Godmorgon☺️
Idag mår jag MYCKET bättre🙏🏻
Jag har sovit bra tillsammans med min Lilla prins❤️ Alltså hur löjlig är inte jag… vi sover fortfarande oftast i samma säng. Men det är ju SÅ mysigt att somna tillsammans och lyssna på hans andetag.
-Det finns inget bättre!
Igår var en h*levetes dag rent studiemässigt😩
Men jag har kommit ifatt. Jag har strukturerat, lagt en plan och ett schema för hur jag ska sköta allt. Studier, träning, jobb, blogg, podd, pendling osv.
Jag har verkligen prioriterat bort så mycket som jag bara kan.
Så till mina vännerna som känner sig lite bortglömda….. jag har INTE glömt er.❤️
-Jag lovar!!!!
Jag behöver prioritera om just nu. Fokusera på mig själv och det allra viktigaste.
Detta är en GRYMT stor utmaning för mig.
jag är fortfarande ”nyinflyttad” På Öland OCH i Täby. Nya rutiner, nya mataffärer, nya adresser, nya rutiner.
Jag hade ett deep talk med Ludvigs pappa för ett par dagar sedan. Typ ett av dom bättre snacken som vi haft. Vi måste kommunicera när det är så sjukt svårt för mig att få ihop det.
Det var ett av kraven/förutsättningarna när jag bestämde mig för att flytta ner. Att vi skulle kommunicera.
Vi har långt ifrån alltid dragit jämt alla gånger. (lååååångt ifrån 😂🙈🤷♀️) Men vi har aldrig släppt huvudfokuset, Lilleman och HANS bästa❤️
Rent egoistiskt så tycker jag att jag ska ha Lilleman på heltid och att vi ska bo i Stockholm….
( Vilken mamma skulle INTE vilja ha det så???!)
-Åhhh tänk vilken lycka!🙏🏻❤️
Men nä, det fungerar ju såklart inte!
( suck😝😩😤!)
Då föreslog jag med glimten i ögat att kroppkakor förmodligen skulle bli en succé, där uppe! I Stockholm alltså…😉
-Visst skulle det!??
Han skulle trippla sin omsättning på kort tid, med ett vackert, spartanskt ställe ute på djurgården tex, samt några matvgnar runt om i city för kroppkakor för avhämtning (och annan husmanskost). Så kan han ju ta med familjen, x-familjen och alla andra och flytta upp till storstaden 😃
( En brilliant TOPPEN ide om du frågar mig)
-Fniss!☺️ Då skrattade vi båda!
Jag vet, och han vet. Vi är överens om att vi aldrig kommer att vara överens. Hmm.. det där lät lite konstigt. Men det är ju iallfall bättre än att vara oense om det också!🤔
Jag tycker inte att livet är, eller har varit särkilt rättvist! Det har jag rätt att tycka! Min känsla är att han svek & ”fu*kade” upp allt, och jag har fått flytta, packa ner och packa upp… gång på gång, på gång. Medan han har bott kvar i samma hus, på samma ställe utan minsta förändring… Rättvist? inte särskilt. Men det är drygt 6.5 år sedan. Mycket vatten har runnit under broarna sedan dess… Det är helt okat att inte tycka lika. Det är som det är. VI blir bättre på att kommunicera och slår våra kloka huvuden ihop för att hitta lösningar som passar alla.
Ingenting är skrivet i sten, ingenting varar för evigt!
Dessutom med facit i hand så har jag fått vara med om hur mycket som helst under alla dessa år. Jag har blivit stark och vuxit i rollen både som mamma och som människa. jag är inte samma tjej som jag var för tio år sedan.
Jag är hungrig på att utvecklas, att jobba med mig själv och bygga upp ett harmoniskt liv med en bra balans mellan privat och jobb.
Men helt ärligt, vissa saker kunde jag gjort annorlunda, (TÄNK om man vetat det man vet idag, redan då… 😊) vissa saker kunde jag inte påverka. Det får jag förlika mig med.
-That’s Life! Ingen ide att gråta över spilld mjök.
Hur klyschigt det än låtet så är det bara att se framåt och göra det bästa av situationen. Man blir klokare av erfarenheter, man blir klokare med åren. Lilleman har två familjer som han älskar. Jag har träffat Jonas, och är mer en lycklig tillsmammans med honom❤️
På riktigt! Min indian är min MR Right!
Detta kommer att bli bra. VI är bra. Tillsammans. Lilleman och Jonas kommer fantastisk bra överens, vilket betyder obeskrivligt mycket! Jonas är stöttande och förstående i min pendlings-situation. (DET är långt ifrån självklart) och jag…. jag förökar verkligen att hitta en balans. En balans i helheten.
Det värsta som jag kan utsätta mig själv för. OCH mina nära, (L & J) för, är stress och obalans. Jag är fortfarande skör efter allt som hänt. Jag har lixom närmare att trilla över gränsen till en depression än tidigare, jag har lättare till bristningsgränsen. Därför är det så sjukt viktigt för mig att jag sover, äter OCH tränar BRA för att må bra.
För att klara av studier, för att vara en pigg, glad, stark mamma och flickvän. För att MÅ bra i själen. Denna vecka låg jag lixom efter med allt i måndags. En helvetes resa ner ifrån Sthlm-öland. Låg efter med plugg, jobb OCH träning.
Då fungerar inte min hjärna. Jag blir kaputt, trasig, out of order!
Och det min vän, det är det SISTA jag vill vara…. Både i min relativt nya relation till Jonas, Men framförallt när jag kommer ner till Öland och Lilleman för mamma-vecka!
Det går bara inte! Big no-no!
Mobilen ringde oavbrutet, dubbelbokade möte, bokföring, läkarbesök, veterinär, post, osv allt var kaos! Men då måste jag ställa mig frågan. VARFÖR blir det kaos?!!! Hur förhindrar jag det?
Jo, anledningen till att det blev total kaos nu var för att jag inte underskattade och inte insåg hur mycket pendlingen skulle slita på mig. Hur mycket alla nya rutiner skulle suga musten ur mig. Hur mycket skolan skulle kräva av mig osv. Därför har jag kört på i mitt vanliga tempo 220 av 100! Full fart framåt. Men i detta tempo utan regleringar så kör jag full fart framåt…… fast mot enkelriktat! Det är ohållbart!
-ANDAS My, andas! ✨
Förra veckan hade jag dagsmöten inbokade, och studierna blev lidande. Jag blev trött, låg och orkeslös. Hoppade över träningen. Vräkte i mig skräpmat bara för att jag ”ändå inte hunnit träna” Alltså den klassikern…
Någon som känner igen sig? Berätta gärna i kommentarsfältet.
Tro mig i min yrkesroll som personlig tränare så VET jag hur man ska uppmuntra kunderna till att vända ett sådant tankesätt.
-Jag VET!
Jag brukar bla ta som exempel, ”OM du tappar din mobil i marken, det blir en spricka skärmen. Inte nödvändigtvis backar du över den med bilen för att krossa den totalt?”
-NEJ det gör man inte!
Samma sak BORDE det vara med kost och träning.. Man behöver den än någonsin när man tex är låg eller har svårt att fokusera, och sova tex…
Träning är bra för BÅDE kropp och själ!
Är du sjuk tex, så är det lätt att man ”tröstar” sig med glass. Men när du är sjuk så behöver du mer energi än vanligt. REN och näringsrik mat i kombination med sömn, vatten och VILA. Istället gör majoriteten TVÄRT OM! (Fastän många inte vill erkänna det😉 Hehe! )
Jag är sjukt beroende av min helhets balans. Så jag satte mig ner, sent igårkväll…
Tog fram min kalender. Började stryka och ställa in saker. Började pussla och lägga om saker.
Skrev ner ett nytt schema, med studier inlagda i min kalender. Gjorde anteckningar ”Flightmood på mobilen”. (Viktigt! Annars blir jag distraherad!)
Jag pusslade om ALLT! Jag har tom, gjort ett eget pt upplägg (både träning och kost ) för mig själv, så att jag kan gå in i min träning, och bara ”stänga av ” hjärnan och göra som det står.
Jag schemalägger min egen träning också. Annars blir den inte av! Som nu, nu gav ja nig ut, direkt efter att jag släppt av Lilleman i skolan
Vi får se. jag kommer säkerligen att ändra schema allteftersom. Men detta är en bra grund.
MEN nu j*klar tar jag kontrollen över min obalans. STRUKTUR, ORDNING och REDA!
-Det kommer göra susen!👊🏻✨💪🏻
Säg vad man vill… det är fantastiska PW områden här nere på Öland. Kolla in utsikten…
Nu har jag precis kommit tillbak efter en låååång PW (nästan 1.5 h) samt mitt kom-igång pass.
-Så j*kla skönt!
Nu är jag redo att sätta mig vid köksbordet och plugga. Läsa, repetera och fördjupa mig… Jag körde en 2h online kurs igår. Jag behöver verkligen gå igenom den igen.
Att sitta online är helt nytt för mig. jag är lite mer gammal modig och hade fördragit skolbänken alla dagar istället… men nu får tant föröka vänja sig och tänka om.. hehe!
ja du, detta blev ett sjukt mycket längre inlägg än planerat. Så får det bli. Ibland får du hänga med mig på djupet i mina tankar☺️
Vi hör senare!
Påtal om senare… ikväll kommer det en super genrös tävling i smarte med SKIP NUTRITION 👊🏻💚Den får du inte missa ☺️
Kram
/ My Martens
PS Stina och Sture hälsar 👋🏻
Kram!
Hur gick det med Stina och Sture hos stödfamiljen ? Fungerar det ?
En fråga bara. Varför flyger du inte istället för att köra bil ? Det är oroligt att ha dig på vägarna så ofta. Behöver du ha bilen när du är på Öland kanske.?
Kram och ta hand om dig.
Jag behöver ha b ilen både i Sthlm och på Öland =) Kommer försöka flyga ibland när det fungerar med övrig logistik. Det gick jätte bra med Sture & tina =) Sp får vi se om det fungerar ett tag till.. =) Hoppa det! Kram
Oj blir nästan stressad av att läsa.
Prio ett måste vara L och hans skola varannan vecka. Så det fungerar med att komma i tid, läxor, gympapåsar, fruktlåda, lämna lappar i tid, livstider, utvecklingssamtal, föäldramöten, följa med kompisar hem, ta hem komousar osv allt som det innebär att ha ett skolbarn.
Jag har 2 och det är mycket kring dem.
Därefter kommer mitt jobb, träning och hem.
Sen i mån av tid kommer vänner, fester, nöjen!
Du får försöka vara dubbelt så effektiv dina barnfria veckor, så går det kanske!
Det är tufft att påbörja en utbildning men lika tufft att inse att det kanske inte går i ett sånt tempo. Det kanske inte går att pendla? Man måste våga rannsaka och stryka trots att det är jobbigt.
Du måste vara rädd om dig och det du har med din son. Att vara i nuet, att vara där 100%, att inte alltid vara på väg………
Vilken otrolig ”skrivare” Du är. Du är bra på allt! Du är så ung men har en mognad som om Du levt väldigt länge och dessutom kan Du konsten att inte sätta Dig själv först i alla lägen.
Just nu är det turbulent i allt det nya men jag vet att är det någon som klarar detta så är det just Du!
Mycket av det Du beskriver känner jag så väl igen.
Du når målet-jag gjorde det.
Lycka till med allt nu!
Pust och stön. My, OM det är så att du tycker det är för mycket omkring dig, ett gott råd, dra ner lite på tiden vid bloggen.
Det ÄR ganska trevligt att du delar med dig ofta, men du kan korta ner tiden vid bloggen genom att korta ner inläggen lite.
Jag VET hur det är att ha mycket omkring sig. Skriver man DÅ man känner sig lite stressad så blir det gärna många ord. Men…… man behöver inte vare sig skriva eller säga allt.
Ärligt talat så skriver du ju om att du ska fokusera på dig själv, lägga tid på det som är viktigt för dig.
Det borde ju vara Lilleman, studierna och ditt välmående som är det viktiga.
När jag hade det som mest stressigt i livet ( hade en son, då sådär 8 år gammal) så sa jag ifrån mig allt föreningsliv ( hade varit aktiv och ordfötrande mm i flera föreningar) , jag la fokus på mina studier, läste in flera ¨r under två års tid, halvtid på skolan, men mer än heltid hemma.
Jag fokuserade på att klara de där två åren och ändå ha tid för min son, mig själv, familjen,
Det kändes lite socialt isolerande en period, för man miste en del av vänkontakterna genom att inte dela i allt som fanns utanför hemmet.
Men jag hann med, hann med mina studier, hann med sonen och allt annat jag ansåg viktigt.
Det andra fick stå tillbaka.
Man kommer tillbaka till det sociala sen, med nya infall och nya kontakter.
Ta hand om dig och ditt liv, gå inte på i 110 knyck hela tiden. Du kommer att missa så mycket, och du kommer att kunna ta upp det igen, sen, när allt är klart.
Kanske när du blir utbildad klart och får ett jobb med lite andra rutiner så kommer du att märka att livet kanske är MER än att dela med sig på sociala medier, att gå på event och fester. Jag tror ärligt sånt med tiden kommer att tunnas ut av sig självt.
Dela med dig, men för din egen skull, gör det i ”mindre skala”.
Man måste orka med sig själv, och med de inlägg du gör nu så ser man att du kanske inte alltid mår så där hundra bra som man ska göra.
Förlåt mig att det blev ett långt inlägg, men lyssna på gammal tant nu och dra i bromsen lite.
Livet går vidare i alla fall om än i lite lugnare takt.
Lycka till o kram
Kram!
Hur gick det med Stina och Sture hos stödfamiljen ? Fungerar det ?
En fråga bara. Varför flyger du inte istället för att köra bil ? Det är oroligt att ha dig på vägarna så ofta. Behöver du ha bilen när du är på Öland kanske.?
Kram och ta hand om dig.
Jag behöver ha b ilen både i Sthlm och på Öland =) Kommer försöka flyga ibland när det fungerar med övrig logistik. Det gick jätte bra med Sture & tina =) Sp får vi se om det fungerar ett tag till.. =) Hoppa det! Kram
Jag känner definitivt igen mig i att det lätt blir skräpmat när jag är stressad. Fokus blir att inte vara hungrig och jag stoppar i mig allt som kommer i min väg. Däremot känner jag inte igen mig i att allt går om man bara vill och planerar. Det går inte att klämma in hur mycket som helst på 24 timmar hur gärna jag än vill eller hur bra jag än är på att planera. Det händer oförutsedda saker hela tiden och har man en plan som täcker hela dygnet/veckan kommer planen konstant att spricka. Å så blir man ännu mer stressad….Knepet är snarare som fler skrivit konsten att välja bort saker, att inse att man inte hinner allt parallellt.
Oj blir nästan stressad av att läsa.
Prio ett måste vara L och hans skola varannan vecka. Så det fungerar med att komma i tid, läxor, gympapåsar, fruktlåda, lämna lappar i tid, livstider, utvecklingssamtal, föäldramöten, följa med kompisar hem, ta hem komousar osv allt som det innebär att ha ett skolbarn.
Jag har 2 och det är mycket kring dem.
Därefter kommer mitt jobb, träning och hem.
Sen i mån av tid kommer vänner, fester, nöjen!
Du får försöka vara dubbelt så effektiv dina barnfria veckor, så går det kanske!
Det är tufft att påbörja en utbildning men lika tufft att inse att det kanske inte går i ett sånt tempo. Det kanske inte går att pendla? Man måste våga rannsaka och stryka trots att det är jobbigt.
Du måste vara rädd om dig och det du har med din son. Att vara i nuet, att vara där 100%, att inte alltid vara på väg………
Vilken otrolig ”skrivare” Du är. Du är bra på allt! Du är så ung men har en mognad som om Du levt väldigt länge och dessutom kan Du konsten att inte sätta Dig själv först i alla lägen.
Just nu är det turbulent i allt det nya men jag vet att är det någon som klarar detta så är det just Du!
Mycket av det Du beskriver känner jag så väl igen.
Du når målet-jag gjorde det.
Lycka till med allt nu!
Pust och stön. My, OM det är så att du tycker det är för mycket omkring dig, ett gott råd, dra ner lite på tiden vid bloggen.
Det ÄR ganska trevligt att du delar med dig ofta, men du kan korta ner tiden vid bloggen genom att korta ner inläggen lite.
Jag VET hur det är att ha mycket omkring sig. Skriver man DÅ man känner sig lite stressad så blir det gärna många ord. Men…… man behöver inte vare sig skriva eller säga allt.
Ärligt talat så skriver du ju om att du ska fokusera på dig själv, lägga tid på det som är viktigt för dig.
Det borde ju vara Lilleman, studierna och ditt välmående som är det viktiga.
När jag hade det som mest stressigt i livet ( hade en son, då sådär 8 år gammal) så sa jag ifrån mig allt föreningsliv ( hade varit aktiv och ordfötrande mm i flera föreningar) , jag la fokus på mina studier, läste in flera ¨r under två års tid, halvtid på skolan, men mer än heltid hemma.
Jag fokuserade på att klara de där två åren och ändå ha tid för min son, mig själv, familjen,
Det kändes lite socialt isolerande en period, för man miste en del av vänkontakterna genom att inte dela i allt som fanns utanför hemmet.
Men jag hann med, hann med mina studier, hann med sonen och allt annat jag ansåg viktigt.
Det andra fick stå tillbaka.
Man kommer tillbaka till det sociala sen, med nya infall och nya kontakter.
Ta hand om dig och ditt liv, gå inte på i 110 knyck hela tiden. Du kommer att missa så mycket, och du kommer att kunna ta upp det igen, sen, när allt är klart.
Kanske när du blir utbildad klart och får ett jobb med lite andra rutiner så kommer du att märka att livet kanske är MER än att dela med sig på sociala medier, att gå på event och fester. Jag tror ärligt sånt med tiden kommer att tunnas ut av sig självt.
Dela med dig, men för din egen skull, gör det i ”mindre skala”.
Man måste orka med sig själv, och med de inlägg du gör nu så ser man att du kanske inte alltid mår så där hundra bra som man ska göra.
Förlåt mig att det blev ett långt inlägg, men lyssna på gammal tant nu och dra i bromsen lite.
Livet går vidare i alla fall om än i lite lugnare takt.
Lycka till o kram
Jag känner definitivt igen mig i att det lätt blir skräpmat när jag är stressad. Fokus blir att inte vara hungrig och jag stoppar i mig allt som kommer i min väg. Däremot känner jag inte igen mig i att allt går om man bara vill och planerar. Det går inte att klämma in hur mycket som helst på 24 timmar hur gärna jag än vill eller hur bra jag än är på att planera. Det händer oförutsedda saker hela tiden och har man en plan som täcker hela dygnet/veckan kommer planen konstant att spricka. Å så blir man ännu mer stressad….Knepet är snarare som fler skrivit konsten att välja bort saker, att inse att man inte hinner allt parallellt.
Ja du My.
Jag bara säger det.
Du fixar detta också.
När du får det som du vill.
Vet att du klarar det.
Följer dig hela tiden och berättar för dig när det blir kris.
Kram L
Ja du My.
Jag bara säger det.
Du fixar detta också.
När du får det som du vill.
Vet att du klarar det.
Följer dig hela tiden och berättar för dig när det blir kris.
Kram L
Ett bra inlägg,och vad bra att du tog tag i att ompriotera det du kan och behöver.Stort lycka till ?
tack =)
Du är ta mej fasen en superkvinna. Jag blir verkligen imponerad och inspirerad av dig. Att du ens står upp efter all skit. En bamsekram till dig och tack för en underbar o ärlig blogg.
Så bra att du har gjort ett schema och prioriterat ned det som inte är superviktigt. Om du har bra vänner så förstår de att du har en tuff period nu när du behöver få ditt liv att fungera på två olika ställen med studier och jobb. Det tar lite tid innan det hela har fallit på plats och du har blivit mer studievan. Var inte rädd för att justera schemat om du märker att det inte funkade precis som du hade tänkt dig.
Kram
Tack åsa… TACK! kram
Ett bra inlägg,och vad bra att du tog tag i att ompriotera det du kan och behöver.Stort lycka till 😎
tack =)
Du är ta mej fasen en superkvinna. Jag blir verkligen imponerad och inspirerad av dig. Att du ens står upp efter all skit. En bamsekram till dig och tack för en underbar o ärlig blogg.
Så bra att du har gjort ett schema och prioriterat ned det som inte är superviktigt. Om du har bra vänner så förstår de att du har en tuff period nu när du behöver få ditt liv att fungera på två olika ställen med studier och jobb. Det tar lite tid innan det hela har fallit på plats och du har blivit mer studievan. Var inte rädd för att justera schemat om du märker att det inte funkade precis som du hade tänkt dig.
Kram
Tack åsa… TACK! kram
Alltså ja, ja , JA!! Här är en Stockholmare som skulle älska ett hak med kroppkakor. ?
jag VET, kan vi inte alla gå ihop oss och övertyga honom om det ? hehe!
Alltså ja, ja , JA!! Här är en Stockholmare som skulle älska ett hak med kroppkakor. 😍
jag VET, kan vi inte alla gå ihop oss och övertyga honom om det 😉 hehe!