IMG_9055

Godmorgon!  

Hoppas att du sovit gott. Det har INTE jag!

Varning för gnäll-inlägg! Skrolla förbi om du inte vill höra mitt gnäll!!!!

-Skrolla, skrolla skrolla! 

Jag har precis varit på en långpromenad. Det gör mig SÅ gott att komma ut. Frisk luft, lätt pulsökning och att få vara aktiv. Jag längtar till gymmet så att det kryper i kroppen!

-Men snart så!🙏🏻☺️  

Nu ska jag vara helt ärlig.

 Denna veckan har varit sjukt tuff! Ångest deluxe!

Jag har kännt mig låg, ledsen och deppig. Tisdagen var bättre. Då var jag på resande fot tur/retur Malmö.

Så fort jag har tider att passa, en uppgift eller konkreta möten. Få fungerar jag. Inte annars. Här nere på öland är det vääääldigt lite av just det. 

Jag får ångest inför att åka ner till Öland. Det börjar krypa i kroppen redan två dagar innan. Vaknar med oro i kroppen. Svammlar i sömnen. (Väcker Jonas med mitt svammel) 

Är Lilleman med mig och vi ska åka ner tillsammans så känns det bättre… Han har en bra effekt på mig, min älskade Lilleman ❤️😉

Om jag är påväg ner och han redan är nere på öland så längtar jag såklart efter honom, MEN det kryper ändå inombords. Ångest, och irritation. Jag  vet att känslan kommer slå till. Ångesten och oron tar över.

När Lilleman inte är hos mig så längtar jag ihjäl mig. När han är hos mig så våndas jag över att snart behöva lämna ifrån mig honom…. Det hör lixom varannan vecka livet till😔

Jag förstår mig inte på alla föräldrar som uttryckligen tycker att det är “skönt” att ha varannan vecka. Kommer ALDRIG förstå mig på det!

Med det sagt så tycker jag ändå att man ska göra det bästa av situationen…  och det gör jag! jag vänder ut och in på mig för att få detta att fungera! Men jag känner mig otillräcklig! Jag räcker inte till! 

När jag kommer ner till Öland, så tar mig flera dagar att “ställa om” här nere. Igår…  efter FYRA dagar började energin komma tillbaka. Inte helt, men bättre.

-MEN det tog fyra och en halv dag!?! Vem har tid med det?????!!!! 

Jag har svårt att förklara med ord. Jag blir trött, dåsig, som i en bubbla. Jag går och lägger mig vid 19:15-19:45 tillsammans med Lilleman. Bara för att sova bort tiden…… jag sover mitt på dagen. Är konstant trött!

Jag kommer mig inte riktigt för alla saker som jag behöver ta tag i. Vardagssysslor, viktiga, oviktiga, mail, plugg osv. Jag blir handlingsförlamad och halkar efter med ALLT.

-Jag vantrivs något fruktansvärt!😩

Jag blir låg. Väldigt låg. Depprimerad. Jag kopplar såklart på pokerface för Lilleman. Han ser inte hur jag mår! Min specialitet, le, fokusera och stäng av! Det funkar för stunden.. 

Jag ser till att vi gör mysiga och roliga saker tillsammans…

Träffar kompisar, handlar tillsammans. Låter honom vara med och laga mat. Vi pysslar, bygget lego, leker med katterna , leker, läser saga och allt annat som hör vardagen till. Med en liten extra mysfaktor❤️

Men så fort han somnat så släpper jag efter.

Tårarna kommer. Svårt att sova. Rastlös och stressad på samma gång.  Jag ringer och gnäller då och då till stackars Jonas…. Som sitter däruppe och inte mycket kan göra.

Han suportar så gott han kan. Men det ligger inte hos honom. Det ligger hos mig.

Jag har pratat med psykologen om detta. Varje gång. Denna j*vla ångest som bubblar upp till ytan både fysiskt och psykiskt så fort jag är här nere.

-Jag hatar ångest! J*vla skit känsla! 

Jag anstränger mig, använder alla knep och “verktyg” för att hantera den.

