image

Godmorgon! Ännu en sömnlös natt! Förlåt för mitt tjatande. Men du ska veta att dina ord, mail, pm, kommentarer och dina  råd och egna erfarenheter betyder JÄTTE mycket!

All cred till dig som öppet vågar berätta om liknande känslor Och erfarenheter! Modigt!

Jag har lovat dig en ärlig blogg. Det skrämde mig att blotta mig. Det tog emot att erkänna hur trasig jag är bakom mitt inövade leende!

Även om det bara är tillfälligt. För oavsett vad framtiden bär med sig så kommer jag att komma tillbaka, stark! Eller snarare starkare. Jag är mitt uppe i någonting. Innan beslutet är fattat och jag vet vilken väg jag ska gå så måste jag skriva aningen kryptiskt…. 

Jag kunde somna igår. Jag somnade av ren och skär utmattning. Men med en “okay” känsla i magen. Bättre än på länge. Jag somnade efter en AW på min Kalmar-frus balkong. Kaffe och tanke skingring. Kom hem till väninnna jag bor hos. Tog en teledejt med en god vän och kollega inom branschen. Tog ytterligare en teledejt med min pappà. Jag “hatar” att erkänna det. Men ibland  har pappa rätt. Han kan vara ganska klok faktiskt… Så efter pepptalk, ältande och samtal så kunde jag somna.

 MEN jag vaknade ändå upp med samma ångestattack igen!

Kallsvettig, skräckslagen, med andnöd, panik och en extrem smärta i bröstet. jag börjar dock känna igen känslan och tackla det bättre.

Men jag klev upp och körde in till akuten. Tidigt. Jag vill inte må såhär! På sjukhuset var det några patienter före. Jag ifrågasatte mig själv om jag överdriver mina känslor.  Då frågade en farbror mig “vad är det för fel på dig?” Jag skrattade till och svarar, – Ja, du… Jag vet faktisk inte!

Efter en stund av väntan bestämde jag mig för att åka hem. För på något sätt så hade ångesten nästan hunnit försvinna helt. Konstigt det där, hur kan någonting så fruktansvärt obehagligt slå till från ingenstans!?! OCH plötsligt försvinna igen???? Håller jag på att bli galen??? 

Jag åkte hem och la mig med kläderna på i sängen…. Jag somnade och sov tre timmar till och vaknade och kände mig ganska utvilad. SKÖNT! Skämdes lite över att jag mitt i natten kört in till sjukan, Men men.

-Ny dag, nya möjligheter! 

Igår var det full fart i butiken. Jag kör 50% , ALLT ska bort under våran Lagerrensning som pågår just nu!

Det är skönt för mig att gå in i min “försäljningsroll” gömma mig bakom min “glada fasad” och hjälpa alla exalterade kunder att planera sina rabatter och uteplatser. Det distraherar mig. Men bara tillfälligt.

När butiken är stängd, kunder och personal har gått hem så kommer tankarna igen…… Vägskälet. Frågorna. Ovissheten. Rädslan. Sorgen. Besvikelsen.

-Fan rent ut sagt!!! Satans, helvetes jävla skit! Fula ord, men inget av dessa ord beskriver rättvist min frustration och till viss del maktlöshet! 

Jag väger för och nackdelar mot varandra. Jag försäker vara lugn, sansad och strategisk. Men det är inget enkelt val. Detta är mitt livs största beslut.

Tiden börjar rinna iväg, betänketiden är snart slut. Usch, nu gråter jag. Tårarna rinner okontrollerat! Jag känner mig ensam. Ensam i beslutet. Det finns ingen annan än jag själv som kan ta beslutet…..

SNART ska jag förklara. Allt. Inga bortförklaringar, inga svepskäl. När jag vet, så ska du också få veta.image 

Nu ska jag torka tårarna, ta en kopp te. Tvinga i mig någonting att äta och öppna upp butiken. Jag ser fram emot morgonkaffe med personalen. Det ger mig ett tillfälligt lugn och en tillfällig trygghet…Mina tjejer är fantastiska! <3

Nog om mina känslor och min ångest! Nu ska du iallafall få lite bilder från butiken:imageimageimagePerrsikoträd och Bambu <3image imageimageimageimage

image

tack för att DU finns <3 kram

/ My Martens

Posted in: Allmänt
Kommentarer (94)
  • Bea

    Jag var o handlade ihos dig igår, så mycket fint. Där och då märktes inget av hur du mår My, alltid lika proffsig. Jag ville bara gå fram o ge dig en stor kram med massa styrka o värme!!! Skickar den här och önskar all lycka i ditt beslut. Ur allt ont och jobbigt kommer något ljust och bra som bär framåt. Var inte rädd för att be om hjälp när du mår dåligt, prata med en läkare kan vara bara skönt att få göra det med en utomstående. Kram

  • Ghita

    Jag känner dig inte och vet inte vad du tampas med för svåra beslut, men jag lider med dig när jag läser hur du våndas. Ta hand om dig ❤️!

  • Ulrika

    Hej!
    Om du visste vad många det är som åker in till akuten när de fått en panikångestattack. Det är ofta väldigt fysiskt påtagligt när man får en sådan attack. Under ett par perioder i mitt liv drabbades jag ofta av panikångest och åkte in till akuten med andnöd, smärta över bröstet, kraftigt illamående så att jag kräktes. Jag trodde de första gångerna att jag fått hjärtinfarkt. Faktum är att medicin kan hjälpa och medicin ska man inte vara rädd för. Medicinen kan hjälpa dig till den balans du behöver för att kunna ta till dig råd från t ex läkare eller psykolog, och balans till att kunna bringa reda i de problem som skapar oron. Min erfarenhet är att det blir bättre med tiden.

    Tre råd som hjälpte mig:

    – när ångesten kommer kan du testa att “tänka i en fyrkant”, visualisera ett spår som går i en fyrkant och följ med i tankarna när du går sida för sida i fyrkanten.

    – påminn dig om att ångestattacken inte varar lång stund. En ångestattack byggs ofta upp som en normalfördelningskurva, googla om du inte kommer ihåg hur en sådan ser ut, och den stund när det är som allra värst uppe på toppen av kurvan är ofta ganska kort, och sedan klingar attacken av.

    – i mitt fall var det vissa situationer som triggade mina attacker och precis som någon skrivit tidigare så var det att utsätta mig för dessa situationer och inte undvika dem som fick det att bli bättre.

    Hur som helst så önskar jag dig en fin sommar och lita på att det kommer att bli bättre!

    Kram från en som varit med, en dam i 50-årsåldern/ Ulrika

  • mia

    Styrkekramar fina tjej…..vad du än väljer kommer det att gå bra.

  • Sarah

    FIna My ! Du verkar så proffsig i det du gör ! Va inte rädd för o be om hjälp ! Sömnpiller funkar en kort period ! Utan sömn mår man ännu sämre ! Åk till Maggan o vila upp dig ! Må så gott

  • Henrika

    Ett rörande & gripande inlägg. Du är så modig & ärlig som vågar lyfta detta tunga ämne. Du ska se att allt kommer ordna sig. Stay strong ♡♡♡ Tack för en fantastisk blogg du är en STOR inspiration för mig!
    Kram Henrika

    • My

      Tack för fina ord <3 kram

      • Lyckan

        Hej
        Du är mitt i det nu men det kommer bli bättre när du har tiden att vila och tänka bara på dig själv
        Jag blev så dålig av mina panikattacker att jag till slut inte vågade gå ut blev fånge i mitt eget hem
        låt det inte gå så långt som jag gjorde
        Tänker på dig

  • Åsa

    Allt kommer att bli bra tillslut. Men du måste varva ner. Varför inte flytta tillbaka till Kalmar eller Öland. Din son får ha dig och sin pappa nära. Måste vara jätte jobbigt för dig med ett boende i Stockholm och ett på Öland. Lycka till med ditt beslut..

  • Malin

    Stor kram till dig! ❤️
    Försök att tänka att allt kommer bli bra, allt har en mening, även detta svåra vägval, du kommer stark ur det. Kämpa på!
    Angående ångesten, jag har tom åkt ambulans in några gånger då jag trodde jag skulle dö! Vanlig sa de på akuten…
    Det bästa är att ångesten går över efter en stund. Försök fokusera på annar. Jag brukar sätta på meditation och bara lyssna på musiken. försöka lyssna på rösten på meditationen. Bara andas och ta det lugnt.
    Lycka till fina du!

  • Lia

    Sömnlös natt här med, lider av ångest och panikångest sen flera år så vet hur det är, skönt det ändå bara är tillfälligt för dig. Alla får ångest vid svåra beslut, motgångar o svårigheter och jobbigt är det…skönt du ändå verkar ganska pigg och ser framåt, ofta har man ingen som helst ork el livslust vid svår ångest. Det är väl andra gången som du ha ett svårt beslut att ta och som vi sen ska få veta om när du bestämt väg…Jag tror jag förstår vad det är för beslut; Behåll din fina butik, flytta tillbaka och var nära din son!!! Sätt din son främst och finns nära honom!!! Även om ni bestämt han ska bo hos pappa så är det bra för både sonen och dig om du bor nära. Vet att du vill bo i Stockholm och att Sthlm med alla möjligheter lockar MEN du kan ju pendla dit om du ska på galor, mingel el jobba, kan bo på hotell el hos vänner där MEN BO i kalmar/öland och finns nära din son, ta vara på tiden med ditt barn!! Finns en risk att du i framtiden plågas sönder av samvete och ångest annars, och för barnets skull, känner med barnet. Ska väl inte lägga mig i men menar bara väl, hoppas du förstår det. <3

  • Mia

    Fina fina My
    Blir ledsen när jag läser det du skrivit. Ledsen för din skull. Jag hoppas från djupet av mitt hjärta att det vänder snart för dig. Jag beundrar dig väldigt mycket för att du verkligen lämnar ut dig själv, blottar ditt innersta. Som jag sagt tidigare, att läsa en del andra bloggar är som att läsa fantasy/sagor. Allt är så tuttinuttigt och perfekt.
    Din blogg är annorlunda…den är allt. Perfekt liv, saknad, up and downs…ärlig.
    Du är en fin tjej My, glöm aldrig det.
    Varm kram
    Mia

  • Marina

    Största kramen till dig My .
    Ta en sak i taget , hitta balansen , du har hundra bollar i luften och det går inte att hålla igång alla sakerna samtidigt .
    Glöm inte att andas. Ta hand om dig kram❤️

  • linda

    My!
    Jag kan rekommedera dig att testa 5HTP, det är ett kosttillskott men har samma verkan som antidepp. men utan biverkningar.
    Du kommer att kunna sova mycket bättre, blir lugnare som minskar ångesten.
    Lycka till och kram från en annan som också har det jobbigt.

  • Lena

    Jag tycker det är positivt i allt att du körde iväg till sjukhuset och att du börjar känna igen ångesten och inte gripas av panik. Ett litet steg i rätt riktning…KRAM

  • Emma

    Från en mamma. Hur kan valet ens vara svårt? Hur kan man som mamma ens tänka tanken att inte vilja vara nära sitt barn? Valet borde väl vara lätt och bo på Öland där du har din butik och sonen har sin far. Vore taskigt av dig att bo kvar i Sthlm och låta honom åka mellan. Och ännu värre om du låter honom bo hos sin pappa på heltid och bara träffa dig ibland.

  • Alexandra

    Många kramar till dig från en som vet hur ångest känns❤❤❤
    Lycka till med dina beslut❤

  • Malin

    Urlöjligt att du inte klarar mina kommentaren! Börjar tro att dina inlägg är falska och ett PR trick för att få följare.. Varför prata i gåtor annars.. Du har valt att flytta till Sthlm för att att kunna jobba mer och gå event och galor.. Rent egoistiskt beslut och definitivt inte med lilleman i fokus! Tyvärr synd om honom som behöver flänga fram och tillbaka. Hans trygghet finns på orten där han bor och han bör ha närhet till båda föräldrarna.. Så det inte bara handlar om min och din vecka utan man bör kunna vara mer flexibla utefter barnets önskemål… Tycker det är hemskt att barn ska behöva stå ut med det ena och det andra bara för att föräldrar ska vara lyckliga och förverkliga sig själva!! Att hänga i butiken när du jobbar jämfört med att leka med kompisar.. Stor skillnad! Dina beslut verkar ha fått konsekvenser för dig nu och detta sorgligt att du inte insett det innan!! Ditt fokust full fart framåt utan vidare eftertanke.. I mitt liv är mins barn prio 1 och det är jag stolt över!! De kommer aldrig att minnas att deras föräldrar bara jobbade och inte hade tid. Bästa känslan.. Inga pengar i världen kan ersätta den..!!

    • My

      Jag förstår inte vilka kommentarer du pratar om??? PR trick? Till vems fördel skulle det vara? Nej du, har jag lovat en ärlig blogg så står jag för det! Livet går upp och ner, just nu mår jag inte bra. Mer komplicerat än så är det inte!

      Du vet faktiskt inte vad detta handlar om. Jag kan inte berätta mer än jag gör just nu. Ludvig mår toppen! Han bor hos oss båda och ör en glad, pigg, trygg och harmonisk kille! Han är mitt allt! Ludvigs pappa och jag har En BRA relation där vi båda ser till Ludvigs bästa. Varför jag flyttade till Sthlm, vet inte du. Men istället för att ha förutfattade meningar, anta och gissa Med diverse olika anledningar så kan man ställa en enkel fråga! Mvh

      • Malin

        Om du inte vill säga vad det handlar om så säg inget alls.. det här med en ärlig blogg kan du glömma….för det stämmer inte alls!! Du har en oerhörd fasad.. . ditt leende på alla New York bilder visar det.. du poserar på varenda bild.. (viktigt att stå rätt med foten så man ser perfekt ut..) Men ändå säger du att du mår så dåligt!! När jag mår dåligt och jag tror jag talar för de flesta andra så “drar jag täcker över huvudet” Är definitivt inte med och poserar på bilder… Sedan biter du ifrån mot folks kommentarer om att ditt beslut rör lilleman.. du har hintat om det flera gånger och när du säger att det är ett så stort beslut och att det dessutom ger dig sådan ångest är det inte konstigt alls att folk inklusive jag tror det rör honom.. Du talar i gåtor och vill att dina följare ska spekulera! Därav tror jag du “raggar” följare med dina inlägg… Du säger att du bara har ett boend i Sigtuna, visst men du bor en del på hotell på en anna ort.. inget eget boende men ytterligare en miljö för lilleman! Du är dessutom väldigt stolt över att säga att du minsann har 4 jobb… hmm inget du tror påverkar ditt mående alls eller?? Varför blottar du dig och skriver att du inte mår bra när du ändå vägrar ta till dig av alla vänliga människors råd?? Jag säger inte att Ludvig inte mår bra det gör han säkerligen men om du under den falskt leende ytan mår så dåligt tror jag han känner av det.. Du säger att jag ska ställa en enkel fråga.. men du svarar ju inte på folks enkla frågor… säger att alla tids nog kommer att förstå.. jag tror ingen någonsin kan förstå hur man väljer att flytta till en helt annan ort – med det avståendet.. Ett rent egoistiskt beslut enligt min mening och inga skäl i värden skulle få mig att bryta upp mina barns liv på det sättet.. Ja det återstår att se om du publicerar denna kommentar.. brukar ju vara lite si och så med det.. har full förtåelse för att man granskar och tar bort vissa men säg inte att det inte är så isåfall..

        • My

          Alla är vi olika, vissa drar täcket över huvudet och faller plagg när man mår dåligt. Jag gör det inte. Jag kämpar, mer än någonsin! Rätt eller fel, jag funkar så! Min flytt, och mina jobb hänger ihop. Ibland har man faktiskt inget val. När JAG är redo, så berättar jag.

          Att “Posa” på bilder som ska gå i tryc i tidningen är också ett jobb. Att “modell” handlar om att sätta en bild eller flera och göra sitt jobb. Då lägger man sina egna känslor åt sidan och är professionell.

          Min son MÅR bra, lägg ner ditt elaka skitsnack nu! Och sluta lös min blogg om du tycker så illa om mig! Lägg istället energin på någonting som gör dig glad 🙂

          • Malin

            Du får ta det som skitsnack, jag klargör bara fakta! Utefter vad du själv skrivit… hittar inte på något och ja när det gäller din son så mår han säkerligen bra men jag tror ändå att han ser och känner av att du inte gör det.. det var det jag skrev och INTE att han inte mår bra. Du väljer att läsa fel! Mår man riktigt dåligt drar man täcket över huvudet.. annars har man nog inte nått “väggen”. Alla människor som skriver välmenande här och har egen erfarenhet av det vet också att då funkar man inte alls.. du växlar upp och kör på om och om igen!! Jag hoppas verkligen för din egen skull att det vänder i ditt liv och att ditt “beslut” gör skillnad på ett positivt sätt. Jag har mycket i mitt liv som jag mår bra av och lägger min energi på men av någon konstig anledning kan jag inte låta bli att kommentera här… Det du skriver känns fel och inte äkta… följer inte många andra bloggar så NEJ jag är inget hemskt nättroll..

          • My

            Nu svarar jag för sista gången. Du “klargör” fakta skriver du. Baserat på vaddå? utefter ditt tänk och tycke. Utan att vara insatt i MIN situation eller i mina val… Med andra ord HELT utan just fakta. Åsikter får man ha, frågor kan man ställa. Men du diskuterar boende, jobb och min son. Du vet ju faktiskt inte VARFÖR jag behövde flytta till Sthlm. Du “antar” att Ludvig känner av hur jag når osv… Man kanske ska tänka efter en gång eller två innan man skriver en kommentar OM man bara “antar” gissar eller spekulerar… Mvh!

        • Pernilla

          Varför läser du bloggen då, du kan ju alltid sluta om du inte gillar Mys blogg!

    • Jessica

      Tycker det vore hemskt om DU har barn, hemsk tanke att DU skulle fostra med dina åsikter! Vilken rätt har du att döma? Har du inget vettigt eller snällt att säga så knip!!!

      • Jessica

        Menar alltså “Malin”!

      • Malin

        Tur vi alla har olika åsikter om barnuppfostran!!! Mina barn mår hur bra som helst och jag är galet nöjd över över dem. Ett tryggt hem med två föräldrar som prioriterar dem i första hand… Så vilken rätt har du att dömma mig utan att vara insatt om jag får fråga!?!?

        • Jessica

          Ja du, hur man kan ge sig på en människa man aldrig träffat med så grova anklagelser om hennes val! Och i en så pass svår tid för henne! När jag läst dina inlägg blir jag rädd, på riktigt. Låter så bitter och avundsjuk. Snälla läs inte Mys blogg, hon skulle nog må mycket bättre om du ger dig iväg…..långt bort tack!

          • Malin

            Jag tror du ska sluta läsa mina kommentarer om du blir så rädd… Jag har inte gett några grova anklagelser…. Är INTE det minsta avundsjuk på My om du nu verkar tro det.. Så vilsen människa som jag snarare tycker verkligen synd om! Kollade på tv programmet för många år sedan och har följt henne periodvis sedan dess och det är endast på sista tiden jag har kommentera om att hon bör dra ner på tempot och prioritera annorlunda för att “överleva”, men hon klarar inte av sanningen och skriver otrevliga kommentarer tillbaka till mig och många andra läsare..sanningen gör ont! Ingen så vitt jag vet anklagar henne för att vara en dålig mamma. Däremot skulle hennes son definitivt få det bättre utan detta flängande hit och dit och skulle nog uppskatta mer tid tillsammans före att hans mamma jobbar… Så nej tack! Jag avundas genuina och ärliga människor.. och kan snarare känna en lycka av att vara nöjd med mitt som det är utan glittriga fasader.. Vill du fortsätta ge mig skit så kan du få min mail istället så slipper övriga läsare se dessa sandlådekommentarer och den skit DU nu anklagar mig för Jessica!! Annars föreslår jag att du ger dig av långt härifrån istället…

        • M

          Malin… (allvetaren). Tycker du inte att du fäller krokben på dig själv med sista meningen…” vilken rätt har du att döma mig utan att vara insatt”….
          Vilken rätt har du att döma My isåfall!? Herregud människa, du gör ju bort dig.

          • Malin

            Upp till dig att tycka M… jag är ärlig och gör inte bort mig det minsta i jämförelse med er andra som lägger er i.. och anser att ni har rätt att döma mig när det enligt er inte är okej att döma My.. Pinsamt!

        • AL

          Så ett tryggt hem måste innehålla två föräldrar??
          Jag prioriterar mitt barn så mycket jag bara kan, dock är jag själv med henne men tror nog hon är “trygg” ändå…
          Lägg ner dina översittarfasoner, du är vara patetisk och i mina ögon verkligen ingen förebild för barn.

  • Anna

    Hej fina My! Jag kan också rekommendera 5HTP som kosttillskott. Den gör skillnad!! På humör, sömn och lust (till livet). Har jobbat många år i hälsokost butik och detta är en riktigt bra produkt. Sen vill jag lyfta dig för att du är så ärlig och vågar visa dig liten och sårbar. Det är stort och modigt i den perfekta värld alla verkar leva iom Facebook och div. Du gör skillnad och många känner igen sig! Tror jag pratar för de flesta som läser din blogg-vi gillar dig för att du är du och för att du är på “riktigt”. Stor kram My från Anna

  • kristina s

    Du kanskei inte vill svara på dethär men vad var anlednigen till att du fyttade till Sthlm? Kanske du skrivit förr o jag missat??

    • My

      Hej! Jag kommer absolut att förklara Det har med flera olika anledningar att göra. Bl.a. Pga av jobb. Men det kommer jag som sagt att förklara i ett längre inlägg när mitt “vägval” är gjort… Och jag KAN prata. Mvh

  • Agneta

    My. Jag känner inte dig. Vet eg inte vad jag vill säga. Men jag känner med dig, skickar dig en massa styrka! Kramar till dig och fina gossen!
    Kämpa på! Oavsett så blir det mesta bra i slutändan!
    Kramar från en mamma till en annan!

  • Hönan Agda

    Usch, vad jag lider med dig.
    Svårt på det personliga planet och som dessutom diskuteras i kommentarsfältet.
    Avundas dig verkligen inte.
    Hoppas att allt löser sig till det bästa för dig snart.
    Lycka till med allt.
    Kram ifrån Skåne.

  • Maria

    Man undrar ju vad det är för historia du ska hitta på. Börjar det inte bli dags att ge upp nu? Pinsamt hur du som vuxen och mamma beter dig.
    Och snack om ärlighet ska väl inte komma från dig? Måste kännas ensamt och leva som du gör. Bakom falska kulisser. Vi har ju alla förstått att här gömmer du alla kommentarer som inte passar dig men att skriva elakt i dina inlägg det har du inga problem med. Kanske dags att berätta för alla vilka som vänt dig ryggen men du envisas med att få det att se ut som annat. Skäms!

    • My

      VAD är ditt bekymmer? Du spammar mig med långa kommentarer, elaka påståenden som HELT saknar substans…. Jag kan förstå om man vill ställa en fråga eller två. Jag förstår om man undrar vad det är för beslut jag står inför osv. Men tids nog inom snar framtiden så måste kag bestämma mig och då kommer jag att dela led mig av det. Detta skriver jag artig men bestämt både i kommentarer och i mina inlägg. Vänt mig ryggen? Fetta handlar inte om något blogg trams eller någon person… Detta handlar om ett betydligt större vägval än så….. Spekulera gärna vidare men sluta dela med dig av dina substansfria teorier tack!

