FullSizeRender

Godmorgon!  Vaknade med en sån där fruktansvärd klump i halsen och magen! Ångest! Separationsångest över att behöva lämna Lilleman till sin pappa imorgon. Beslutsångest över två jobbiga beslut att ta. Ångest över att resa imorgon. Bila hela vägen ner till Öland. (DET har aldrig bekommit mig innan) Ångest över allt! Ångest över ovissheten för framtiden……. Hmm, en sömlös natt helt enkelt! 

Söndag….. Dagen innan “pappa veckan” börjar. Att vara varannan vecka förälder är vanligt. För vanligt. Jag kommer aldrig riktigt att förlika mig med det. jag tycker inte om det. Det finns inga alternativ, Lilleman har rätt till båda sina föräldrar HUR ont det än gör inombords för mig. Jag har sen vi började med varannan vecka alltid försökt att inte visa Ludvig hur jag känner för det. jag vill inte att min separationsångest ska återspegla sig i honom. Jag försöker att vara odramatisk, lugn och varsam och helt enkelt inte göra en grej av det! det har funkat bra, men Inte friktionsfritt. speciellt inte mellan mig och pappan i fråga. Men vi har båda alltid sett till Lillemans bästa och försökt att göra det bästa av det…. Idag har vi en BRA relation.

Nu har jag haft Ludvig i två veckor. Vilket hans pappa hade innan. Det föll sig så för att det var kaos när företaget sattes i konkurs, och jag jobbade dygnet runt och varken åt eller sov. Då ställde Ludvigs pappa m. familj upp. När jags en skulle få hem honom så var det naturligt att jag skulle ha honom i två veckor. SKÖÖÖÖÖNT tänkte jag.

Då hinner vi “bara vara”, jag hinner landa, och återhämta mig. Men vips så har två veckor gått. Jag har inte hunnit landa, jag är inte läkt! Det gör fortfarande ont! Väldigt ont! 

 Imorgon är det dags för den där extremt jobbiga lämningen igen! Just nu, när jag har mått som jag gjort och fortfarande mår som jag gör så betyder det EXTREMT mycket för mig att ha Lilleman hos mig. han får min vardag att fungera. han får mig att fungera. Han ger mig ett lugn, en glädje och obeskrivligt mycket kärlek <3

Det är inte så att jag “hänger upp mig” på honom, och belastar honom med mina bekymmer och med min ångest. Missförstå mig rätt nu. Men han ger mig en styrka, en styra att vara stark att “hålla ihop” För jag skulle ALDRIG låta någonting som jag fart ill av eller mår dåligt över gå utöver på honom. ALDRIG!

Han får mig att le, skratta och faktiskt sätta saker och ting i ett annat perspektiv. Han får mig att känna mig behövd och uppskattad…  

Nu har vi varit ute på en morgon promenad. Jag och Tezz. Det är lugnt nere i hamnen vid båtarna. Alla sover.

 Usch idag är jag verkligen inte på topp. Jag har separationsångest inför imorgon. Att lämna ifrån mig Lilleman är det SISTA jag behöver just nu! Vi har nu i två veckor sedan konkursen och efter att vi lämnade Öland. Bara varit, vi två. Inget dagis, inga tider att passa. Lixom lite “vi mot världen”

Det har aldrig hänt innan. Ludvig är mer eller mindre född och uppvuxen i butiken. Han vet ingenting annat. Så både för honom och mig så har dessa två veckor varit väldigt speciella. Väldigt välbehövliga.

 Jag tror att det är kombinationen just nu som gör att jag får en sånär extremt ångest igen… Kombinationen av att inte riktigt veta vad framtiden bär med sig. Att inte veta riktigt vad som händer denna veckan med butiken, My’s Blommor. Vad kommer att ske? Kommer allt att säljas iväg på auktionen denna veckan? Är det “över” då? När får man svar angående bokföringen? Kommer man att hitta nära fel i bokföringen  Blir jag sköntaxerad eller komet jag att få några anmärkningar? jag vet att jag har rent mjöl i påsen. Jag vet att jag inte “fuskat”. jag vet det. MEN det stressar mig ändå, “tänk om” jag glömt något, “tänk om , man hittar fel som jag själv inte sett… För modlogen inte.. men det där “tänk om” driver mig till vansinne!

 Jag ska vara på plats i butiken på tisdag, öppna upp dörrarna för någon form av öppet hus för eventuella spekulanter inför nät auktionen. Butiken ser förj*vlig ut!  Den är för mig som en kyrkogård av döda växter, minnen och står frö det som har varit. Usch, nu gråter jag igen…. Jag är verkligen inte stabil idag! 

Förutom butiken, och konkursen med allt vad nu det innebär. Så har jag ytterligare två stora beslut att ta inom ganska snar framtid… Vilket stressar mig inombords! 

Jag har lixom “tabbat bort mig själv”. VEM är jag, VAD vill jag göra?! Hmm.. 

FullSizeRender FullSizeRender

Som du märker så är jag inte på topp just nu. Jag är helt förkrossad igen!!! Usch, “verkligheten” att butiken är borta, och halva min identitet, Slog mitt just i ansiktet. Jag stretar inte emot, jag stänger ingenting inom mig… jag tillåter mig att vara ledsen. jag tillåter mig att bryta ihop. För jag vet, att jag kommer gå stark ur detta. jag vet det. Jag måste bara ta kontrollen över mig själv och mina känslor igen… Nu är det “sista” dagen innan pappa veckan. Jag vet inte om han ska vara hos is pappa 1-2 veckor. Normalt sett är det 1 vecka. men jag kom med ett förslag att vi kunde köra två veckors perioder nu under sommaren iallafall…..

Det var kanske inte HELT genomtänkt. Det skulle såklart vara mycket bättre och skönare för Ludvig. men nu inför lämning, att föreställa mig TVÅ veckor utan Lilleman. Utan att vara distraherad av butiken och ett overkill schema, det känns inte bra! Inte bra als!!! Åhhh, vill ha honom hela tiden, heltid, dygnet runt! DET hade gjort gott för själen <3

MEN, nu är det som det är. Lilleman somnade om igen, så nu ska jag väcka honom. Sista dagen innan lämning imorgon. Jag har lovat stranden (igen) där han träffat några kompisar ifrån dagis som han hänger med. Vi övar simning, han simmade ca 3-5m UTAN puffar igår. DET var STORT! Han var SÅ stolt! “Mamma, mamma, det lossnar nu” skrek han med förtjusan i rösten. Med en ganska rolig dialekt…  en blandning av både Stockholmska & Öländska. -Sötnöt!!! 

FullSizeRenderNU ska jag torka tårarna, njuta av tystnaden och mitt kaffe…. Sen skaka liv i lilleman igen och åka iväg…. “Gömma oss” från vardagen, alla beslut alla måsten, alla tankar, mail, dator osv. Vi går in i “våran” bubbla igen…. Kram på dig fina du / My Martens 

Posted in: Allmänt
Kommentarer (32)
  • Gitten

    Skickar en STOR StyrkeKram till dig !!Ta en dag i taget så småningom kommer nog allt att falla på plats och du vet vad du ska syssla med i framtiden. Njut av dagen och Lilleman!!

  • Lotte

    Jag ryser i hela kroppen när jag läser. Jag tycker det är så sorgligt och jag förstår att du känner dig helt vilsen 🙁 Skickar många kramar till dig!

    En annan fråga, ansiktsmasken du hade när du målade bordet, va e de för mask?

    Kram
    http://www.lotte4.blogspot.se

  • Clara

    Jag vänjer mig inte heller, men vi kör två veckors intervaller nu, och även under terminstid. Hoppas att du finner lugnet i det, fast det är jobbigt. Om du oroar dig för hur det blir nu, försök ta diskussionen med pappan. Eller så ställer du in dig på två veckor o blir det en så blir det bonus! Ta hand om dig! Kram

  • Christina

    God morgon My’
    Idag skrev du just de orden “tänk om”, som jag tidigare skrivit till dig om. För varje gång du tänker just de orden, går de signaler upp till hjärnan, och framkallar ångesten. Försök att inte tänka så , trots att jag vet o förstår varför. Har ju själv suttit där…….
    Hoppas att du o Lilleman får en härlig söndag <3

    • My

      Jag vet….. “Tänk omö” är inte bra… Men jag tänker “tänk om” hela tiden, fast jag försöker att inte tänka just det…. Kram

  • Mariegbg

    Hoppas ni får en härlig dag tillsammans! Kram till dig

  • Bes

    Försök att ta till vara på denna dagen o vara bara i nuet på stranden med Ludvig, lättare sagt än gjort…Jag önskar er en fin dag o kör försiktigt imorgon det är mycket trafik på vägarna så ta det varsamt. Stor kram

  • Lena

    Det är mycket som händer för dig den närmaste veckan, lämna Ludvig, butiken bla, så det är inte så lustigt att du varvar upp. Fokusera tokmycket på att djupandas. Styrkekram med fylld av energi till dig <3

  • Petra

    Hej My!
    Bra blogg, trist med all ångest och panikattacker, kropp och själ måste samarbeta. Ta de lugnt, en dag i taget. En helt annan fråga, varför umgås inte du och Maggan längre?

    • Annie

      Det har jag också undrat över…ni verkade vara så tajta och bra vänner är ju oerhört viktigt/bra stöd då man mår dåligt. Jag undrar bara av välmening, stor kram!

    • Ann

      Precis vad jag tänkt….
      För verkade Maggan o My bättre än bra vänner….

    • Lia

      Förlåt men vilken fråga…Varför de inte umgås längre, vad tror ni själva?! För att de inte längre är vänner kanske! Tror ni kan sluta fråga om det, tror knappast My kommer svara på varför de är ovänner eller vad hon har gjort. Ni lär inte få det svaret här så ni kan sluta fråga om det här!

  • L

    Finns det ingen möjlighet att du kan ha Ludvig mer ett tag eller är han omöjlig att prata med ditt ex? Det finns ju alltid undantag från regeln om man så säger.

  • Marie

    Skickar dig massor med styrkekramar! Du får ta en dag i taget och försöka fokusera på det som får dig att må bra och lägga tid på kropp och träning när du inte har Lilleman hos dig!

    Har själv lite ångest och känner mig inte alltid så välmående psykiskt och har inte så mkt vänner men brukar tänka på det som får mig att må bra! Min man och mina 2 söner. Kramar till dig ❤️

  • www.stickochbaka.bloggplatsen.nu

    Hejsan
    Det löser sig säkert , och allt blir lugnt igen för dig. Lycka till med allt tråkigt och allt roligt

  • Nina

    Nu vet inte jag hur du känner, har inte följt din blogg så länge men en fråga, kan du inte flytta ner igen till närheten av ludigs pappa tex öland/Kalmar så kan ni ses mer naturligt och lättare, kanske rent av gång eller cykelavstånd så Ludvig så småningom kan gå som han vill emellan er? Du har väl ändå igen som binder dig i Sigtuna?
    Sen undrar jag går han på två olika förskolor nu?
    Kommer han gå i 2 olika skolor när han blir 6? Eller kan man ens det?

    • My

      Han går på två förskolor. Det funkar toppen! Att flytta ner är inte möjligt, pga av jobb, relationer, och det förflutna… Jag har själ så det räcker och blir över tyvärr. Jag har försökt i flera år. Jag gav allt och lite till. Men det går inte. Har skrivit lite om det för ca tre veckor sedan.. Hela sanningen kommer först i min självbiografi… Mvh

  • Jenny

    Till nästa helg så hoppas jag att du kommer känna att det faktiskt har gått helt okej iaf. Jag brukar må rätt dåligt innan jag gör det där jobbiga, hade en sån vecka nu med en del tungt framför mig men efteråt kändes det skönt och helgen har känts såå bra, nu när det jobbiga är förbi, för den här gången. Godnatt och hoppas du får sova gott!

  • Anna Carin

    Vet inte varför det är skönt att höra från ngn annan den här lämningsångesten. Känns ibland som om man är ensam om att må så dåligt av att lämna bort dom.
    Man gör ALLT de veckorna man har dem sen plötsligt är de borta. Som en mardröm att man glömt dom i affären eller på ett tåg eller så. Asjobbig övergång. Sen vänjer man sig vid att de är borta och då kan man plötsligt slås av att man nästan glömt att man har barn. Så får man ångest övet det istället.
    Äh det är för jävligt rent ut sagt.
    Man förstår inte sig själv.
    Men du kommer lösa din situation det är jag helt säker på. Det klarnar snart.
    Glöm inte kontakta psykolog om du börjar känna destruktiva saker.
    Kram. Det fixar sig.

  • Anna

    Hoppas att du får sova gott och ladda batterierna på ny energi.. Lilleman och du verkar ha haft några riktigt mysiga dagar på stranden.. Kramar Anna

  • Tant M

    Vad kommer att hända då din son ska börja skolan? Att gå i två förskolor kan kanske funka men för att få nån form av kontinuitet i hans liv framöver så kan det ju inte vara nån bra lösning.
    Sen undrar jag varför DU ska behöva öppna upp för ev spekulanter? Be konkursförvaltaren skicka nån.
    Hade du inte sålt till din fd förresten ?

    • My

      gällande Ludvigs framtid så håller vi det inom familjen. Frågor angående konkursförvaltarens beslut hänvisar jag till just, konkursförvaltaren. Fastigheten är såld, vilket jag också har skrivit….. Vart vill du komma med dina frågor? Mvh

      • Tant M

        Jag vill inte “komma nånstans”
        Jag läser en blogg av en människa som just nu mår väldigt dåligt men trots det måste man som läsare få ställa frågor. Jag VET att barn inte mår bra av att gå på olika skolor och skulle kunna ge dig massor med skäl men bara av den anledningen att jag tänker på barnet i det här så frågade jag. I all välmening. Du skrev dy skulle vara med vid och visa för ev spekulanter och eftersom du skrivit att fastigheten är såld och att du uppenbarligen inte mår bra av detta så undrade jag egentligen dels VAD det är du ska visa och VARFÖR du ska visa nåt som förvaltas av annan. Du mår ju så uppenbart dåligt av detta så därför frågade jag om de inte kunde skicka nån. I all välmening även denna fråga. Jag är inte den typen som kan sitta och skicka kramar och bara hålla med i allt som skrivs tyvärr. Du har en öppen och ärlig blogg men OM jag reagerar på nåt så frågar jag. HAR faktiskt hänt att ibland har nån tänkt om och gjort på annat sätt. Jag skulle nog kunna vara både mor och mormor till dig och har en hel del erfarenheter och upplevelser i bagaget som ibland gör att jag är rädd att andra ska göra samma misstag eller ännu värre. En blogg är offentlig och jag kan bara inte svälja allt som skrivs utan att ibland ifrågasätta vissa saker. Men jag gör inget av elakhet utan ställer mina frågor i all välmening.På samma sätt som jag gör med mina barn och barnbarn om jag ibland undrar om de tänkt.
        Ingenting annat! Om du fortsätter må så dåligt som du gör just nu så bör du även söka hjälp. FÖR DIN EGEN SKULL /kram

        • My

          Självklart får du ställa frågor….. Vissa frågor kan jag ge svar på. Andra inte. Vissa svar har jag inte ens själv, andra väljer jag att inte dela med mig av.. Det jag kan svara på, svarar jag på… Kram

  • Lena

    Hej My med gott gry! Du landar på fötterna – det gör alla Martens, kom ihåg det! Varmaste hälsningar från Lena (morbror Björns fru) och från Björn

  • Jenny

    Det här tysta kriget som pågår, med skrift som innehåller undertoner och skit och vissa ‘hänvisningar’ om man följt er så ser vi huR knas det är. Ni är fan vuxna kvinnor båda 2 och jag har höga tankar om både dig och vederbörande. Jag hade önskat att ni tillsammans skickar en fin selfie på er tillsammans båda, de hade tagit död på spekulationer och ni hade nog gillat varandra, i slutändan om ni faktiskt ses och pratar. Jag vill att ni blir sams utåt sett inte minst, för er egen skull. Gillar er båda, inte minst hennes karl då han är en rätt neutral person. Vuxna upp nu! My, skicka iväg ett meddelande till den här kvinnan va stor nog. Avböjer hon då får det stå för henne, men kriget måste nå ett slut för er bådas skull. Jag gillar er båda! Kram

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *