jaha…. Då var man framme i Holland. Jag bor på en plats som heter NoordwijK. Ett fantastiskt område med en utav Hollands finaste stränder… Detta har varit mitt ”andra hem” i drygt 8 år.  Så fort jag kliver ur bilen utanför hotellet så känner jag ett inre lugn.. jag känner mig hemma.

jag har precis tagit en lugn promenad på stranden…. Det var konstigt nog helt vindstilla. Jag orkade inte gå så långt, med tanke på hur sjuk jag precis varit. Men det var otroligt skönt att gå en stund, rensa tankarna och få frisk havsluft…

-jösses vad mycket som har hänt under dessa åtta åren.

-Tänk om gatorna, väggarna och husen kunde tala?! 

jag mins känslan som igår, första gången jag kom ner hit som egenföretagare. 18 år gammal. Oerfaren, orädd, livsglad, entusiastisk, förväntansfull… -Godtrogen

-Jag hade absolut inte en aning om vad jag gav mig in på!

MEN jag hade ett mål, och visioner.. Under dessa åren har jag mött otroligt många olika typer utav människor. Vissa har blivit vänner för livet, vissa har blivit kollegor, andra konkurrenter…. Vissa människor har kommit och gått. 

Som 18 åring var jag inte någon bra människo kännare, jag ville tro gott om alla. Men under resans gång har jag utvecklats, lärt mig utav mina egna misstag. Rest mig upp efter svek…. Lärt mig att se skillnad på en vän och en vän. Jag har blivit ett profs på att läsa av människor i tid….. Jag dömer aldrig någon på förhand, jag skaffar alltid min egna uppfattning.

Jag har blivit ärrad i själen både privat och i jobb. Balanserat på en tunn lina, lyckats hålla balansen.. Vid några tillfälle fallit, och slagit mig… HÅRT! Men, samlat mod till mig, rest mig upp igen och hittat balansen…

Med min positiva grundinställning till det mesta så har jag låtit varje tuff motgång, varje svek, bli en erfarenhet som jag istället vändt till något positivt.

-Nu idag, drygt 8 år senare…. Är jag fortfarande samma livsglada My. MEN, jag är ärrad. Vilket har format mig till  en hårdhudad, tuff, stark och när det kommer till affärer totalt iskall Kvinna.

Ibland kan en tanke slå mig, ”tänk om jag då, för drygt 8 år sedan visste, vad jag vet idag” Eller tänk om jag kunde tjuvkika in i framtiden och se hur det ser ut om 8 år…

-Nej, det hade jag inte velat.

Tjusningen med livet är ju att man inte vet.  Man blir aldrig fullärd. Så länge man som person är hungrig på att lära sig, fortsätta utvecklas och ser möjligheterna så kan man ta sig precis hur långt man vill.

-Jag är hungrig, nyfiken och ser med spänning fram emot var kommande 8 år har att erbjuda. Jag tänker inte sitta passivt och vänta på bättre tider…

-Jag tänker skapa dom! Ha en fin kväll…. Kramar /My Martens

Ps imorgon kommer jag att gå loss på auktionen och köpa in galet mycket, blommor, växter och vårlökar! My’s Blommor kommer i vanlig ordning att vara överfullt när jag kommer hem härifrån 😉