När Ludvig är i skolan så gör jag mitt bästa för att timmarna ska gå. Väntar på att han ska komma hem. Jag sover, promenerar och sover igen.

Men hur mycket kan man sova egentligen? Är det farligt att sova för mycket?😴😳

Jag har tänkt att det går över, att det är “Okay” att vara trött i perioder. Att vila och sömn ska hjälpa kroppen att återhämta sig…  Men detta känns inte som något tillfälligt. Detta känns som en ond cirkel! 

Jag har två väninnor jag umgås mycket med här nere… Vänner sedan många år. Väninnor som INTE vill vara med så mycket på bild Kalmar-frun och skogsby väninnan. Utan dom hade jag inte klarat av tiden här nere. (Tack älskade ni💖 ) 

Men, hur jag än gör så är allting tungt här nere. Hjärnspöken om butiken, om mitt “gamla” liv. Saker från förr som gör sig påmint. Mardrömmarna kommer tillbaka. 

Sorg, svek, smärta! Det gör ONT att vara här! Fysiskt ont!

En del av mig HATAR verkligen öland. (FÖRLÅT alla ölänningar, missförstå mig rätt…. )

Jag menar egentligen inte Öland i sig. Utan känslan som jag får här nere. Känslan som äter upp mig inifrån och ut…

Jag HATAR den känslan! Den tränger sig på som ett tungt täcke. Som ett ovälkommet spöke! 

 Jag känns mig “fången”. Illamåendet  kommer som ett brev på posten varje vecka jag är här.

Nu sist så var jag i sthlm i TVÅ och en halv vecka. Det var planerat så då Lillemans pappa och jag pusslat för att få ihop Höstlov, teneriffa och våra planer. Så han var 2.5 vecka hos oss båda.

Det var SÅ skönt att få vara ifrån Ön ett tag att få spenderade så mycket tid med Lilleman där uppe… där vi också år “hemma”.

-SÅÅÅÅ skönt!🙏🏻

Men den kommer ju tillbaka…  “vardagen”. Jag FÖRSÖKER verkligen att skapa en vardag här nere. Få tillvaron att fungera. Men ärligt talat jag kör mig bara rakt in i kaklet! 

Varje gång jag kommer hem till Täby så slappnar jag av “andas ut” då blir jag trött, så jag tappar ca två dagar även i Täby/Sthlm. Jag sover.

Så för att sammanfatta det hela så är jag HELT slut ca 8 dagar månaden… plus att det blir ytterligare 4 dagar resdagar… Detta blir alltså totalt ca 12 dagar månaden som jag är helt off. Det är ca 1/3 del av månaden.  

Hmm… du fattar! Vem har tid/råd att deppa eller sova bort en tredjedel av månaden?!

Jag är helt enkelt inte på topp just idag!

Behövde skriva av mig! Promenaden hjälpte mig att rensa tankarna… 

Jag blir så imponerad av många av mina bloggkollegor som aaaldrig skulle erkänna att livet inte är perfekt!😬🙈😤  

-Hur bär dom sig åt?????

-Mitt liv är INTE perfekt! 🙋

Men… tre steg fram… två steg tillbaka…. Det är fortfarande framsteg! 

MEN, det är fredag så nu ska jag föröka att ladda om…… samla kraft och energi inför helgen ☺️

Innan Lilleman kommer hem. Två online kurser och plugg…📚💻

Fredagsmys med Lilleman ikväll ❤️ (Popcorn, idol,  lego och önskelista till tomten 🍿🎤🎅🏻 )

Imorgon kommer Jonas🙏🏻  

På söndag fyller jag år🎂( 30år!🙈😝🙋)

Jag har ställt in min 30 års fest. Tanken var att arrendera en del av en nattklubb. Ha uppträdanden, ballonger och skumpa! Samla alla vänner, Gammla som, nya. Haft en galet rolig kväll och dansa hela natten lång 💃🏼👯!

 MEN ärligt talat så pallar jag inte det! Bara tanken gör mig trött och utmattad….