      • Maria

        Intressant att du godkände och lade ut. Och till och med svarade. Tillhör inte vanligheterna. Kanske finns det chans till en ärlig blogg men tror du bränt dina broar för längesedan. Alldeles för mycket du försökt sopa under mattan.

    • Micaela

      Maria hur kan du skriva som du gör när My öppet och ärligt skriver att hon inte mår bra?
      Tycker du ska skämmas!
      Pinsamt och patetiskt att dessutom spekulera och insinuera. My berättar väl när hon vill om hon vill

  • Lindha

    Usch lider verkligen med dig…. Fick du nån medicin som kan hjälpa dig? Du kanske behöver nånting som gör att du iaf får sova ordentligt? Jag äter själv SSRI pga kronisk smärta som drar ner på humöret och till detta lergigan som får mig att sova bättre på nätterna. Har aldrig haft ångest eller panikångest så kan inte sätta mig in i hur det känns men hoppas att du tar emot den hjälp som finns så du inte går in i väggen av all stress! Ta hand om dig! <3

  • Gunilla

    Ja det här känns ju bara så konstigt! Kanske du ska sluta prata i gåtor? Säger man A
    får man väl säga B också? Jag trodde att det handlade om ditt barn…

    • My

      Det kommer jag att göra. NÄR beslutet ät fattat, DÅ kommer jag ett berätta. DET står TYDLIGT i inlägget…..

      • Lindha

        Tips från pripps! Svara inte på dom negativa inläggen… Nåt som väldigt många bloggare gör tyvärr och glömmer dom positiva

        • My

          Du har HELT rätt…. Men ibland kan man vara inte låta bli, fast man borde!
          Det ger bara “mer syre till branden” “bensin på elden” osv… Du förstår vad jag menar 😉 kram

          • Lindha

            Oh ja förstår mer än väl! Det är lätt att hamna där… Hoppas att du har fått sova hyfsat och att din ångest över framtiden är över väldigt snart! *Kram*

  • maria e

    Hej My, har tänkt på dig idag… ville bara titta in en stund… Du kommer må bättre, när vet jag inte, men ångestattackerna kommer att minska. Jag har själv varit där (och ibland fortfarande, men inte så ofta när jag vet vad som triggar gång dem). Menar förstås inte att jag vet precis hur DU känner det. Men många kramar till dig och din son…

  • Elisabeth

    Lilleman är lycklig att ha dig som mamma. Så mycket odelad kärlek tid och engagemang är det inte många barn som får. Dessutom många vuxna och syskon som älskar en och att älska tillbaka! Vilket beslut du än tar är jag övertygad att Lilleman kommer att få det alldeles utmärkt. Så tråkigt att du mår dåligt. Får en känsla av att du är oplanerat gravid?? Men kan ha helt fel. Oavsett så önskar jag lycka till med beslutet. Livet är tufft. Kram från en helt okänd som läser din blogg

  • Annika

    Stor kram till dig och det kommer att lösa sig!

  • Nina

    Heja dig!!! Du kommer göra det bästa beslutet för dig, enbart för din skull!! Jag tänker tillbaka på mitt liv & min panikångest. Hur den tog över mig som person, som mamma, absolut värsta jag nånsin varit med om. Nu sitter jag här, efter 7 år & mår äntligen ok. Inte helt 100 men ändå bra. Attackerna är färre, beroende på stressnivån i mitt liv.. Jag kan hantera de så mycket bättre. Visst, jag tror fortfarande att jag ska få hjärtattack ibland, men istället för att tro det hela attacken så kan jag tro det en liten stund & sen inse att det ” bara” är en attack. De är värst i början, du kommer lära dig hantera de. Det jag önskar jag vetat är att när jag väl accepterat att detta kommer jag leva med i resten av mitt liv, är då de minskar i kraft, att man blir mer tillfreds när man accepterar de som en del i sitt liv!
    Jag önskar dig all styrka för att klara av detta!
    Kram

  • Emmy

    Tack för att du delar med dig finaste My. Du framstår som en så fullkomligt genuin och genomgode person. Tyvärr drabbar ju psykisk ohälsa vem som helst och det är så viktigt att våga prata om det. Ja, det kan faktiskt lindra ångesten både hos dig och hos oss många andra som lider av det. Jag är 44 år och har haft ångest hela mitt liv. Trodde inte att det fanns hjälp att få. För ett år sedan drabbades jag av en utmattningsdepression och sökte och fick äntligen hjälp även mot ångest. Med terapi och läkemedel. Nu har jag nästan aldrig svår ångest längre. Under flera år tidigare vaknade jag varje natt av panikångestattack och det är verkligen gruvligt.
    Sök upp din läkare och berätta om ångesten! Det finns fin hjälp att få.
    Lycka till med ditt vägval. <3

  • Eva-Lena

    Vet precis vad panikångest och ångest vill säga. Fruktansvärt är det.
    Hoppas du mår bättre snart fina My

    Kram

  • Åsa T

    Många styrkekramar till dig. Ta till dig de bra råden du får. Tråkigt med de som uttalar sig tvärsäkert om vad dina val innebär utan att veta. Kanske åka till akuten så du får en tillfällig hjälp, kan vara skönt att få lite “vila” i tanken å ångesten, eller varför inte det hälsokostpreparat som pratats om tidigare. Stort lycka till med vad som väntar dig i framtiden.

  • Malin

    Hej, jag brukar inte kommentera men nu måste jag. Det upplevs helt obegripligt varför du väljer att leva på två ställen, varför du far och flänger mellan resor som ska vara avkopplande men som endast verkar bli till en stress, events, fixa hår, middagar osv osv. Hallå stanna upp nån gång! Känns som du behöver gå “back to basics” . Du har dig själv och din son att ta hand om. skala bort ALLT annat, känns som du försöker bevisa att i är nån annan än du är.

    • My

      Men snälla du….. Det handlar inte om mitt boende. Jag har fyra jobb och ett boende. Jag bor i Sigtuna. Detta har med någonting HELT annat att göra… Varför blandar vissa in Ludvig och min boende situation i Sigtuna att göra?

      Detta handlar som sagt om någonting helt annat.
      Vilket jag skriver i mina inlägg. När jag tagit mitt beslut så kommer jag att berätta om det. Mvh My

  • ida

    Åh…. Man brukar säga att man ska “sova på saken”. Sömn är så väldigt viktigt. Huvudet måste få vila. Det är inte bra att du inte får god sömn. Försök att INTE göra som jag gjorde, jag försökte pigga upp mig med nikotin, koffein och socker dagtid när jag hade likadana sömnproblem som du beskriver. Det blev en ond cirkel för all nikotin, koffein och socker gjorde såklart att kroppen gick på högvarv och det blev ännu svårare att sova 🙁

    Hemskt jobbigt.

    Önskar dig en mysig ledig dag med din son (som du skrev om).

    Var rädd om dig!

    Kram

  • AnnaE

    Hej
    För fyra år sedan åkte jag in till akuten med panikångest. Två dagar innan min mammas begravning. Jag trodde att jag skulle dö ! 🙁
    Jag fick ett råd från läkaren att använda ett liten papperspåse och andas i. Bara ett tips!

  • Maja

    Önskar dig allt gott My men vore det inte bättre att berätta allt (det du själv vill så klart) när du har tagit ditt beslut istället för som nu i gåtor ger ju så många märkliga spekulationer tänker jag.

    • My

      Både ja, och nej…. Svårt att blogga och “låtsas som ingenting” det hade inte varit jag. Därför valde jag att förklara hur jag mår….

  • Ulle

    Hej!
    Du ska väll inte sälja din butik!?
    Kram

  • Mia

    Du är en stark tjej som orkar med livet som ensamstående, egenföretagare och allt som kommer till!
    Är övertygad om att du kommer ta dig stark ur denna jobbiga tid ..
    Hoppas att du snart mår bättre och att beslutet du tar får dig att slippa dessa hemska panikångestattacker!
    Kram // Mia

  • Majsan

    Gör mig så ont att du mår dåligt! Hoppas det snart blir bättre. Älskar din blogg och läser den varje dag. Kram

    • My

      Tack snäll du! <3 jag kommer komma tillbaka, stark…. Allt för bara ha sin tid. Och snart behöver jag bestämma mig. Fram tills dess hopps jag att ni har överseende med att jag inte är på topp. Kram

  • Carro

    Så ledsen man blir när man läser vissa kommentarer. Ni onda människor som ifrågasätter och tror sig veta saker och ting i My:s liv. Skaffa er ett eget! Bort härifrån. Jävla troll. Skulle vara kul att vetta om ni va lika “coola” i verkligheten som bakom en skärm.
    Vuxna jävla människor.

  • Lena

    Men alltså shit, hur orkar ni? Vad är vitsen att trycka ner varandra? Varför är kvinnor/mammor så kvicka med att sticka kniven i ryggen på varandra… Mår ni bättre då? Blir ni bättre mammor? Varför inte bara stötta? Bara för att man sitter bakom en dataskärm så får man inte skriva vad som helst, säger ni sånt till människor irl med, till dom, inte bakom ryggen?

