Hej! Jag var i Thailand för några månader sedan… Träningsresa. Sjukt kul! Runtomkring turistorterna är allting vacker, och återuppbyggt. Men så fort man kommer ”utanför” turistorterna så är det ett helt annat Thailand!
MEN, vi besökte också en Thailändsk by, mitt ute bland öarna. Att besöka en Thailändsk skola och se barn i olika åldrar men även i Ludvigs ålder som jag självklart relaterar extra mycket till är svårt.
Saker som vi tar för givet här hemma i Sverige är långt ifrån en självklarhet där nere…
Jag tittar på barnen, ser deras oskyldiga ögon. Möter deras nyfikna blickar.
Det flyter soppor i vattnet under oss. Det är varmt och luktar väldigt illa. Bakterierna frodas i värmen… Och kvinnor som egentligen är barn, bär själva barn i någon ”Thai-style” variant utav babybjörn Samtidigt som dom hänger upp tvätt…
Denna by är ”uppbyggt” på pålar i vattnet. Flugorna svärmar både kring soppor och barnen. Trasiga dörrar, fallfärdiga hus, tomma skolsalar….. Men ändå är barnen glada, nyfikna och positiva.
Jag mår inte bra i mamma hjärtat av det jag ser. Jag vill ta med mig alla barnen hem, hem till Sverige.
Med vårat sjukvårdsystem, våran trygga vardag och standard. Jag vill ge alla dessa barnen samma möjligheter och förutsättningar som Ludvig och våra barn får.
Samtidigt som vi besöker barnen så ser jag i andra delen utav skolan att det är ett kamera-team som smyger omkring och filmar…. Dom backar undan när jag tar upp kameran. Jag backar undan när dom filmar.
Varför vet jag inte riktigt. Dom pratar tyska…
Men samtidigt blev jag glad över att dom filmar. Jag vill att hela världen ska se vad jag ser.
Påminnas om hur bra vi faktisk ändå har det. Få ett annat perspektiv och uppskatta vad vi har <3
Detta var tungt att se, och uppleva. Men framförallt tungt att sätta sig i båten och lämna byn…….
Maktlösheten över att inte kunna göra någonting, inte kunna påverka eller förändra framtoden för dessa barn.
du ska veta att det är en ren och skär misär…. Och då är detta ändå en ”fin” skola i jämförelse med många andra! När man reser och upplever saker så får man ett annat perspektiv! Då uppskattat man vad man har på ett helt annat sätt <3
/My Martens
Det som är oerhört sorgligt är att det inte är alla Thailändska familjer som ens har råd att låta barnen gå i skola. Ofta har de endast råd att sätta ett av sina barn i skola och måste då göra ett val där de bestämmer vilket av sina barn som har störst möjligheter att lyckas och att bli framgångsrik. Helt enkelt det barnet som de tycker är ” smartast”. För oss i Sverige som är vana med ett rättvisetänk och att alla är lika värda känns detta så totalt främmande och galet ?
Jag vet…. Det är så hemskt! <3 ?
Det går nog inte riktigt att föreställa sig hur hemskt det, förrän man har sett det med egna ögon som du. Och framför det stora ståtliga hotell och turister. Verkligen stora kontraster ! Nej, vi ska va glada för våra skolor, skolmat m.m
Ja, vetkligen! Jag försöker trösta mig med att dessa barnen ändå har det bättre än många andra i Thailand. Och att dom förhoppningsvis inte vet något annat…. <3 men ändå! Man vill ju ta med alla hem!
Det är hemskt hur det kan vara i andra länder, det är hemskt att de har det så varje dag, hela sina liv, från födsel tills de dör och vi ser bara en liten stund av det livet. Det vi känner lever de med varje dag och lär sig leva med också. Det är orättvist, det är hemskt. Såg tex projektet som Sarah Tjulander gjorde med Lisa (kommer inte ihåg hennes efternamn) Men det fick mig att fälla tårar som bara den. Så starkt av de att göra det men samtidigt känner man sig maktlös av att inte kunna göra något åt det. Och år efter år fortsätter det och vi glömmer.
http://blogg.alltforforaldrar.se/lamadre/tarfyllt-uppvaknande-vad-kan-vi-gora/
Den finns här om du missat den eller om någon vill se mer om vad jag menar..
Det som är oerhört sorgligt är att det inte är alla Thailändska familjer som ens har råd att låta barnen gå i skola. Ofta har de endast råd att sätta ett av sina barn i skola och måste då göra ett val där de bestämmer vilket av sina barn som har störst möjligheter att lyckas och att bli framgångsrik. Helt enkelt det barnet som de tycker är ” smartast”. För oss i Sverige som är vana med ett rättvisetänk och att alla är lika värda känns detta så totalt främmande och galet 🙁
Jag vet…. Det är så hemskt! <3 🙁
Det går nog inte riktigt att föreställa sig hur hemskt det, förrän man har sett det med egna ögon som du. Och framför det stora ståtliga hotell och turister. Verkligen stora kontraster ! Nej, vi ska va glada för våra skolor, skolmat m.m
Ja, vetkligen! Jag försöker trösta mig med att dessa barnen ändå har det bättre än många andra i Thailand. Och att dom förhoppningsvis inte vet något annat…. <3 men ändå! Man vill ju ta med alla hem!
Det är hemskt hur det kan vara i andra länder, det är hemskt att de har det så varje dag, hela sina liv, från födsel tills de dör och vi ser bara en liten stund av det livet. Det vi känner lever de med varje dag och lär sig leva med också. Det är orättvist, det är hemskt. Såg tex projektet som Sarah Tjulander gjorde med Lisa (kommer inte ihåg hennes efternamn) Men det fick mig att fälla tårar som bara den. Så starkt av de att göra det men samtidigt känner man sig maktlös av att inte kunna göra något åt det. Och år efter år fortsätter det och vi glömmer.
https://blogg.alltforforaldrar.se/lamadre/tarfyllt-uppvaknande-vad-kan-vi-gora/
Den finns här om du missat den eller om någon vill se mer om vad jag menar..