Orkar inte nu. Vill inte. Har ingen lust!

Så jag har Skjutit upp den tills i vår! Då ska jag nämligen vara pigg och må MYCKET bättre! 🌟👊🏻

(lugn kära vänner…. tar tag i det senare! Då blir det fäääääst🥂🍾)

Men fram tills det…. lugn och ro!

Jonas spelare i Kalmar på Sandra, en 90-tals grej med Basic, E-Type och nån mer… jag och Kalmar-frun ska äta middag, och sedan gå dit en stund.

Lilleman ska sova hos sin faster den kvällen🙏🏻 

På söndagen som är min födelsedag så hämtar vi hem Lilleman på förmiddagen igen.

Sedan checkar jag, Lilleman och Jonas in på Hotel Skansen…. 

IMG_9059

Lugn och ro. Spa, och mys🌟

Middag på eftermiddagen med några vänner. På kvällen en  filmkväll på hotellrummet med mina favorit killar ❤️❤️

En födelsedag precis i min smak, utefter hur jag mår just nu…

Öland ÄR vackert🌟

Många fina smultronställen. Vackra stränder, underbar natur. Mysiga gårdar, söta cafèr och en hel drös med goa vänner.

Oändligt med mysiga badplatser och promenad-stråk. Minimalt med trafikköer och lätt att parkera.  Naturen är underbar 🍁🍃🍂 Min revisor finns här nere☺️ (världens bästa Mimmi) Några av mina närmaste vänner….  Dessutom så har jag en ny granne, som är super trevlig och som är minst lika katt-tokig som jag själv😻 Hon hjälper nig med posten när vi inte är hemma 🙏🏻

Så ALLT är INTE negativt på öland. Men mycket är.

För Att reda ut alla eventuella missförstånd gällande mitt “hat” emot öland. Det är fel av mig att skriva att jag hatar öland……

Det är inte Öland i sig som jag hatar. Det är känslan som jag får av att vara här nere…..

Titta bara på bilderna jag tog med mobilen på min morgonpromenad,  Magiskt vackert! ✨🙌🏻

IMG_9029 IMG_9036 IMG_9043 IMG_9045 IMG_9047

Ja du, kära cybervän….. Här inne får du följa min vardag. I med och motgång!

Det känns som om jag i drygt ett år befunnit mig i en torktumlare! Snurrat runt, runt och runt!

Herregud vad jag har lärt mig mycket detta året. Jag har utvecklats enormt!

 Vilka som verkligen finns där när det stormar. Hur jag hanterar en kris. Hur det kändes att första gången sträcka ut handen och be om hjälp.(kbt, psykolog, läkare) . Att förstå och förlika mig med att det är starkt att kunna vara svag….

Hur man omvandlar erfarenheter till ett vapen i framtiden… “gör om gör rätt!”

Älta, bearbeta, låta sorgen ha sin gång…. gå vidare, släpp taget. Solla bort, rensa och hämta nya krafter!

-Jösses! Jag har blivit klok som en bok! 😄

Men det har kostat på. Både kropp och själv har tagit stryk… Jag behöver bara hitta ett sätt att få en balans. En helhets balans…  OCH ett sätt att gå tillbaka min energi!✨

Jag är så nära ju… dessa bakslag klarar jag mig utan!!! 

Denna veckan har jag inte varit på topp… idag börjar det kännas lite bättre. Imorgon kanske jag inte har ångest alls. Man vet aldrig ångest är någonting som kommer och går.. 

Det är så det ser ut. Livet. Upp och ner☺️

Efter min käftsmäll med depression efter konkursen så ingår detta i min långa, krokiga väg tillbaka….. 

Vill du ha en fluffig-rosa-moln blogg med bara happy-feeling-allt-är-perfekt. Ja, då är detta fel blogg…

 Guuuuuud!

Jag kanske borde Få bloggstopp om förmiddagarna är dom värsta för mig?? 😂🙈😬

ångesten kommer lixom om nätterna, och är som värst på förmiddagen.. typ nu! Som du kanske märker.  (Innan promenaden så var det ännu värre) 

Nu ska jag svepa en kaffe, ringa en vän och försöka “sudda sudda bort min sura min” 😝

Hörs sen!

 Stor Kram💖

/My Martens

PS: black friday idag… det kommer flera spännande erbjudande idag☺️😃🌟

HÅLL UTKIK! !!! 

Posted in: Allmänt
Kommentarer (31)
  • Lill Lövgren

    Kram på dig fina My, o grattis i förskott❤️❤️❤️

  • Sara

    Fin My. 😘 skickar en värmande kram genom cybervärlden ❤️ ❤️ ❤️. Grattis i förskott på din dag 🎊. Hoppas du får lugn i din kropp och själ. Kram Sara 💕

  • Åsa t

    Det påverkar nog mycket mer denna gång eftersom du varit borta från Öland längre än vanligt. Å försök att inte räkna dagar när du mår dåligt å kanske känner att det kommer vara så för evigt, det varierar. Förstår hur du mår å det är så himla svårt att se ljuset i tunneln när man är mitt i det. Styrkekramar till dig.

  • Louise

    HEJ!
    Passar inte under detta inlägg. Men kan du tänka dig ett inlägg om dina små rehabövningar snart? Och det du läst på om magaktivering som du pratade om i podden

  • Tina

    Livet är ju väldigt upp och ner, säger någon att det inte är så ljuger dom. Den sista tiden för dig har ju varit i 300, och sånt kommer gärna i efterhand när man tycker att “nu, nu börjar jag greppa saker”. Viktigaste är lyssna på kroppen, skit i vad andra tycker och tänker, gör sånt du mår bra av och som ger dig glädje, är det att sova så gör det man kan inte sova för mycket är min syn på saken, men sen kan ju lätt sovandet ta över för då behöver man inte engagera sig i allt runt omkring.

    Gör om, gör rätt / göra om erfarenhet till vapen, ja livet lär en ständigt nya saker, tänk vad tråkigt annars. Jag är oxå som person “varför ska jag prövas, räcker det inte med det som är”….men nu tänker jag att allt har en mening. Det visar sig kanske inte direkt, men “svaret” kommer och då förstår man.

    Kram finaste och ta hand om dig och de dina.
    Stort grattis förskott på födelsedagen

  • Lotta Lennartsson

    Kram 🤗😍❤

  • Carina S

    Stort Grattis i förskott på din födelsedag! Jag ( och säkert många med mig ) förstår att det är förknippat med både ångest och olust…Som du skriver har det ju inte med Öland i sig att göra, utan de erfarenheter och upplevelser du haft där. Om jag skulle känna mig tvungen att flytta för mitt barns skull ( som du har gjort, för Lillemans bästa) till en plats jag faktiskt vantrivs på, skulle jag förmodligen känna likadant. Vad jag skulle försöka göra då, är att dels inte försöka ” tvinga ” mig till att trivas, eller göra våld på mig själv, att INTE få känna så som du faktiskt gör. Försök acceptera att ja, de veckor jag är på Öland är tuffa för mig , gör ditt bästa ( som du redan gör, med självrannsakan, kbt, mys med nära och kära och motion och frisk luft. Liksom försök flyta med, låt dig vara i känslan av vantrivsel, men gör det positiva du kan, så kanske kanske kanske det blir lättare. Vad jag menar är, att jag själv kan känna extra depp och dåligt humär, om jag försöker ” mota” bort den känslan för hårt, för mig kan det kännas lättare att tänka: Jaha, just nu är det förbannat jobbigt, men imorgon är det nog en bättre dag…Stort lycka till 🙂

  • Carina S

    Menar att bo på Öland, en plats du själv inte skulle välja att flytta tillbaka till, inte att födelsedagen är förknippad med olust 😉 😉

