Innehåller reklamlänk 

H28A6980

Heeej!

Hoppas din vecka börjat bra! Det gjorde min☺️ Idag vaknade jag. Jag hade inte ställt klockan och det är vardagslyx för mig! Jag jobbar hemifrån just nu. Håller på att strukturera upp lite olika projekt och planera något mycket, mycket spännande! 😉 Om detta går i lås kommer jag att vara extremt glad!

Jag känner mig även starkare fysiskt och känner hur jag blir starkare för varje vecka som går 👊🏻💪🏻

Idag när jag hade vaknat så slängde jag på mig mjukisarna och gick ut på min dagliga PW. Full med energi! 😄 (det är inte så varje dag, vill jag lova… men jag går ändå! ) 

Idag gick jag nästan 1.5 h. Älskar att rensa tankarna och gå samtidigt. Just idag kändes det som om jag kunde gå hur länge som helst!

Det är mycket jag funderar på just nu. Flera beslut att ta och en kittlande känsla av ovisshet. Jag fick en möjlighet och ett erbjudande som jag just nu funderar på och förhandlar om…… ☺️

REFLEKTION :

9C183ED8-A901-4864-8C14-1CB3B3202FF9

Min favvo runda genom ”skogen” (dungen vi tacksamt nog har utanför dörren typ 😉) Är SÅ tacksam att jag har vattnet runtomkring mig. Balsam för själen…..🙏🏻💚

Även om jag inte skriver om det lika mycket längre så kämpar jag dagligen med att hålla ”balansen” för att inte falla tillbaka i min utmattningsdepression. Att bromsa mig själv när jag lägger i FÖR många växlar. Att säga JA till mig själv istället för ”alla andra” 

5BC61962-7234-4BD5-89D5-035CFC6BBB25

 Min kropp la av fysiskt för några år sedan. När jag kraschade, så kraschade mitt immunförsvar. Jag gick in i väggen, fick diagnosen utmattningsdepression och allt gick fel. ( ALLT 😫) 

Immunförsvaret krånglade, vilket ledde till allt möjligt… operationer, en konstant trötthet, en molande ångest varvat med panik-attacker. 

Jag har haft SÅ svårt att förlika mig med det… förstod inte varför jag själv som jobbade som PT, trots min kompetens inte kunde få kroppen att fungera som jag ville (!?!)

Frustrationen blev min värsta fiende! Ju hårdare jag pressade kroppen, ju mer protesterade den… Ju mer stressad blev jag. Ja, du som varit där du vet.

Jag tog mig tiden att landa…. landa för att samla kraft och resa mig igen💪🏻 Resan har varit låååång. Den har inte varit spikrak, tvärt om! 

Jag har haft och har ett fantastiskt team av läkare omkring mig🙏🏻

Några få vänner som stått vid min sida, även när det varit som tuffast. (Ni vet vilka ni är❤️) vissa vänner försvann… från en dag till en annan. Borta. Men andra klev fram. Vänner med stort V. 

Men nu, idag när jag tittar tillbaka i backspegeln och ser både mina med och motgångarna. Framstegen som i början var myrsteg som  handlade om att kliva upp ur sängen. Då blir jag fascinerad över hur kropp & knopp hänger ihop! 😏

Jag var en av ”dom” som tidigare av ovisshet inte kunde förstå de människorna som gick-in-i-väggen! Det verkade ju onödigt tyckte jag ( 🤦🏼‍♀️🙈) Som trodde att jag var odödlig, och att mitt driv att jobba 7dagar/veckan, dygnet runt var något att vara stolt över!  ( Sååå dumt! 🤦🏼‍♀️) 

Idag, med distans till det,  och tack vare fortsatt stresshantering och regelbunden kbt så ser jag annorlunda på det🙏🏻

Jag har kommit ut, rest mig upp på andra sidan. Förändrats. Blivit tacksam för saker jag tidigare tog för givet🙏🏻 Landat i en självinsikt i vad som verkligen betyder något. Hur viktig balansen mellan aktivitet och vila är. Hur viktigt det är att säga JA till sig själv och prioritera sin egen hälsa 👊🏻💚

För första gången på TVÅ år, så SVARAR min kropp! 🙏🏻 Jag känner mig både Starkare & piggare! 💪🏻👊🏻 REN OCH SKÄR LYCKA 🙌🏻🌟 (alltså jag kan inte rättvist med ord beskriva den känslan!!!)  -Underbart! 

H28A6992

REFLEKTION överge till summeringen av gårdagen och dagen 🤗

Nu tillbaka till min lämning på Bromma flygplats igårkväll…

Jag var nämligen lite extra ledsen när jag lämnade Lilleman på Bromma flygplats. Han hade nämligen separationsångest och ville inte åka ner. Det gör så ont i mamma-hjärtat när det blir så.

Jag önskar SÅ mycket att han inte ska behöva känna så. Jag minns själv hur jag slets mellan mamma och pappa, hur ledsen jag var. Hur ont det gjorde. Jag kräktes nästan varje gång av separationsångest när jag skulle åka från min pappa.

Men skillnaden var många. Mina föräldrar var inte sams. Ibland kunde det gå långa, långa perioder innan jag träffade pappa igen. Men som barn så vill man inte behöva sakna, eller välja!

Därför gör det uppriktigt sagt ont i hjärtat när jag ser tendenser till separationsångest hos min egen Lilleman💔

Men både jag och Jonas gör allt och lite till för att vara positiva, och göra det så ”okomplicerat” som möjligt. Hans pappas familj också…. förra helgen var vi på leklandet tillsamman. Spontant och supertrevligt! Han vill ta med sin bror hem till oss igen, det kommer vi säkert få till ☺️

Jag vill bara ge honom dom bästa förutsättningarna….. Ge honom en grundtrygghet så att han aldrig ska bli så trasig som jag själv varit. Jag vill ge honom en enklare språngbräda in i vuxenlivet. (Utan att curla såklart 😌) Men med sunda värderingar, en bra självkänsla och en vetskap om att vi alltid finns där.

Jag älskar denna bilden som jag tog helgen på Jonas och Lilleman ❤️ (#tacksam )

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

När han landat på kalmar flygplats så ringde han upp och var gladare igen ❤️

Vi pratade en stund och sedan hörde jag honom skratta igen…. -Skönt!!! 🙏🏻

1C30A4E1-4DBB-4CB6-85FD-565B34C87BFC

Min morgonlattè efter PW. 

Jag har fått ett kostchema av Ako. Det innebär att jag inte kan dricka hur många kaffe som helst 😉 (vilket är väldigt bra då jag ofta överkonsumerar ) Men denna kaffe gör jag då och då… Då njuter jag med andakt 🙏🏻 Min ”ranson” tillåter 1dl /dag. Jag har i knappt hälften i denna. Skummad havremjölk! -SÅ gott 😍

Jag använder en mjölkskummare för någon hundra-lapp ifrån Campadre HÄR  👈🏻 ( Sök på kök/köksutrustning) 

10CB3838-03E3-4D8B-9397-E024EF3C159B

När jag spenderat förmiddagen hemma och jobbat administrativt så åkte jag iväg till gymet. Crossfit Atum. Jag Käkade lunch med Ako. Körde ett benpass och åkte hem igen.

Styrkan kommer tillbaka, energin och kraften jag saknat i nästan 2 år börjar infinna sig igen 🙏🏻 Jag är såklart inte vid mitt mål. Men jag är närmare idag än jag var igår 😉

Extremt skön känsla och därför ville jag dela med mig av dagens reflektion 🙏🏻

och nu ligger jag hemma i soffan….. Ska strax logga ut och titta på Netflix innan jag somnar ☺️ Ja, en summering av dagen helt enkelt! Högt och lågt, djupt och reflektioner. 

Kram och tack för att du finns 💞

/My Martens 

 

 

Posted in: Allmänt
Kommentarer (5)
  • Lars Karlsson

    Du är på gång tjejen.
    Så kul att läsa.
    Men ta det in din takt.
    Att det är jobbigt att lämna Ludvig
    kan jag förstå .
    Jag hade jobbigt att lämna dom på dagis.
    Var hemma väldigt mycket med barnen.
    Hoppas att det går bra med dina planer.
    Ha nu en bra vecka.
    Kram L

  • ♡ Diana ♡

    Jag är så glad att du är på bättringsvägen, att du har bra team av vänner och läkare runt omkring dig, det är viktigt. Du har så mycket för dig hela tiden och det är otroligt att du orkar. Men du klarar det, det vet jag.
    Stor kram fina My. Kämpa på, för det är du värd, att må bra. <3

  • Anna

    Hej
    All lycka till m det du har på gång❤️🌸.
    Vill bara påtala ngt jag tänkt på vad gäller ”hur” vara när ngn ä ledsen. Antingen säga, du behöver inte va ledsen, vi ses snart, eller annat uppmuntrande …., det är fint, MEN jag tror det är oerhört viktigt att också ge utrymme till det oerhört svåra som saknad, längtan, stark ledsamhet, separationsångest typ genom bekräfta att man ser, låta det komma fram mer i ord, tårar, gråta tillsammans, ge det ett sammanhang, ta fram o visa sina egna svåra känslor. Att våga se den andre ledsen o förtvivlad o vara det ihop.

    Minns själv gånger som barn vuxna med gott syfte försökte få en att tänka på annat, se det positiva o bla bla bla. Livet ä skit ibland och förstärk det o låt det verkligen komma fram så barnet inte får känslor som inte möts av ett riktigt ok att komma fram. Vi vill ju oftast inte detta då det blir så uppenbart svårt f oss vuxna att se detta.

    Sen just vad gäller separationer så förstår jag man får va aktsam ta fram det riktigt svåra o sen skiljs man o barnet inte har ens stöd lappa ihop sig själv…., då blir det ju absolut inte bra…..

    Mem jag vill bara lyfta vikten av att lyssna och locka fram barnens svåra känslor på riktigt, att de ska känna att det genuint är ok gå igenom dessa svåra situationer o att de märker det går i vågor o därigenom genom att va i det, hittar dels stöd o gemenskap när man delar o ger uttryck f ngt svårt f ngn annan och tas emot förstående och bekräftande. Å dels f genom det hitta ett förhållningssätt i sig själv med hjälp av kraften i att vara bemött i det svåra, inte enbart uppmuntrad.

    Menar inget illa, utan vill bara måna om. Jag inser jag inte vet alls hur era avsked går till…., vill liksom bara poängtera vikten av förståelse, lyfta fram barnets svåra istället f ev tendenser till att inte ta i det på djupet!!!

    Förstår så svårt m avsked. Kan försöka föreställa mig o går i tusen bitar….
    Så all kärlek kraft o eloge till dig o er!!!
    Massa kramar

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *