Kvällsträning Done ??
Jag vill att ni ska veta en sak….. Från mitt hjärta så uppskattar jag all pepp, och all omtanke som jag får av er ❤️??
Jag möts också av motstånd, ”hur kan du, som är så sjuk”. Eller
”du borde nöja dig och inte slita så hårt”
Just därför vill jag dela med mig av mina tankar.
Psykisk ohälsa ökar enormt mycket pga av vårat extrema stressiga och uppkopplade samhälle. Många faktorer spelar in. Vi blir mer stillasittande, vi sätter högre krav på oss själva, man jagar karriär och materiella ting. Vi bär på olika bagge. Detta är såklart bara några av alla exempel.
Utbrändhet ökade med 41% hos kvinnor 2020 ( fakta folkhälsomyndigheten)
Jag har varit utbränd. Gravt utbränd. Innan, Inte en sjukdag i hela mitt liv. Inte en tår eller tendens till onödig känsla.
Jag kraschade så hårt att det stod mellan liv och död, jag var 27 år gammal.
Jag hade tur. Lite till och det hade gått riktigt, riktigt illa. Men kroppen är smart, den drog i nödbromsen som jag själv ignorerade.
Jag kommer att få leva med sviter av detta i resten av mitt liv.
Men jag har också fått någonting…. En gåva. En nystart i livet.
Jag var halvkroppsförlamad i nästan 2 veckor. Helt paralyserad. Pga av stress (!?)
Sedan sov jag i nästan 6 månader innan jag kunde börja med rehab på riktigt…
Då såg jag världen med nya ögon. Jag såg mig själv med nya ögon. Jag var tacksam över saker jag tidigare tagit för givet. Min hälsa.
Jag har gått igenom sååå mycket i mitt liv. Men alltid rest mig. Något tilltufsad varje gång. Men ändå glad och positiv? Vilket stör vissa när man tyckt att jag inte borde vara det.
Jag överlever tack vare min galghumor och nära till skratt. Det är mitt sätt att tackla vissa situationer.
Att kunna vara på Mikes gym. Investera i mig själv. Känna hur jag kan närma mig maxpuls mer och mer. Utmana mig i vikter och uthållighet = En gåva som GER energi ??
Visst är det tufft emellanåt. Kroppen svarar långt ifrån lika snabbt som innan jag blev sjuk. Men framstegen kommer, sakta men säkert.
( Tålamodet prövas minst lika mycket som styrkan ?)
Jag har blåmärken, rivsår, träningsvärk, skoskav. -om det är värt det? ?
Alla dagar i veckan ??❤️
När sov du i ett halvår???? Har inte märkt av det i bloggen iaf…
Surdeg!!! Varför vara otrevlig?
…
Är det nya eller gamla bilder du lägger ut på dig? För de bilder du lägger ut kan du inte ha en övervikt på 20 kg väl.
Jag hade invägning idag… -11.4 kg ? En bra bit påvägen…. ??
Uppskattar din blogg mycket! Inspirerande och samtidigt att du skriver om svårigheter som många kan känna igen sig i. Eller alla har väl olika svårigheter att tampas med. Blir också inspirerad att ta tag i träning igen. Heja dig, du inspirerar!
Heja dig My ? visst kan man tänka ojoj vad hon kör på, kanske kan det vara i överkant, men var å en måste ju få göra det som känns bra för den enskilde personen, är man van å träna mycket så är väl kroppen bättre förberedd än om tex jag börjar träna så där mycket ? jag har gått 6 km å stött 4 km på crosstrainer idag å det är lite i överkant för mig, tänkte oxå få till 45 min yoga, ja du hör det blir ju oxå mycket, å jag är 54 snart å långt från en atlet ? man gör själv det man vill å orkar å mår bra av ? det är det viktigaste ? kram på dig från Boden ?
Kram kram ❤️
Hej My,
Du är på rehab nu, men snart väntar flytt, sonen med skola, sambo och hund – vardagens sysslor. Hur kommer du att hålla i träningen då? Då får du ju en massa att ta ansvar för, det blir ju stor skillnad.
Jag jobbar ju i mitt eget gym ? och har tränar 6 dagar/veckan även innan resan.
Med skola, jobb , vardag osv ☺️ Mindre sol och egentid såklart. Men så länge kroppen inte strejkar eller medicineringen inte fungerar så är det inga problem .
Mitt problem har aldrig varit att jag inte vill/orkar träna. Eller att jag inte vet hur jag ska ha en balanserad kost.
Mitt problem är att jag är fysiskt sjuk. ( vad har jag inte berättat ännu) .
En av biverkningarna har bla varor underproduktion av sköldkörtel. Det är en av orsakerna till min viktuppgång, trötthet och värk …. Men som sagt, kan jag få må som nu…. Inga problem ?☺️??