  • Ann-Sofi

    Låter som en fantastisk födelsedag ! Inte behöver du en stressad nattklubbsfest, inte i sen fas du är. Jag har också levt” varannanvecka” i många år. Nu är barnen ganska stora och får själv bestämma var de vill vara.
    Jag tycker det låter som du är på väg in i en depression, tyvärr, typiska symptom har du. Tänk dig för, stressa MINIMALT ( FÖRSÖK I ALLA FALL). Det går inte att leva ett hektiskt liv i din situation. Ta hand om dig och Grattis på din födelsedag, KRAAAM

  • Lill

    Kanske kanske skulle du ”ompröva” beslutet att ha sonen varannan vecka? Det är bara en tanke jag har eftersom DU mår så dåligt
    Du ska inte tro att han inte märker av att du mår dåligt, för det gör han. Man kan inte göra
    sig till inför barn.
    Det är mkt att tänka på och jag skulle också mått väldigt dåligt om jag inte fått ha eller träffa mina barn så mycket som möjligt.
    Men hur har han det de veckor han är hos pappan? Umgås han med kompisar då? Kan han göra samma saker hos dig som när han är i andra familjen?
    Kanske vore det bättre du ändå har honom helger och lov?
    Vad vill han själv?
    Är ju rent bedrövligt den här situationen för dig!
    Du måste ju må bra för att han ska må bra.
    Öland verkar ju inte bara bra för dig annat än att du har pojken där.
    Men, för att det ska vara hållbart för er alla måste ju du må bra
    Kramar och lycka till

  • Ewa

    Hej My
    Det känns som det bästa för er alla är att du bor i Stockholm och träffar din son helgerna, det är ingen som mår bra av detta som ni har det nu.
    Har Lilleman det bra hos sin pappa och du vet det är det bästa ,jobbigt för dig och ha dom känslorna när du är på Öland.
    hoppas det ordnar sig för er alla.
    Grattis i förskott
    Kram Ewa

  • Tant H

    Du skriver så färgstarkt om Din livssituation och det berör mig oerhört mycket. Ditt mående är i allra högsta grad om man jämför med väder just klass 2 Varning.
    Klart Din underbare son känner av hur Du mår-den gossen går inte att lura.
    Fina Du tänk inte så mycket framåt-framtiden kommer ändå. Det känns så skönt att Jonas kommit in i Ert liv och just han är ljuset-ljuset för både Dig och Din son.
    Unna Dig bara vara nu och Gratulerar Dig lite i förväg!

  • Helene

    Läser ditt långa inlägg och nu kanske jag är brutal men hänger du inte upp för mycket på Lilleman? han är såklart en stor del av ditt liv men en del!
    Jag har själv 3 barn, inte skild men hade samma rastlöshet och panikkänsla när jag var på jobbet och lämnade de på dagis. Ville bara åka hem, svårt att fokusera på jobbet efter att ha varit med de i 6 år heltid. Men jag fick inse att dom har ett liv utanför det i familjen på dagis och med kompisar och jag måste ha mitt och njuta av det. Det känns som att du tänker hela tiden på när han ska åka iväg, när han kommer vet du att det är kort tid han är hos dig. Om du har saker du längtar efter när han åkt hem så tror jag du mår bättre. Därför tror jag andra kan säga att de gillar varannan vecka livet för då kan man träna, gå ut på after work och träffa vänner eller äta glass i soffan i stället för middag. Gäller att hitta guldkornen i båda olika liven.
    Du kanske har försökt med det men det en känsla jag fick när du skrev.
    Kram

  • C.S

    Nej My, detta är inte hållbart. Man orkar må dåligt ett tag men man kan inte lura sig själv med att tro att man kommer må bättre med tiden om man märker att man börjar må sämre.

    Förstår att dina minnen biter sig fast i dig när du bor på Öland men finns det någon annan lösning som skulle få dig att må bättre?

    Förstår att Jonas jobbar mycket med sitt och är borta många helger men skulle han kunna tänka sig att flytta närmare Kalmar/Öland för din och Lilleman skull? Tänkte att han kanske har lättare att pendla än vad du har eftersom han ändå verkar vara iväg på spelningar.