    Jag har inte följt bloggen direkt och vet inte varför ni anser er bestämma vilka inlägg My ska släppa igenom? Vill man inte ha lite koll, ja då tar man bort “granskning först”, vill man ha koll så låter man det finnas. Måste man publicera en massa inlägg där folk skriver kränkande saker? Eller anser sig veta bäst om hur man ska leva, hur man ska ta hand om barn, hur man ska bo etc?

    Vill ni ha det i ansiktet varenda dag? Höra negativa saker, höra hur kassa ni är, eller att folk spekulerar och har åsikt om allt ni säger och gör? Bara för att man varit med på tv och är lite känd eller hur man ska uttrycka det, slutar man ha känslor då? Är man ingen människa längre?

    Det är ingen av oss som inte känner My personligen som vet exakt varför hon har flyttat, det kanske har hänt bra mkt mer än hon skrivit om i bloggen och för självbevarelsedrift valt att flytta ett tag/eller för alltid. Eller så är det bara så enkelt att hon vill bo på något annat ställe. Man är inte sämre mamma för det!

    Nä kom igen tjejer, stötta varandra!

    • My

      Kunde inte ha sagt det bättre själv! WORD! All är vi olika, man behöver inte alltid tycka samma….. Men man behöver respektera varandra. Det som är så fantastiskt genom sociala medier och framförallt bloggar är ju ändå att man själv VÄLJER vem/vilka man följer. Tycker man inte om en person/blogg tex så måste det väl ändå vara bättre att INTE lägga sin energi på den personen/bloggen och helt enkelt inte lösa eller följa? -visst?! 🙂 Tack för dina ord! <3 kram

  • Maria

    Hej fina du…
    Jag har nog aldrig kommenterat, heller aldrig läst kommentarerna men brist på annat så gjorde jag det idag… Oh vad jag tycker synd om dig…
    Personligen, så tycker jag det är fint när någon delar med sig av sitt personliga, både när allt är tummen upp, och när det är tummen ner. Det gör att man själv inte får ångest över att alla andras liv är helt perfekt… Sen har jag ingen blogg och en massa folk som följer varenda steg och beslut jag tar…
    Fy fan va folk e puckade, alla tycker vi olika, men har man inget bra att säga så ska man fan knipa käft!
    Här berättar du med öppet hjärta om hur dåligt du mår, du skriver inte om vad exakt, och varför du inte gör det ska väl ändå folk ta o skita i!? Stör man sig – sluta läs… Alla ni som kommenterar om hur My är som mamma – trots att hon skriver att detta inte har med hennes boende eller son att göra, borde fan skämmas! Ni skriver att ni är super mammor som har era barn som prio 1, vilka jävla super människor sitter och strör en massa salt i såren till en människa som så uppenbart inte mår bra!? Ärligt!? Pinsamt vill jag säga… Mobbing kan det kallas, och tycker ni det är en bra förebild för era barn? Pinsamma e vad ni e!

    My stäng av ditt kommentarsfält tills du mår bättre igen, man har verkligen inte behov av någon som helst negativitet när man mår dåligt, vare sig man är känd eller ej…

    Följ ditt hjärta… <3

    • My

      Tusen, tusen TACK för att du tog dig tiden att kommentera och dessutom satte pricken över i! Din kommentar värmde ända in i hjärtat <3 kram

  • Emma

    Men vad alla spekulerar.. My skriver ju att hon ska berätta när hon fattat ett beslut! Du verkar gå igenom en väldigt tuff period just nu My.. Stor kram till dig! Allt blir säkert bättre snart, försök att blicka framåt trots svåra beslut..

  • Monica

    En tanke som bara flög förbi var att du är gravid. Hur det än är med den saken så önskar jag dig lycka till och bra kommer det att bli.

  • Mirre

    Hon är väl i valet och kvalet om en ev. abort kvinnan är väl gravid

  • Sarah

    Varför åker du inte till Maggan o vilar upp dig ? Kram fina My må så gott ! Har skrivit denna kommentaren 3 ggr men den går inte igenom ???

    • My

      Jag hinner inte. Jag jobbar dygnet runt just nu. Måste ta mitt beslut, ta mig igenom fet viktigaste just nu. Sen får jag “vila upp mig” ser inga tidigare kommentarer ifrån dig?

  • Sussi Ö

    STOR KRAM till dig! Hoppas att du snart börjar må bättre.

  • Mirre

    Bor man hos bästa väninnan och får panikångest och mår så dåligt att man måste åka till akuten då hade nog väninnan följt med???? Men sitter och skrattar åt gubbern som frågar vad som är” fel på hennne” och åker hem utan att träffa en läkare efter så många sömnlösa nätter låter i mina öron helt otroligt …..

  • Elin

    Tänker på dig, du är så modig och stark. Massor av kramar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *