Vi blir sambo igen!

Heeej fina ni! Här kommer ett lite längre inlägg igen…..

Vi har blivit sambo igen ❤️ Jag och min indian!

Jag har varit SÅ disträ här inne. För nu är det fullt upp för mig 🙈 På alla plan. Som ni vet har Ludvig har varit hos sin pappa, firat höstlov, kommit hem. Då passar jag och Jonas på att stöka med flytten för hans del.

Påtal om helt annat… Så vill jag visa Sveas nya jacka! Förra veckan kom Sveas första jackor som jag köpt till henne. Detta fick mina följare se på Instagram. Men jag hann inte med att uppdatera här inne 😅

Först tyckte hon att det var lite konstigt. Hon såg antingen besvärad ut. Men efter en stund var det ingen fara ☺️

-Vad tycker ni? Söt? Skala 1-10? 😍

Häromdagen startade vi morgonen hemma hos Anna ❤️☺️ En spontankaffe som blev en dunderfrukost 🥰 Alltså Anna när hon sätter igång! 💫 Omelett , gröt, julskinka, kaffe 😍 Mysigaste starten på dagen!

Efter mys frulle så kom tjejerna hem till mig. Vanessa och Felicia🙏🏻💕 Dom hjälpte mig hemma, i för Jonas inflytt 😅

Jag har absolut börjar ”boa-in” mig. Men är inte riktigt klar ännu. Jag har dessutom hämtat grejer hemma hos Jonas TRE gånger förra veckan 😅

Plus att jag samtidigt rensat här hemma. Fått upp dom sista kartongerna. Rensat, slänt osv 🙈 Så nu när det har kändes övermäktigt så ryckte dom in och hjälpte mig!

Alltså vi skrattade SÅ mycket! 😂 Jag hittade saker som varit borta jättelänge 🙈 Insåg att jag har sinnesjukt mycket kläder! 🙈 Tvättmaskinen snurrade hela tiden … när saker lekar i kartong länge, så luktar det lite instängt. Såååå skönt att få upp, rensa osv….

Titta vad jag hittade: 😌

Min första bild på Ludvig …. inne i magen 😭 👆🏻. På den andra bilden till vänster var hans 5 dagar gammal och vi skulle in på kontroll ❤️😭

Tänk om jag vetat då, vad som väntar runt hörnet… Att jag skulle bli ensamstående mamma trodde jag aldrig. Ibland tror jag att det är bra att man i förväg inte vet hur saker blir 😅

Tanken på att det är 10 år sedan han föddes nu i januari är så konstig. Dubbla känslor. Fattar inte vad tiden har tagit vägen. Samtidigt som det känns som om jag varit med i en lång j*vla känslomässig kamp! 🙈

Från den dagen jag blev lämnad…. fram tills nu. En kamp i att hitta balansen. Kommer över svek/sorg. Att hitta ”oss”. Skapa våran nya familj. Flyttat, flyttat och flyttat. 😅 Kämpat med ekonomi under flera år efter konkursen m.m. praktiska saker för att få allting att fungera. Jag har en jättebra relation till Ludvigs pappa och hans nya familj. Men vägen dit har varit som att åka berg-och dalbana. Och det är ju såklart inte konstigt…. det får liksom ta sin tid. 🎢

Alltså de åren jag pendlade mellan Öland/Stockholm var svintuffa. Så många gånger jag fick stanna för att inte somna vid ratten när jag ensam körde upp eller alla de gånger jag haft dubbla jobb för att klara av dubbla utgifter. Det är ju bara ett drygt år sedan som jag slutade pendla till Öland varannan vecka 😅

Gud vad mycket som har hänt 😅 Jag är ganska ”öppen” här inne. Men ändå är det bara en bråkdel som jag delat med mig av….

Många mammor som av en eller annan anledning blivit ensamstående skriver till mig och frågat hur man gör .

– Ja, hur gör man? 🤷‍♀️

Jag önskar att jag hade ett enkelt svar att ge. Men det har jag inte. Det har varit timmar, som blev dagar, veckor, månader och år av förtvivlan av sorg och besvikelse över att min dröm om en ”kärnfamilj” sprack. Besvikelsen som höll på att äta upp mig, innan jag en dag bestämde mig för att jag var tvungen att vända sorgen, bitterheten, smärtan till något annat. Det kom bara till mig. Så samma känslor omvandlades sedan till styrka och trygghet 💪🏻❤️

Saken är den att det går ju i vågor. Man kan vara både ledsen och glad under samma period. Det är liksom inte svart eller vitt. 😌 En tanke som slagit mig många gånger är att jag vill säga till er därute som blivit lämnade, eller lämnar en dålig relation. Det går aldrig över, men det blir bättre. Smärtan avtar, sorgen lär man sig att hantera …. och kärlek upplever man igen. I nya former ❤️ ( läskigt som f*n 😅 dock! )

Men därifrån till att våga lita på någon annan igen. Den däremot satt långt, långt inne. Ludvigs pappa var mitt allt (DÅ, inte nu 😅). Han lämnade ett svart hål, som skulle ta mig många år att fylla. Det här med att det har tagit SÅ många år att läka och ”landa”. Jag var dessutom väldigt ung, och nybliven mamma.

När Jonas kom in i mitt liv 2017 så kände jag kärlek på riktigt igen ❤️

Läskigt och underbart på samma gång! Tanken på att någonsin utsätta mig för risken att bli sårad som innan satte stopp för mig/oss i vissa lägen 🙈 Men vi lyckades skapade ett liv tillsammans.

Vilket såklart varit långt ifrån enkelt alla gånger, med en massa yttre omständigheter som satte stopp för att leve det familjeliv som vi egentligen ville.

Vissa delar känner ni till, pendlingen mellan olika städer som gjorde det omöjligt att skapa det gemensamma liv som vi båda så gärna velat ha.

Många turer fram och tillbaka för att få vardagen att fungera….

Men sanningen är att det är först NU, jag/vi börjat landa på riktigt.☺️😅

Sen Ludvig flyttade upp till mig på heltid vid årskiftet har jag sluppit pendlingen, med allt vad det innebär….

Jonas, Min indian ❤️

När vi träffades våren 2017. Jag föll inte första gången vi sågs så tyckte jag han var riktigt störig 🙈😂. Men andra gången då föll jag pladask, och sen den dagen var vi ett par.

Det ingen av oss visste var vad vi hade framför oss. Jag var nog egentligen inte redo ( jag var sååå trasig 🙈💔 ) .

Jag flyttade nästan samtidigt ner till Öland för att Ludvig skulle få börja skolan. Han ville börja med sin bror som är född samma år. Så jag tänkte att jag skulle orka pendla så att det skulle fungera. Jag var i Sthlm med Jonas varannan vecka, och den andra veckan på Öland.

Vi ställdes inför olika utmaningar men pendling var nog den tuffaste. Mitt jobb var i Sthlm och jag gjorde så gott jag kunde för att jobba hemifrån på Öland 😅 Det gick sådär… Det var INTE lätt 😂.

Jonas som inte har egna barn, och inte heller var van vid ”familjelivet” klev in på skakiga ben och blev ganska snabbtvärldens bästa bonuspappa 🙏🏻❤️.

-Hans och Ludvigs relation är 😭❤️🙏🏻

Jonas var ofta på resande fot, turnerade nästan varje helg. Resor, gig och långt ifrån min egen livstil. Vi möttes även av en hel del elakheter utifrån som inte alls ville att vi skulle vara tillsammans…. 🙈

Vi har gått igenom prövning på prövning. I vissa lägen har vi varit nära att ge upp. I andra lägen har vi också varit ifrån varandra. Men vi har NU vuxit oss starkare genom dessa prövningar 💪🏻❤️

( Jag har vänner som säger att man ”nuförtiden ger upp sina relationer för lätt” Der gäller inte oss vill jag lova 😂 )

Förra året flyttade jag in till stan, Vasastan. Ludvig flyttade upp på heltid och jag ville att Jonas skulle bo med oss. Det var inte möjligt, och vi flyttade då ifrån varandra….

Jag ville såklart att vi ska bo tillsammans för att slippa stressen med pendling och alla turer fram och tillbaka… Men Jonas var inte ”redo” . Det satte en spricka mellan oss under en period. Han flyttade heller inte med mig till radhuset i somras och då höll jag på att ge upp! 😂 ( Ni kanske minns ett inlägg jag skrev i affekt kring midsommar som jag snabbt raderade 🙈 )

Detta har varit våran största utmaning efter att pendlingen slutade. Vi var ifrån varandra ett bra tag ( Ni fick ta del av en del av det här inne ).

Så….. Därför känns det SÅ kul att dela med mig av nyheter att vi nu är SAMBO! 🏡❤️

Jonas flyttat hem till oss…. 🏡

Jag vågar knappt tro på det, men så är det ❤️😭 Ingen kan vara gladare än jag!❤️ ( och Ludvig, Svea och katterna såklart 🤣) Jonas är nämligen också en obotlig ungkarl 😉 hehe!

Våra grannar kom in med ett Grattis-paket till oss 😭❤️ Jag blev SÅ glad! Framförallt när han underströk Ggrattis till Jonas” 😉 hehe!

Titta så fint dom gjort! Med både bubbel, jordgubbar och choklad! För att inte tala om godiset till Ludvig 😌

Jag är SÅ tacksam för grannarna runt omkring oss. Ser fram emot att bo och landa här och lära känna både område och grannar ännu bättre ☺️🙏🏻

Så… det jag menade med att jag haft fullt upp var att vi kört flyttlass, rensat, slängt, organiserat och fixat lite med gardiner, osv 😅😂 I kombination med träning, jobb, barn och livet så blir det verkligen fullt upp! 🤣

/ My Martens

PS:Dessutom har jag inom kort nya spännande nyheter kring min Träningsstudio inne i stan! Jag vet att ni älskar cliffhanger 😉. . . . ( ironi)

Posted in: Uncategorized
Kommentarer (93)

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *