenting, jag har haft mycket.
Jag har stött på hinder, sorg och svek. På ALLA plan. Jag har fallit ihop som ett trasigt korthus! Jag har gjort misstag. Jag har nått framgång.
Men jag har också fallit så långt ner man kunnat falla, samtidigt som jag famlat i mörker efter en väg mot ljuset. Jag ville inte leva. Jag ville ta mitt liv. Men någonting inom mig fick mig att vilja leva och valde att kämpa. Jag var väldigt ung. Visste du att jag som 14åring hade tre jobb och försörjde mig själv? Visste du att jag som ung suttit inlåst på ett paragraf 12 hem? Den absolut vidrigaste tiden i mitt liv!
-Har jag blivit bitter och destruktiv för det? Nej!
Jag har ALDRIG fått någonting gratis eller tagit någon eller något för givet. Jag är ett maskros barn som tack varar mina erfarenheter har blivit stark, målmedveten och väldigt driven. Jag är inget offer. Men precis som allà andra så har jag mitt bagage. Ibland kommer saker ifatt. Ibland så faller man tillbaka, inte ner på botten men man får ett tillfälligt bakslag.
Trots år med uppehåll och noll kontakt så har Jag idag en bra relation till både min mamma och min pappa. Jag älskar dom enormt mycket och är väldigt tacksam för det. Igår ringde jag min pappa och grät. Pappà jag är trött! Det skulle jag inte klarat av att göra för några år sedan. Jag har alltid varit som Pippi Långstrump, ”kan själv”. Jag gillar Pippi, hon ör stark. Men ibland måste man våga visa sig svag. När jag pratat med pappa så ringde jag även min mamma.
Men just precis just nu så befinner jag mig i en väldigt påfrestande situation. Jag ÄR trött! Nu menar jag inte bara jetlaggad, från New York. Utan nu menar jag trött efter 10år som egen företaget, efter 5år på ”flykt” för att hitta hem sedan separationen från Ludvigs pappa.
Jag var ensam med Ludvig från det att han bara var ett par veckor gammal. hela min värld rasade, igen! Trasig, sårad, ledsen och besviken. Trots otrohet och svek från Ludvigs pappa så har vi en fin relation idag. Ludvig har en fantastisk Lillebror som är född samma år. Där och då tyckte jag allt var fruktansvärt. Men när jag ser dom två små killarna ihop, så ser Jag kärlek. syskonkärlek. så kan jag inte annat än att le. jag ler ifrån hjärtat <3
Det tog några år, men nu gör jag det. Ludvig har en fin styvmamma. Det tog också flera år att kunna förlika mig med! Men Ludvig gillar henne och gör han det, så gör jag faktiskt också det. Hon ”tog” min man, min familj och allt jag hade. Men vad sjutton…. Med distans till det och när tiden har gått så kan jag ju faktisk se att det var riktig kärlek.
Den dag jag kunde erkänna det för mig själv och förlåta Ludvigs pappa…. Den dagen började jag må MYCKET bättre.
Alla frågor HUR ska det gå när Ludvig ska börja skolan!?! Då kan inte Ludvig bo i två städer. DEN rädslan att behöva hamna i en vårdnadstvist har förföljt mig i flera år. Det är EN av anledningar till min brutalt dåliga sömn på sista tiden! Mardrömmar, panikångest och gråtattacker när Ludvig varit hos sin pappa. Ludvig är mitt ALLT!!!! <3
Jag har nu bestämt mig. Jag har ransakat mitt mammahjärta och lagt mina egna känslor helt åt sidan. (Såklart) vi har gemensamt hittat en lösning. Jag och Ludvigs pappa. Inte helt okomplicerat men det kommer att bli bra….
Den låter jag stanna inom familjen tills det är aktuellt.
Men det är en skön känsla att kommit fram till vad som är bäst för alla inblandade.
Varför tar jag upp detta nu??? Jo, för att Igår när jag flög ner från stockholm till Kalmar så hörde jag ett våldsamt gräl mellan två föräldrar som separerat. Hårda ord, bitterhet, ilska RAKT framför barnen…… SKÄMS! Gråtande mamma, gråtande barn! En aggressiv och något för hetsig pappa. En trasig och förkrossad familj. Man MÅSTE sätta barnen i första hand.
Det är inte alltid lätt. Vi har också grälat, men INTE framför barnen. Ibland har man fått svälja, svälja, och svälja! Vi alla gör fel. Vi är ju inte mer än människor. Men från en förälder till en annan förälder,
-HÅLL KÄNSLORNA i styr! Tänk efter två gånger, sätt barnen i första hand! Det där grälet utanför Arlanda fick mig att må väldigt dåligt….. Jag förstår, Men jag förstår inte.
Och av egen erfarenhet så kan jag säga att med tiden så känns det bättre. Gråt ut, bryt ihop, ta hjälp av nära/kära eller en psykolog. hitta ett sätt att må btre, oavsett vad du gått igenom!
stanna inte i bitterheten! Livet är för kort för att slösa bort på att vara bitter. Du kan aldrig påverka någon annans framtid, men du kan påverka och ta kontroller över din egen. DET är vad jag själv gör just nu! Tar kontrollen över mig själv, min och Ludvigs framtid. Och Tezz såklart!
Mina två närmaste <3
Jag har kommit långt trots minà 28 år och min trasiga själ. Men jag har fortfarande en bra bit kvar. Jag jobbar med mig själv hela tiden. Jag har sedan en tid skaffat en life-coach. För att få hjälp med nya verktyg som ska kunna hjälpa mig på rätt väg och för att laga mig hela vägen inifrån och ut. Ibland blir jag irriterad på min life-coach, för att det svider när man får höra sanningen. Det kan göra riktigt ont! Men man måste våga se sanningen och lära sig att förstå den för att kunna komma framåt och må bra. Jag försöker.
Jag står just nu inför ytterligare ett vägsjäl. Ska jag gå åt höger eller vänster? Det kan ingen annan välja åt mig. Jag måste ta besluten själv.
Just precis nu, i skrivande stund så vet jag faktiskt inte. Men jag kämpar, jag kämpar hårdare än någonsin! När jag vet, så kommer jag att berätta. När jag bestämt mig för åt vilket håll jag ska gå så kommer du att få följa med….. Ett djupt inlägg idag.
Men detta är vad som snurrar i mitt huvud just nu.
I denna EXTREMT ytliga bloggvärld är det långt ifrån alla visar upp sin verklighet och sitt ”rätta jag” allt ska vara så j*vla perfekt hela tiden! ”Happy, Happy Happy”
I mitt liv, som också kan se väldig ”perfekt ut” med resor, gala-premiärer, lyxiga tillställningar, modevisningar, modelljobb, osv….
så är det faktiskt så att jag mår SKIT just nu! Jag är INTE perfekt, jag har ett kraftigt bakslag. Och vet du vad…. Det känns helt okay att erkänna det för dig <3
och när jag ändå är igång och erkänner saker. Jag har börjat röka igen, just nu röker jag som en galning! Är jag stolt över det? -Nej! Skäms jag över det? -Ja!
Ska jag sluta (igen) -JA! Utan tvekan! När jag är redo!
Jag har lovat dig en ärlig blogg. Hoppas att du kan ta mitt brutalt ärliga inlägg!
Lite tankar från mig till dig….. Nu ska jag åka till butiken My’s Blommor och jobba. Vi hörs sen.
Massa kärlek och kramar <3
/My Martens
Ärlighet varar längst! Det är skönt att vara brutalt ärlig ibland. Du verkar ha gått igenom mycket svårt och jobbigt men ändå står du på egna ben idag, stor kram till dig! Livet är inte en dans på rosor. Som du skriver vågar inte många erkänna deras brister, dem skriver om deras perfekta liv. Ibland måste man skriva om det som inte är så bra också, bara för att må bra och få stabilitet. Det tror jag!
Många kramar till dig. Du kommer landa i allt så småningom. <3
Att läsa detta inlägg är det många som skulle behöva göra och gå till eftertanke om livet. Du är så ärlig och utlämnande om dig själv och ditt liv, och det jag vet att du gör, gör du med bravur. Skit i dåliga samvetet över rökning o sånt just nu, fokus på ditt liv och lillemans väl. Och dom bloggare som skriver att dom är ärliga och bara happy happy, ja du, dom landar snart dom oxå…..
Kram bästa My och kom ihåg ”näsan uppåt”
Vilket ärligt inlägg My. Jag tror det kommer att gå jättebra för dig, trots bakslag och rökning etc. Livet är upp och ner ibland. Bästa av allt är att du har lärt dig att be om hjälp och kan prata om det. Det hjälper mycket. Du har kommit långt, väldigt långt med allt du gått igenom. Det kommer att bli bättre med tiden.
Tack för en ärlig blogg och lycka till med allt finaste du. Det löser sig alltid på ett eller annat sätt, frågan är bara när. Tålamod och kämpa på. <3
Första tanken när jag läste så ärligt och bra inlägg Du är stark!! Skit i det med rökningen det tar du sen när du känner för det. Stor kram till dig<3
Superfint och ärligt inlägg. BRA och faktiskt FINT skrivet. Allt ifrån alla bloggare som visar denna sida för alla har vi våran ”skit” och bakgrund.
Tack för du delar med dig, det kommer bli bättre med tiden. Jag VET att har du ångest och panik och är fast i dendär ondskefulla bubblan så är det inte bara att släppa det hur som helst – jag vet för jag är där själv nu och varit där i till och från i mitt liv men tyvärr i 1,5 år nu så jah arbetar eeextremt lite nu pga detta. Har tappat bortmig själv.
Pga äter jag skit, hinkar läsk och ontttigheter. Väger ”normalt” dock, men insidan är knappt hälsosam.
Vad sägs om att kämpa tillsammans? Du drar ner på rökning och jag på läsk mm.
Livet ÄR alldeles åt helvete för kort för att låta massa skit påverla en. Förstår såklart du är rädd att mista din fina grabb- men det ska du inte heller!
Med 2 hemska vidriga dödsfall på 6 månader så känner jag själv på nåt sätt; det är för kort att oroa sig för saker. Åt helvete för kort.
Vi ska leva – lyckliga och göra det som gör OSS lyckliga!
Kämpa på!! Uppdatera oss gärna hur det går.
Kram
Det är starkt gjort av dig att även kunna visa upp livets ”baksida”! Allt är ju faktiskt inte glitter och glamour jämt! Även en stark person måste få kunna känna sig liten ibland… Tänk på att man inte måste förlåta för att kunna gå vidare! Däremot måste man kunna släppa det!! Det som har varit går inte att påverka. Men det gör framtiden. Jag är övertygad om att du kommer klara det så bra! Du verkar ju vara både stark och driven! Beundrar dig mycket för det! Många kramar från ”mamma Annelie”
Ärlighet varar längst! Det är skönt att vara brutalt ärlig ibland. Du verkar ha gått igenom mycket svårt och jobbigt men ändå står du på egna ben idag, stor kram till dig! Livet är inte en dans på rosor. Som du skriver vågar inte många erkänna deras brister, dem skriver om deras perfekta liv. Ibland måste man skriva om det som inte är så bra också, bara för att må bra och få stabilitet. Det tror jag!
Många kramar till dig. Du kommer landa i allt så småningom. <3
Starkt inlägg och starkt & modigt av dig att publicera! Ärliga bloggar är de bästa och det ger så mycket att se att man inte är ensam i att ha det tufft. Visa att det är få (om ens någon?) som lever ett perfekt liv även om som du skrev om kan verka så i sociala medier. Stor kram till dig ❤
Så starkt och grymt ärligt inlägg. Skönt att se en äkta sida från en blogg. För alla människor går ju livet som sagt upp och ner. Massor av styrkekramar till dig My ,du fixar det här.
Att läsa detta inlägg är det många som skulle behöva göra och gå till eftertanke om livet. Du är så ärlig och utlämnande om dig själv och ditt liv, och det jag vet att du gör, gör du med bravur. Skit i dåliga samvetet över rökning o sånt just nu, fokus på ditt liv och lillemans väl. Och dom bloggare som skriver att dom är ärliga och bara happy happy, ja du, dom landar snart dom oxå…..
Kram bästa My och kom ihåg ”näsan uppåt”
Med tank på Ludvigs skolgång, så är väl det bästa att flytta
tillbaka, bort från Stockholms stress och skyhöga kriminalitet!
Du behöver lugn och ro…
undrar ja med varför flyttade du till stockholm?
Pga av jobb, familj och välmående…
Stor kram! <3
Jag tror på dig. Du kommer att klara denna svacka också. Det där med rökningen, det behöver du inte ha dåligt samvete för. Och ta ingen skit från någon. Heja dig.
Du verkar vara en stark person ♥ Ta hand om dig och vila dig när du kan. Att våga fråga om hjälp är en styrka. Hoppas det vänder snart och att du får bukt med sömnen och tankarna. Kämpa på! Kram
Vilket ärligt inlägg My. Jag tror det kommer att gå jättebra för dig, trots bakslag och rökning etc. Livet är upp och ner ibland. Bästa av allt är att du har lärt dig att be om hjälp och kan prata om det. Det hjälper mycket. Du har kommit långt, väldigt långt med allt du gått igenom. Det kommer att bli bättre med tiden.
Tack för en ärlig blogg och lycka till med allt finaste du. Det löser sig alltid på ett eller annat sätt, frågan är bara när. Tålamod och kämpa på. <3
❤️❤️❤️❤️❤️❤️
”Man kan inte förstå en annan människa uta att ha gått i dennes mockasiner”
Ett gammalt indianskt ordspråk. Så sant!
Du verkar ha gått igenom en hel del, och jag tänkte faktiskt när ni var till NY nu, att du verkar vara på språng hela tiden.
Verkligen hela tiden…!
Strongt gjort att skriva inlägget, men jag säger tack! Tack för att du delar med dej!
Jag har också en del i mitt bagage, det är inte alltid lätt, men bra att du har en coach nu. Man behöver rensa ut, sortera och stanna upp ibland.
Det är ok att må skit, släppa ut alla känslor, sedan blir det alltid bättre❤️
Du är fortfarande ung, du har hela livet framför dej! Du kommer fixa detta, du verkar ha båda fötterna på jorden!
Kram!❤️❤️❤️
”What doesn’t kill you, makes you stronger” Visst är det så! Vi lär oss något av allt det vi upplever och tar med oss det och även om man är den starka måste man själv få vara svag ibland.
En stor kram till dig My!
Helt ärligt har jag jättesvårt att ta dig på allvar My? Ena dagen ’glass och ballong’ i NY och i frisörstolen, andra dagen ångest osv….Det blir lixom inte trovärdigt? Jag menar inte alls att kritisera dig, jag har ingen aning om hur ditt liv sett ut, men att svänga och pendla så mellan hopp och förtvivlan – det kan ju inte vara nyttigt? Du är en vuxen kvinna som själv måste bestämma dig för vad som är viktigt i DITT liv; och sedan lägga bort allt annat som stör-sänder. Så får vi ALLA göra! Och det behövs ingen livs-coach eller nån annan expert-tyckare, utan en vanlig portion sunt förnuft duger gott.
Lycka till!
Otroligt opassande kommentar. Det hon beskriver är så vanligt och ångesten kan slå till när som helst, även mitt i det roliga, därav toppar och dalar. Jag har sett flera i min närhet gå in i väggen så jag känner igen detta.
Håller med vad alla andra har skrivit här. Du på god väg tror jag. Det är ju ett steg i rätt riktning att va ärlig emot sig själv oxå. Det kommer att bli bra, vilket beslut du än tar. Se till att omge dig med vänner som ger dig bra energi och som höjer dig i stället för att sänka dig. Vill ge dig en mega cyberkram <3 <3 <3
Du är en kämpe!
Kram
Första tanken när jag läste så ärligt och bra inlägg Du är stark!! Skit i det med rökningen det tar du sen när du känner för det. Stor kram till dig<3
Superfint och ärligt inlägg. BRA och faktiskt FINT skrivet. Allt ifrån alla bloggare som visar denna sida för alla har vi våran ”skit” och bakgrund.
Tack för du delar med dig, det kommer bli bättre med tiden. Jag VET att har du ångest och panik och är fast i dendär ondskefulla bubblan så är det inte bara att släppa det hur som helst – jag vet för jag är där själv nu och varit där i till och från i mitt liv men tyvärr i 1,5 år nu så jah arbetar eeextremt lite nu pga detta. Har tappat bortmig själv.
Pga äter jag skit, hinkar läsk och ontttigheter. Väger ”normalt” dock, men insidan är knappt hälsosam.
Vad sägs om att kämpa tillsammans? Du drar ner på rökning och jag på läsk mm.
Livet ÄR alldeles åt helvete för kort för att låta massa skit påverla en. Förstår såklart du är rädd att mista din fina grabb- men det ska du inte heller!
Med 2 hemska vidriga dödsfall på 6 månader så känner jag själv på nåt sätt; det är för kort att oroa sig för saker. Åt helvete för kort.
Vi ska leva – lyckliga och göra det som gör OSS lyckliga!
Kämpa på!! Uppdatera oss gärna hur det går.
Kram
Skickar massa kramar ❤
Det är starkt gjort av dig att även kunna visa upp livets ”baksida”! Allt är ju faktiskt inte glitter och glamour jämt! Även en stark person måste få kunna känna sig liten ibland… Tänk på att man inte måste förlåta för att kunna gå vidare! Däremot måste man kunna släppa det!! Det som har varit går inte att påverka. Men det gör framtiden. Jag är övertygad om att du kommer klara det så bra! Du verkar ju vara både stark och driven! Beundrar dig mycket för det! Många kramar från ”mamma Annelie”
Starkt inlägg och starkt & modigt av dig att publicera! Ärliga bloggar är de bästa och det ger så mycket att se att man inte är ensam i att ha det tufft. Visa att det är få (om ens någon?) som lever ett perfekt liv även om som du skrev om kan verka så i sociala medier. Stor kram till dig ❤
Så skönt med din ärliga blogg!! Vi mår alla skit ibland men du är stark!
Styrkekramar
Så starkt och grymt ärligt inlägg. Skönt att se en äkta sida från en blogg. För alla människor går ju livet som sagt upp och ner. Massor av styrkekramar till dig My ,du fixar det här.
Med tank på Ludvigs skolgång, så är väl det bästa att flytta
tillbaka, bort från Stockholms stress och skyhöga kriminalitet!
Du behöver lugn och ro…
undrar ja med varför flyttade du till stockholm?
Pga av jobb, familj och välmående…
Stor kram! <3
Jag tror på dig. Du kommer att klara denna svacka också. Det där med rökningen, det behöver du inte ha dåligt samvete för. Och ta ingen skit från någon. Heja dig.
Du vackra medsyster! Ett annat maskrosbarn här… Utan all skit jag haft i bagaget, skulle jag aldrig kunna känna den lycka, ro och glädje i ivet som jag gör nu vid 40. Det är så viktigt att veta att ensam är inte stark. Vi behöver varandra. Jag minns själv när jag kom hem ifrån NYC, oftast kände mig så tom och håglös. Som om luften hade gått ur mig. Det är en märklig stad som ger en sådan kick, för att sedan skapa ett vakuum av… nothing? eller everything? Min kille bor i NYC och han är mest stressad, och busy där som de flesta. (Vi har det mysigast i Europa, och Israel;-) Sov ut, ät väl, det är helt okej att börja röka- straffa dig inte själv för det, och krama din son riktigt mycket!
Du verkar vara en stark person ♥ Ta hand om dig och vila dig när du kan. Att våga fråga om hjälp är en styrka. Hoppas det vänder snart och att du får bukt med sömnen och tankarna. Kämpa på! Kram
Men fina du, du är ju bara människa. Grämer dig inte för hårt, livet har sina upp o nedgångar o jag är övertygad om att du kommer ur det här med ny erfarenhet och styrka. Fint att du ändå delar med, skönt o se att allt inte är ”glam o fest” ? stor kram
Starkt inlägg. Det berörde mig verkligen. Jag har också genomgått en massa skit i livet. Faktiskt inte kunnat tala med någon om allt. Det är för svårt. Jag är 38 år idag och önskar att jag kommit lika långt som dig, du verkar så stark. Jag gömmer huvudet i sanden och hoppas att allt löser sig till slut ändå. Det som har varit har varit liksom. Trots att jag vet att jag borde få hjälp med att bearbeta saker. Äsch, nu blir mitt inlägg lite svamligt. Vad jag egentligen vill säga är att det är okej att inte vara perfekt. Rök du ett tag om du känner att du behöver det. Själv har jag ett sockerberoende jag ska ta tag i någon gång. Men inte just idag. Stor KRAM.
Finaste! Finns här för dig i med- och motgång. Styrkekram Åza
❤️❤️❤️❤️❤️❤️
”Man kan inte förstå en annan människa uta att ha gått i dennes mockasiner”
Ett gammalt indianskt ordspråk. Så sant!
Du verkar ha gått igenom en hel del, och jag tänkte faktiskt när ni var till NY nu, att du verkar vara på språng hela tiden.
Verkligen hela tiden…!
Strongt gjort att skriva inlägget, men jag säger tack! Tack för att du delar med dej!
Jag har också en del i mitt bagage, det är inte alltid lätt, men bra att du har en coach nu. Man behöver rensa ut, sortera och stanna upp ibland.
Det är ok att må skit, släppa ut alla känslor, sedan blir det alltid bättre❤️
Du är fortfarande ung, du har hela livet framför dej! Du kommer fixa detta, du verkar ha båda fötterna på jorden!
Kram!❤️❤️❤️
Hej My!
Att du inte flyttar tillbaka till Kalmar/Öland. Du har ju ändå ditt ”fysiska jobb där”. Din blogg kan du ju sköta varsomhelst;). Kram
Många delar av det du skriver att du gått igenom har jag med gjort. Jag är 20 år äldre än du och när jag var i din ålder trodde jag livet var toppen och rosenskimrande och härligt men sen kom livet i kapp och jag fick brutalt veta att det inte är så. Jag har tagit mig igenom massor jag med och håller på med en bok som tyvärr ger mig magont när jag skriver men som ändå känns viktig. Man klarar mer än man tror även om jag naturligtvis hade varit utan vissa erfarenheter. Det kommer bli bra, man har svåra val att göra ibland men det är skönt när man tagit dem och kan se framåt. Det är bara att kämpa och göra det bästa man kan. Du verkar vara en fantastisk tjej som sprider mycket glädje men såklart ska du ha dina nedåtgångar ibland och svårigheter. Som du skriver, alla har det men inte många vågar skriva det i bloggar. Jag läser bra ärliga bloggar där både glatt och sorgligt tas upp. Ingen människa tror väl egentligen på det perfekta äktenskapet, hemmet, barnen och ekonomin? men en del verkar bara vilja läsa det men vet du då kan jag köpa en bok, det är inte verklighet.
Håller tummarna för att du mår bättre snart, kram kram!
PS. såg bilderna på dig från NY tjejmilen, du är ett enda stort leende där, har du sett dom? du verkligen smittar med ditt leende.
”What doesn’t kill you, makes you stronger” Visst är det så! Vi lär oss något av allt det vi upplever och tar med oss det och även om man är den starka måste man själv få vara svag ibland.
En stor kram till dig My!
Helt ärligt har jag jättesvårt att ta dig på allvar My? Ena dagen ’glass och ballong’ i NY och i frisörstolen, andra dagen ångest osv….Det blir lixom inte trovärdigt? Jag menar inte alls att kritisera dig, jag har ingen aning om hur ditt liv sett ut, men att svänga och pendla så mellan hopp och förtvivlan – det kan ju inte vara nyttigt? Du är en vuxen kvinna som själv måste bestämma dig för vad som är viktigt i DITT liv; och sedan lägga bort allt annat som stör-sänder. Så får vi ALLA göra! Och det behövs ingen livs-coach eller nån annan expert-tyckare, utan en vanlig portion sunt förnuft duger gott.
Lycka till!
Otroligt opassande kommentar. Det hon beskriver är så vanligt och ångesten kan slå till när som helst, även mitt i det roliga, därav toppar och dalar. Jag har sett flera i min närhet gå in i väggen så jag känner igen detta.
Styrkeramar i massor <3<3<3<3<3
Håller med vad alla andra har skrivit här. Du på god väg tror jag. Det är ju ett steg i rätt riktning att va ärlig emot sig själv oxå. Det kommer att bli bra, vilket beslut du än tar. Se till att omge dig med vänner som ger dig bra energi och som höjer dig i stället för att sänka dig. Vill ge dig en mega cyberkram <3 <3 <3
Du är en kämpe!
Kram
Eller det heter kanske styrkekramar i mängder…Kraaam på dig iaf
Skickar massa kramar ❤
Stor kram vännen!
Kram till dig och tack för ditt ärliga inlägg!
Ärligt och bra inlägg….du verkar behöva en stor, värmande och tröstande kram.jär kommer den…kraaaaam!!!
Så skönt med din ärliga blogg!! Vi mår alla skit ibland men du är stark!
Styrkekramar
Söta rara fina My! Skickar massor av kramar och styrka till dig <3
Jag är helt säker på att ni har kommit fram till en bra lösning för just eran son, det har ju ingen annan med att göra. Hoppas du kan ta ditt svåra beslut snart, för det är så jobbigt innan det är taget.
Skit i det där med rökningen nu, du kan sluta när du mår bättre och har tagit dina beslut. Det är ju inte hela världen…
Sen att någon här skrev att du är svår att ta på allvar eftersom det ena dagen är glatt och ytligt och nästainlägg är tyngre/mörkare. Det är ju så livet är för sjutton!!
Kram till dig och tack för en ärlig blogg <3
Du vackra medsyster! Ett annat maskrosbarn här… Utan all skit jag haft i bagaget, skulle jag aldrig kunna känna den lycka, ro och glädje i ivet som jag gör nu vid 40. Det är så viktigt att veta att ensam är inte stark. Vi behöver varandra. Jag minns själv när jag kom hem ifrån NYC, oftast kände mig så tom och håglös. Som om luften hade gått ur mig. Det är en märklig stad som ger en sådan kick, för att sedan skapa ett vakuum av… nothing? eller everything? Min kille bor i NYC och han är mest stressad, och busy där som de flesta. (Vi har det mysigast i Europa, och Israel;-) Sov ut, ät väl, det är helt okej att börja röka- straffa dig inte själv för det, och krama din son riktigt mycket!
Men fina du, du är ju bara människa. Grämer dig inte för hårt, livet har sina upp o nedgångar o jag är övertygad om att du kommer ur det här med ny erfarenhet och styrka. Fint att du ändå delar med, skönt o se att allt inte är ”glam o fest” 🙂 stor kram
Starkt inlägg. Det berörde mig verkligen. Jag har också genomgått en massa skit i livet. Faktiskt inte kunnat tala med någon om allt. Det är för svårt. Jag är 38 år idag och önskar att jag kommit lika långt som dig, du verkar så stark. Jag gömmer huvudet i sanden och hoppas att allt löser sig till slut ändå. Det som har varit har varit liksom. Trots att jag vet att jag borde få hjälp med att bearbeta saker. Äsch, nu blir mitt inlägg lite svamligt. Vad jag egentligen vill säga är att det är okej att inte vara perfekt. Rök du ett tag om du känner att du behöver det. Själv har jag ett sockerberoende jag ska ta tag i någon gång. Men inte just idag. Stor KRAM.
Finaste! Finns här för dig i med- och motgång. Styrkekram Åza
Hej My!
Att du inte flyttar tillbaka till Kalmar/Öland. Du har ju ändå ditt ”fysiska jobb där”. Din blogg kan du ju sköta varsomhelst;). Kram
Många delar av det du skriver att du gått igenom har jag med gjort. Jag är 20 år äldre än du och när jag var i din ålder trodde jag livet var toppen och rosenskimrande och härligt men sen kom livet i kapp och jag fick brutalt veta att det inte är så. Jag har tagit mig igenom massor jag med och håller på med en bok som tyvärr ger mig magont när jag skriver men som ändå känns viktig. Man klarar mer än man tror även om jag naturligtvis hade varit utan vissa erfarenheter. Det kommer bli bra, man har svåra val att göra ibland men det är skönt när man tagit dem och kan se framåt. Det är bara att kämpa och göra det bästa man kan. Du verkar vara en fantastisk tjej som sprider mycket glädje men såklart ska du ha dina nedåtgångar ibland och svårigheter. Som du skriver, alla har det men inte många vågar skriva det i bloggar. Jag läser bra ärliga bloggar där både glatt och sorgligt tas upp. Ingen människa tror väl egentligen på det perfekta äktenskapet, hemmet, barnen och ekonomin? men en del verkar bara vilja läsa det men vet du då kan jag köpa en bok, det är inte verklighet.
Håller tummarna för att du mår bättre snart, kram kram!
PS. såg bilderna på dig från NY tjejmilen, du är ett enda stort leende där, har du sett dom? du verkligen smittar med ditt leende.
Styrkeramar i massor <3<3<3<3<3
Eller det heter kanske styrkekramar i mängder…Kraaam på dig iaf
Det var verkligen brutalt ärligt skrivet. Modigt av dig att våga göra det. Hoppas att allting löser sig och att du känner dig trygg i dom beslut du tvingas ta. Kram till dig!
Stor kram!!
Jag kan varmt rekommendera sorgebearbetning för att komma närmare sitt bästa jag. Ett fantastiskt sätt att ta hand om det man har med sig i bagaget från barndom och uppväxt. Kika på sorg.se Kram
Stor kram vännen!
Fantastiska lilla varelse
Älskar din blogg, din ärlighet. Oavsett vad det gäller.
Tränar du lägger du upp svettiga bilder på dig själv till skillnad från en del andra som lägger upp bilder precis i början på sina träningspass. Välfriserade och sminkade osv. Rädda för att visa sig så som man faktiskt ser ut efter ett hårt pass.
Du berättar även mindre bra saker till skillnad från en del andra som bara har rosenskimmer och gullegull på sina bloggar.
Fortsätt vara dig själv, det vinner du mest på.
Du kommer fixa detta.
En sak till…det finns inga helt perfekta människor ? även om en del tror att dom är det…perfekta.
Varm kram till dig
Kram till dig och tack för ditt ärliga inlägg!
Ärligt och bra inlägg….du verkar behöva en stor, värmande och tröstande kram.jär kommer den…kraaaaam!!!
Söta rara fina My! Skickar massor av kramar och styrka till dig <3
Jag är helt säker på att ni har kommit fram till en bra lösning för just eran son, det har ju ingen annan med att göra. Hoppas du kan ta ditt svåra beslut snart, för det är så jobbigt innan det är taget.
Skit i det där med rökningen nu, du kan sluta när du mår bättre och har tagit dina beslut. Det är ju inte hela världen…
Sen att någon här skrev att du är svår att ta på allvar eftersom det ena dagen är glatt och ytligt och nästainlägg är tyngre/mörkare. Det är ju så livet är för sjutton!!
Kram till dig och tack för en ärlig blogg <3
Det var verkligen brutalt ärligt skrivet. Modigt av dig att våga göra det. Hoppas att allting löser sig och att du känner dig trygg i dom beslut du tvingas ta. Kram till dig!
Stor kram!!
Rent spontant så känns det som att du är engagerad i för mycket
numera när det gäller jobb, reklam, två olika boenden, resor
mellan Stockholm och Öland varannan vecka med ditt barn. Vem skulle
orka med allt detta?!
Vi har vara ett boende, i Sigtuna…
Jag kan varmt rekommendera sorgebearbetning för att komma närmare sitt bästa jag. Ett fantastiskt sätt att ta hand om det man har med sig i bagaget från barndom och uppväxt. Kika på sorg.se Kram
Fantastiska lilla varelse
Älskar din blogg, din ärlighet. Oavsett vad det gäller.
Tränar du lägger du upp svettiga bilder på dig själv till skillnad från en del andra som lägger upp bilder precis i början på sina träningspass. Välfriserade och sminkade osv. Rädda för att visa sig så som man faktiskt ser ut efter ett hårt pass.
Du berättar även mindre bra saker till skillnad från en del andra som bara har rosenskimmer och gullegull på sina bloggar.
Fortsätt vara dig själv, det vinner du mest på.
Du kommer fixa detta.
En sak till…det finns inga helt perfekta människor 🙂 även om en del tror att dom är det…perfekta.
Varm kram till dig
Var rädd om dig. Kram
Stor kram till dig, du kloka lilla människa. Jag blev mycket berörd av det du skrev. Att vara människa innebär både med- och motgångar, ibland mer och ibland mindre. Jag blir så trött på att läsa alla happy-happy-happy- bloggar. Låter oftast som låtsasvärldar. Det du skriver går rakt in i hjärtat. Var rädd om dig!
Åh kära härliga My!! ❤️
Du är en kämpe och jag älskar ditt öppna och ärliga inlägg och jag tror vi alla kan känna igen sig. Du är inte ensammen ❤️
Många kramar!!
STOR,STOR KRAM TILL DIG!Är 60 år och läser din blogg dagligen.
The only way is up, right! Helt rätt att krascha ibland för att sen resa dig starkare. En katt har nio liv och landar alltid på fötterna. Klickar in här nån gång om dan och gillar att du precis som jag bjuckar på hur livet faktiskt ser ut. <3
Rent spontant så känns det som att du är engagerad i för mycket
numera när det gäller jobb, reklam, två olika boenden, resor
mellan Stockholm och Öland varannan vecka med ditt barn. Vem skulle
orka med allt detta?!
Vi har vara ett boende, i Sigtuna…
Jag kan bara säga du är bäst, men var rädd om dig ock skit i alla elakheter och My mår du bra av att röka så gör det.
Du har den ärligaste bloggen av alla.
Läser dagligen men sällan jag kommenterar
Vet att Ni klarar detta.
Många varma kramar
från en gammal Mamma
Va rädd om dig ❤️ Modigt av dig att öppna upp dig. Det där med rökningen tar du bara igen sen när du hittat balansen igen. Massa kramar
Starkt att visa sig svag! Bryt ihop och kom igen. ❤️ Stor kram
Var rädd om dig. Kram
Hoppas du snart mår bra igen! Nära vänner o familj är bästa stödet, din ”syster ” Maggan är ju i Spanien och du skulle ju åka dit så hoppas det bli snart så du kan få skön avkoppling med goda vänner, det gör gott!
Vill också skriva att ditt ärliga inlägg berörde! Mycket bra skrivet och din blogg är jättebra just för att du är så ärlig!!
Stor kram till dig, du kloka lilla människa. Jag blev mycket berörd av det du skrev. Att vara människa innebär både med- och motgångar, ibland mer och ibland mindre. Jag blir så trött på att läsa alla happy-happy-happy- bloggar. Låter oftast som låtsasvärldar. Det du skriver går rakt in i hjärtat. Var rädd om dig!
<3 <3 <3
Åh kära härliga My!! ❤️
Du är en kämpe och jag älskar ditt öppna och ärliga inlägg och jag tror vi alla kan känna igen sig. Du är inte ensammen ❤️
Många kramar!!
STOR,STOR KRAM TILL DIG!Är 60 år och läser din blogg dagligen.
The only way is up, right! Helt rätt att krascha ibland för att sen resa dig starkare. En katt har nio liv och landar alltid på fötterna. Klickar in här nån gång om dan och gillar att du precis som jag bjuckar på hur livet faktiskt ser ut. <3
Jag kan bara säga du är bäst, men var rädd om dig ock skit i alla elakheter och My mår du bra av att röka så gör det.
Du har den ärligaste bloggen av alla.
Läser dagligen men sällan jag kommenterar
Vet att Ni klarar detta.
Många varma kramar
från en gammal Mamma
Va rädd om dig ❤️ Modigt av dig att öppna upp dig. Det där med rökningen tar du bara igen sen när du hittat balansen igen. Massa kramar
Starkt att visa sig svag! Bryt ihop och kom igen. ❤️ Stor kram
Hoppas du snart mår bra igen! Nära vänner o familj är bästa stödet, din ”syster ” Maggan är ju i Spanien och du skulle ju åka dit så hoppas det bli snart så du kan få skön avkoppling med goda vänner, det gör gott!
Vill också skriva att ditt ärliga inlägg berörde! Mycket bra skrivet och din blogg är jättebra just för att du är så ärlig!!
<3 <3 <3
Härligt med en ärlig blogg! Livet är upp och ner skratt och gråt. Stor Kram❤️
Jag tror att du behöver bestämma dej. Öland eller Stockholm. Du behöver nog också bli lite snällare mot dej själv. Vad skulle DU må bra av? Ju bättre du mår, desto bättre mamma kommer du orka vara. Det är inte fult att sätta sej själv i första rummet. Innan man kan älska andra måste man lära sej älska sej själv. Du ÄR en bra person, men jag tror du tar på dej för mycket. Förr eller senare kommer du gå in i väggen och då kommer du inte orka vara mamma alls. Det kan det aldrig vara värt. Var inte rädd för att be om hjälp när du är svag. Jag hoppas verkligen att ni kan komma fram till en bra lösning till eran son som funkar för både dej som mamma och för pappan. Vad gäller rökningen så se det som ett olyckfall i arbetet. Du har slutat förut och kan sluta igen. Kanske inte är läge för det nu. Sortera bort allt som tar energi i ditt liv som du inte behöver. Man kan inte vara alla till lags. Och framförallt, lär dej säga NEJ. Det är lättare sagt än gjort. Ditt bagage har du med dej och det har gjort dej till den du är idag. Det är inget du kan ändra på nu. Vad som är viktigt är vad du bestämmer dej för. Att låta det förgifta dej och vara bitter eller ta erfarenheterna och forma dej som person. Du kan inte ändra det du har i bagaget, men du kan välja vad du vill göra med erfarenheterna av det. Önskar dej all lycka till och hoppas du hittar en bra väg som får DEJ att må bra.
Härligt med en ärlig blogg! Livet är upp och ner skratt och gråt. Stor Kram❤️
Pinsamt att du inte klarar av att se alla kommentarer.. utan fortsätter att rensa och bara lägger in dem som känns rätt .. välmenande ord från mig var uppenbarligen svåra att ta till sig! Sanningen gör ont men du börjar närma dig insikten av vad som kommer göra skillnad i ditt liv, för väggen är nära nu som jag förstår!
Jag har inte raderat någon kommentar? Skriv igen om du inte fått iväg den…. Mvh
Och du verkar tycka det är kul…
Har läst mer kommentarer från en Malin i senare inlägg och antar det är från dej med när man ser innehållet i dom.
Kan ha fel och då ber jag om ursäkt i så fall.
Till dej My hoppas jag att allt snart känns bättre och tunga beslut blir tagna så du kan börja njuta av livet fullt ut igen.
Jag håller med vissa här,att pendla som du gör och vara med på allt det orkar man inte tillslut.
Ett ställe tror jag är det du behöver,sen kändisfester hit och dit och modell etc och barn och eget företag,det låter bara för mycket hur kul det än är.
Man behöver ta det lugnt och varva ner,bara va och slappa helt enkelt.
Hoppas du kommer fram till en lösning.
Krya på dig!
Fina My…jag har tidigare i livet haft svår panikångest och dom som varit förskonade från detta kan inte förstå vad man går igenom. Man tror man är stark och klarar ”allt” men ibland måste man bara komma till insikt och förstå att det inte är fel att ta hjälp. I mitt fall blev det en bra beteendevetare (det gäller att ha tur att få en som man klickar med) det hjälpte mig att förstå varför jag mådde dåligt. Som att lägga ett pussel som tidigare hade saknat några bitar men när dom kom på rätt plats och jag började förstå blev attackerna mer sällan för att sen försvinna helt. Kan ibland när det blir mycket runt om kring mig få känning men när man vet vad det beror på och lär känna sin kropp så kan man hantera det. Det blev många rader men jag tycker du ska försöka hitta någon som du kan gå och prata med. STOR styrke kram My
Jag tror att du behöver bestämma dej. Öland eller Stockholm. Du behöver nog också bli lite snällare mot dej själv. Vad skulle DU må bra av? Ju bättre du mår, desto bättre mamma kommer du orka vara. Det är inte fult att sätta sej själv i första rummet. Innan man kan älska andra måste man lära sej älska sej själv. Du ÄR en bra person, men jag tror du tar på dej för mycket. Förr eller senare kommer du gå in i väggen och då kommer du inte orka vara mamma alls. Det kan det aldrig vara värt. Var inte rädd för att be om hjälp när du är svag. Jag hoppas verkligen att ni kan komma fram till en bra lösning till eran son som funkar för både dej som mamma och för pappan. Vad gäller rökningen så se det som ett olyckfall i arbetet. Du har slutat förut och kan sluta igen. Kanske inte är läge för det nu. Sortera bort allt som tar energi i ditt liv som du inte behöver. Man kan inte vara alla till lags. Och framförallt, lär dej säga NEJ. Det är lättare sagt än gjort. Ditt bagage har du med dej och det har gjort dej till den du är idag. Det är inget du kan ändra på nu. Vad som är viktigt är vad du bestämmer dej för. Att låta det förgifta dej och vara bitter eller ta erfarenheterna och forma dej som person. Du kan inte ändra det du har i bagaget, men du kan välja vad du vill göra med erfarenheterna av det. Önskar dej all lycka till och hoppas du hittar en bra väg som får DEJ att må bra.
Pinsamt att du inte klarar av att se alla kommentarer.. utan fortsätter att rensa och bara lägger in dem som känns rätt .. välmenande ord från mig var uppenbarligen svåra att ta till sig! Sanningen gör ont men du börjar närma dig insikten av vad som kommer göra skillnad i ditt liv, för väggen är nära nu som jag förstår!
Jag har inte raderat någon kommentar? Skriv igen om du inte fått iväg den…. Mvh
Och du verkar tycka det är kul…
Har läst mer kommentarer från en Malin i senare inlägg och antar det är från dej med när man ser innehållet i dom.
Kan ha fel och då ber jag om ursäkt i så fall.
Till dej My hoppas jag att allt snart känns bättre och tunga beslut blir tagna så du kan börja njuta av livet fullt ut igen.
Jag håller med vissa här,att pendla som du gör och vara med på allt det orkar man inte tillslut.
Ett ställe tror jag är det du behöver,sen kändisfester hit och dit och modell etc och barn och eget företag,det låter bara för mycket hur kul det än är.
Man behöver ta det lugnt och varva ner,bara va och slappa helt enkelt.
Hoppas du kommer fram till en lösning.
Krya på dig!
Fina My…jag har tidigare i livet haft svår panikångest och dom som varit förskonade från detta kan inte förstå vad man går igenom. Man tror man är stark och klarar ”allt” men ibland måste man bara komma till insikt och förstå att det inte är fel att ta hjälp. I mitt fall blev det en bra beteendevetare (det gäller att ha tur att få en som man klickar med) det hjälpte mig att förstå varför jag mådde dåligt. Som att lägga ett pussel som tidigare hade saknat några bitar men när dom kom på rätt plats och jag började förstå blev attackerna mer sällan för att sen försvinna helt. Kan ibland när det blir mycket runt om kring mig få känning men när man vet vad det beror på och lär känna sin kropp så kan man hantera det. Det blev många rader men jag tycker du ska försöka hitta någon som du kan gå och prata med. STOR styrke kram My
Stor kram till dig och Lilleman! Du är modig och stark som vågar vara ärlig, du fixar det här också. Allt blir bra till slut, och är det inte bra, så är det inte slut!
Stor kram till dig och Lilleman! Du är modig och stark som vågar vara ärlig, du fixar det här också. Allt blir bra till slut, och är det inte bra, så är det inte slut!
Kära My… Det är starkt att visa sig svag… Du är SÅ fin! Kramar från en annan människa med ångest…
Kära My… Det är starkt att visa sig svag… Du är SÅ fin! Kramar från en annan människa med ångest…
Kram My <3
Kram My <3
Du är så sjukt stark, tänker på dig. Kramar
Du är så sjukt stark, tänker på dig. Kramar
Hej My! Det är när vi är som svagast som vi är som starkast. Bara att all energi går till att läka. Kram på dig och lycka till
Tack Fina Jenny <3 kram
Hej My! Det är när vi är som svagast som vi är som starkast. Bara att all energi går till att läka. Kram på dig och lycka till
Tack Fina Jenny <3 kram