Detta är en del av ”Kajsons Julkalender” Lucka nummer 6: ” Ett beslut någon annan tog åt mig”
Hej fina! Ja, jag följer julkalenderna slaviskt just nu. Intressant att reflektera till någon annan rubrik/ämne.
Kvällen ämne gäller alltså ett beslut någon annan tog åt mig. Eller delvis. För jag hade sista ordet i denna situation . Men lät mig påverkas så mycket att jag gick emot min egna vilja.
Jag gick motvilligt med på det, efter ultimatum som pressade mig så långt att jag tillslut kände att jag inte hade något val…
Jag var ung, osäker och livrädd över att förlora honom.
Han påstod att tiden inte var ”rätt”, att det inte skulle fungera och att jag skulle få klarar mig själv, om jag inte gjorde som HAN ville.
Vi kom in till sjukhuset. Läkaren förklarar hur vi skulle gå till väga. Jag hade panik. Känslorna inombords var kaos !
Jag var livrädd att behöva genomföra detta… Livrädd att kag aldrig skulle kunna förlåta mig själv om jag gjorde det. Jag ville verkligen inte, HELA min kropp skrek -NEJ! Jag upplevde känslor jag tidigare aldrig känt, och hormonerna var övermäktiga.
Men mannen jag levde med hade bestämt sig….. och det spelade ingen roll vad jag sa.
Jag var gravid. Ganska långt gången och jag skulle göra en abort. Jag ville behålla barnet, inte han.
Läkaren märkte att jag inte ville. En akut-psykolog kallades in och mannen fick motvilligt lämna rummet, ut då han fullkomligt spårade ur.
Jag kunde hålla med honom om att tiden inte var ”rätt”. Det var ingen planerad graviditet, som det var med Ludvig. Men det var ju ändå en graviditet. (Detta var innan Ludvig)
Jag stod inför ett val, jag ville inte göra abort. Jag hade bett på mina vara knän och försökt förklara att vi skulle behålla det…. Men jag fick inte min egen vilja igenom. Jag ville samtidigt inte ”tvinga” honom…. För det kändes inte heller bra. Detta är en situation som inte är helt ovanlig. Man önskar ju att man kan vara överens i en situation som denna. men i vårat fal så var vi inte det. Så jag gav efter…
Rädslan av att jag kanske skulle förlora honom om jag inte gjorde som han sa tog nämligen överhand.
Det gjorde att jag tillslut efter MÅNGA turer kring detta gick med på det…. Mot min vilja.
Jag fick igen med råge. Jag blev sjuk. Det blev en misslyckad abort. Jag fick göra ytterligare en skrapning och fick gå på antibiotika för att bli av med infektionen som följde. Det var hemskt. Månader av biverkningar…….
Men på något sätt gick jag ändå vidare, med åren har jag förlikat mig med det och nästan släppt det helt. Visst tänker jag ibland på det… Funderar på hur det hade sett ut idag, med två barn. Men samtidogt så slår jag bort dom tankarna när dom dyker upp.
Det är ju som det är och går inte att göra någonting ogjort….. Ett avslutat kapitel idag.
En av mina favorit bilder på Ludvig, ca 8 veckor gammal ❤️
Men sett var det första jag tänkte på när jag lösta dagens lucka ”Ett beslut någon annan tog åt mig”.
/My Martens
*Detta är en del i Kajsons julkalender – vill du också vara med så kan du läsa mer här.
Ditt liv har verkligen varit tuff. Vad svårt för dig detta. Tack för att du berättar. Kram.
Ditt liv har verkligen varit tuff. Vad svårt för dig detta. Tack för att du berättar. Kram.
Ja vad säger man,du verkar att ha levt ett komplicerat liv med många svåra saker omkring dig.
Hoppas att du får hjälp med att lyfta bort ansvaret från dina axlar.
Önskar dig allt gott och att livet blir lite lättare för dig att leva
Modigt eller dumt att lägga ut hela ditt liv ? Ja jag vet inte, men själv skulle jag inte göra det.
Ha en fin andra advent med din goe son
Ja vad säger man,du verkar att ha levt ett komplicerat liv med många svåra saker omkring dig.
Hoppas att du får hjälp med att lyfta bort ansvaret från dina axlar.
Önskar dig allt gott och att livet blir lite lättare för dig att leva
Modigt eller dumt att lägga ut hela ditt liv ? Ja jag vet inte, men själv skulle jag inte göra det.
Ha en fin andra advent med din goe son
My, det är tungt. Jag har själv en liknande upplevelse… och kan ännu efter 25 år (!) fortfarande känna de starka känslor jag hade där och då. Så svårt! Kram!
My, det är tungt. Jag har själv en liknande upplevelse… och kan ännu efter 25 år (!) fortfarande känna de starka känslor jag hade där och då. Så svårt! Kram!
Låter hemskt tragiskt. Aldrig behövt gå igenom det själv, men vet flera som har. Det är förstås knepigt när föräldrarna inte är överens men ändå glad att vi har det valet i Sverige.
Låter hemskt tragiskt. Aldrig behövt gå igenom det själv, men vet flera som har. Det är förstås knepigt när föräldrarna inte är överens men ändå glad att vi har det valet i Sverige.