    Skulle du må bättre av att ha ett gemensamt boende med Jonas och Lilleman som inte låg i sthlm?
    Tänkte mest om det är där din ångest kommer av. Att du vill vara där Jonas är och inte behöva lämna han för att du måste vara på Öland när Lilleman går i skolan. Typ (skit samma var jag bor bara jag få bo med dom jag älskar)

    Hoppas du förstår vad jag menar ❤

    Allt löser sig nog men det kan ju ta tid och man orkar inte må som du gör år ut och år in. Kram till dig.

  • Anna

    Låter inte som en hållbar situation.. Det finns tre alternativ som jag ser det.
    1. Du får bli en varannan helg Mamma i Sthlm.
    2. Din kärlek flyttar ner till Öland och ni satsar på ett gemensamt boende där.
    3. Du satsar på Öland och bor där 100 %.

    Pendla som du gör nu har jag svårt att se att det fungerar i längden.

    Inte lätt . .

  • Lars Karlsson.

    Ja du My.

    Först ett stort grattis till dig.

    Sedan är det ett långt härligt inlägg.
    Klart du får gnälla hur mycket du vill.
    Är mycket som du behöver få ut.
    Du hade många år på Ö-n.
    Många minnen som kommer.
    Många år innan du är klar med allt.
    Många jobbiga minnen och tankar.

    Men det fixar du.

    En helg på Skansen .
    Underbart.

    Extra många grattiskramar.

    Kram L

  • Petra J

    Hoppas att du finner lugnet på Öland!! Det är nog en kritisk o viktig punkt för ditt mående! Jag håller verkligen tummarna!!
    Funderar på att du sen, inte så lång tid efter operationen, sagt att du ’snart’ ska börja träna/komma iväg till gymmet igen. Snart för mig betyder kanske ett par dagar men vad menar du med ’snart’?

  • A

    Jag som själv är inne i en depp-period tycker det är befriande att läsa bloggar som din, där allt inte är så perfekt och glatt, man känner sig mindre ensam då💕

  • Ann

    Fy för ångest men den går över, du vet säkert men pröva att möta den låta den vara då släpper det, även andningsövningar och yinyoga hjälper! Det är inte lätta frågor du behöver ta itu med eller kanske mer acceptera. Ta hand om dig! Kram

  • AnneM

    Hur blir det nästa höst tror du när Lilleman börjar ettan?
    / AnneM

  • Susanne

    Kanske kan ditt sämre mående bero på att du inte kunnat träna som du brukar. Kroppen o huvet vänjer ju sig med gladhormonerna som kommer med fysisk aktivitet. Försök o gör så mysigt du kan i din lägenhet så du kan trivas i den. Ta hand om dig.

  • Karin

    Jobbigt. Tror inte det är bra för någon av er att du tvingar dig att sova några nätter på Öland varje månad. Det är så det verkar vara för du bor inte där. Blir även lite rädd när du hänger upp så mkt på två andra personer varav ett är ett barn. Jag skulle flytta till Sthlm på heltid till ett eget boende. Ha sonen varannan helg och lov.

  • Lena

    Barn förstår mer än vad man tror. En mamma som är glad och ler, en mamma som leker och hittar på aktiviteter gör inte att oroskänslan inom ett barn försvinner. Tvärtom, så tror jag att ett “pokerface” gör mer skada. Att ett barn känner på sig att något är fel men förstår inte för att mamma är glad och ler. Kanske leder det till att också barn har ett “pokerface” för att dölja sin egen oro och spela med.

    Vem skyddas av ett “pokerface”? Ingen skulle jag säga. Ett barn kanske inte säger någonting just nu, men det kan komma fram långt långt senare och under tiden har ett barn hunnit ta på sig och bära en skuld som inte är deras, för att mamma låtsades att allt var bra när det inte var det.

    Att vara ärlig mot barn utifrån deras förutsättningar skyddar såväl barnet som en själv. Det tror jag starkt på.

    Hoppas du får den hjälp du behöver för att hitta tillbaka till dig själv och det välmående du behöver och förtjänar. Kram!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *