Vissa dagar mår jag inte särskilt bra!
Vissa dagar känns härligt bra, andra dagar mår jag riktigt piss. Det finns heller ingen logisk förklaring för när jag mår som jag gör. Ibland tar ångesten ett stadigt grepp om hela mig.
Hur gör man när den kommer sådär oanmält, när man som minst behöver den? När man känner att pulsen ökar, att man börjar kallsvettas och det börjar krypa i kroppen. Man kan känna hur rummet krymper eller hur alla ord som man hör bara går ihop i ett obehagligt soll. En smärta över bröstet är inte heller helt ovanligt. Då vet jag att en panikångestattack inte är långt borta.
-Hur gör man då? Hur gör jag?
Jag går just nu i KBT regelbundet, jag är mitt i en utredning som pågått sedan i våras. Strax efter årskiftet så kommer jag att börja nästa steg i utredning.
Jag har fått en del ”verktyg” att jobba med när ångesten slår till. Andning. Att andas borde vara det naturligaste vi gör, men för mig är andningen också bland det svåraste att kontrollera just när ångesten slår till. Jag försöker fokusera på att bryta ångestens hårda grepp med hjälp av mina verktyg som jag fått.
Jag som har så mycket medvind nu. Borde inte ångsten bara försvinna då? Med medvind menar jag bla Min kommande karriär som mäklare, mina roliga OCH utmanade studier, min blivande man Jonas. jag är nyförlovad, förälskad och gladare än på länge!
Jonas har klivit rakt in i mitt liv, när jag minst anade det… när jag behövde det som mest. Jonas är min klippa! Kärleken mellan honom och Ludvig som börjar växa fram är ovärderlig. Långtifrån något jag tar för givet.
Trots allt detta som ändå visar på en ljus och lycklig framtid, så lever jag fortfarande med ångest.
Varför lider jag fortfarande av ångest? Varför kommer jag inte ur min djupa depression? Varför kan jag bara inte må bra????
Många frågor som cirkulerar i huvudet på mig.
På något oförklarligt vis så håller jag ändå ihop vardagen. Dom dagar jag har möten, aktiviteter eller saker att göra. Då fungerar det hyfsat bra.
Dom dagar jag inte har något inbokat så finns det risk att jag kraschar helt. När jag inte har Ludvig så kan jag sova bort en hel dag. Då tidsinställer jag tex blogginlägg, ställer mobilen på ljudlös så att ingen kan nå mig… sen sover jag.
Förstå dessa frågetecken när Jonas insåg detta första gången. Varför går du inte upp älskling? Mitt svar. Det är en sådan dag idag.
Hur förklarar man för sin käresta att man lider av ångest?
Det var jätte svårt… Speciellt då Jonas själv inte har upplevt ångest eller har egen erfarenhet. För honom är det jätte svårt att förstå. Eller första gången jag väckte honom för att jag själv grät i sömnen… han väckte mig och tittade frågande på mig och undrade vad som var fel. Jag förstod att jag gråtit i sömnen, och vi pratade inte mer om det förrän dagen efter. Det var inte heller lätt. Jag bearbetar mycket när jag sover. Detta händer såklart inte ofta, men det händer.
Mina sömnproblem har blivit mycket bättre. Fortfarande vissa perioder där jag har svårare för att sova, Men ändå mycket bättre nu än i våras. Så…. jag gör framsteg, på alla plan!
-DET GÅR ÅT RÄTT HÅLL! =)
Under perioder har jag tidigare behövt äta sömntabletter. Men det behöver jag inte längre. Jag tycker inte om biverkningarna, och var rädd att bli beroende. jag är skeptisk till medicin generellt. Men jag har aldrig tagit sömntablett med Lilleman hemma, av två anledningar Dels för att jag inte vågar det. Och dels för att jag inte behöver det när han är hemma, jag somnar MYCKET lättare då… Det är så konstigt det där. Mina ångestattacker kommer aldrig när han är hemma.
-Är det en mamma intuition?
Kanske finner man svaret i utredningen på VARFÖR jag mår som jag mår. En kombination av mitt baggage och livet som kom ifatt efter konkursen, när allt stannade upp. Kanske en diagnos av någon form. Oavsett vad man kommer fram till så är jag längre inte rädd för att få dessa svar.
Tidigare var jag rädd för bara tanken av att eventuellt ha en diagnos. Idag bryr jag mig inte om VARFÖR jag mår som jag gör. Bara man kommer fram till VARFÖR så att jag kan göra någonting åt det….
-För jag är väldigt trött på att vara trött!
Allt som jag varit med om, sedan barnsben är saker som jag behövt proffesionellt hjälp för att bearbeta. Saker jag flytt från. Jag har gömt mig bakom mitt entrepenörskap och jobbat bort min sorg och ångest genom åren. Jag har varit arbetsnarkoman. Jag älskar att jobba och brinner för mina projekt. Men idag, nu precis fyllda 30 år så ser jag annorlunda på det.
Sedan i våras har jag fått proffesionellt hjälp. Jag är mottaglig för första gången på hela mitt liv. Mottaglig för att jobba med mig själv. Jag bearbetar saker som jag stängt av eller förträngt när jag tidigare inte orkat deala med……. För nu vill jag må bra på riktig!
Glöm inte en sak du fina cybervän…. jag vet att många av er lider av olika typer av ångest. Det är ingenting att skämmas för. Det är SÅ mycket vanligare än vad man tror. Men den dagen jag erkände för mig själv att jag inte mådde bra… Den dagen jag vågade be om hjälp och först då var mottaglig…. Den dagen tog jag mitt första steg i rätt riktning.
-Ångest syns inte.
Man kan inte se på mig när jag har ångest eller inte. Titta på bilden längst upp. TACK Linda Brolin för grymt fin bild! Okay, en rejäl dos av makeup, foundation , concealer som tar bort min svullnad under ögonen från gråt, och cleareyes som tar bort det röda. Jodå… jag är expert på att ”dölja” alla spår.
-Men kan du min ångest?
Kan du se att jag faktiskt bara har ett inövat leende, där jag i verkligheten motvilligt klev ur sängen för att genomföra en nödvändig plåtning? Sömnlös efter nattens panikångestattack, och trött och utmattad av just ångesten…
– Nej det kan du inte.
Självklart kan mina närmaste läsa av min blick, eller mitt beteende i verkligheten. Men om du möter mig och bara säger hej, ja då ser du inte det.
Idag har jag varit hos doktorn. Förmodligen därför jag skriver om detta just idag. Ni vet hur jag är… ibland bara kommer dom här långa och känslomässiga och väldigt personliga inläggen. Igår var jag arg och upprörd över trollen! Idag skiter jag i dom.
Precis som humöret och allt annat så är man mer eller mindre sårbar. Igår var jag sårbar, då det var lämning av Lilleman. Jag är inte mer än människa, och jag står fast vid min åsikt att det är INTE okay hur trollen beter sig!
Tillbaks till doktorn. Jag har ÄNTLIGEN träffat ”rätt” doktor. Jag har honom, KBT kvinnan och ett helt team omkring mig… Jag litar fullt ut på doktorn. Vet inte varför, men jag gjorde det från fösta gången.
Det är speciellt det där…. för det är både Skönt och jobbigt på samma gång att träffa doktor eller gå i KBT.
Jag har skrivit det förr och kommer att skriva det igen. Det är den bästa investeringen som jag gjort,
-KBT is the shit!
Livet är för kort för att gå omkring och må dåligt! Våga be om hjälp…. Ta emot hjälpen när du får den! Du förtjänar att må bra!
/ My Martens
Så bra du beskriver det ! Bara det är ett steg i rätt riktning.
Kram
Verkligen en bra beskrivning.
Var inte orolig Jonas förstår.
Kärleken övervinner allt.
Du kommer att fixa detta också bara att det kommer att ta tid.
Trollen kan dra åt skogen där dom hör hemma.
Kram L
Tack Lars… Du känns klok som en bok ibland… tack. Kram
Fina my. Så bra du vågar prata om ångest. Det hjälper andra. Vilken fin mamma du är också. Önskar dej all lycka och en härlig jul. Kram söta. ?❤
Tack …. och detsamma till dig <3 kram
Testa melatonin om du behöver sömntabletter men inte ville ha biverkningar. Det innehåller ett hormon som finns i kroppen. Jag somnar på 10 min nu istället för på 3 timmar.
Tack för tipset Joanna <3
Så bra du beskriver det ! Bara det är ett steg i rätt riktning.
Kram
Hej. Jag är sjukskriven för utmattningsdepression. Har haft några sådana perioder under mitt 40-åriga liv. Har inte direkt någon orsak till att må dåligt. Allt blir bara för mycket och jag kraschar. Det bästa är att försöka acceptera att man mår dåligt och rätta livet efter det fast det är svårt..
Kram på dig!
Hej
Det kan vara svår pms du har. Jag mådde också så för 5 år sedan. Skrev dagbok även dom dagarna jag mådde bra. Började se ett mönster att jag har svår pms. Kom till doktorn och fick citolapram utskrivet. Nu mår jag så mycket bättre. Kram
Kommentaren är till Cecilia
Verkligen en bra beskrivning.
Var inte orolig Jonas förstår.
Kärleken övervinner allt.
Du kommer att fixa detta också bara att det kommer att ta tid.
Trollen kan dra åt skogen där dom hör hemma.
Kram L
Tack Lars… Du känns klok som en bok ibland… tack. Kram
Fina my. Så bra du vågar prata om ångest. Det hjälper andra. Vilken fin mamma du är också. Önskar dej all lycka och en härlig jul. Kram söta. 😇❤
Tack …. och detsamma till dig <3 kram
Du kan vara bipolär? Har du gjort en ordentlig utredning?
Jag går dippar nära mensen men går på 10 mg (lägsta dosen) ssri-preparat (antidepressiva) efter att ha sagt nej i 17 år av rädsla för att bli ”ett psykfall”.
Med medicin i kroppen klarar jag mitt jobb och min familj genom att hålla en jämnare humörnivå än tidigare. Maken slipper mina värsta humörsvängningar…
Ett tips bara.
Jag är inte bipolär… Den utredningen har gjorts. Har det nämligen i min familj. Men, Tack för tips =)
Bra att du gjort en utredning för det är oftast ärftligt. Har själv en mamma som är bipolär men jag gjorde en utredning och fick inte diagnosen.
Dock känner jag verkligen igen mig i att vissa dagar inte ha psykisk ork, men som sagt, med ssri-medicin håller jag humöret ovan vattenytan.
Bra om du reder ut var skon klämmer för även om du tror att din son inte märker av ditt dåliga mående så gör barn oftast det och tyvärr tror de att det är deras fel av ngn anledning.
Med mycket tufft bagage blir livet ibland övermäktigt och msn deppar ihop. Hänger säkert ihop med otrygg uppväxt samt brusten tillit, iaf var det så för mig.
Ta hand om er!
Hej! Tack för att du delar med dig, betyder mycket för många tror jag. Iallafall så gör det det för mig. Du satte ord på det jag känner för tillfället. Tack fina du och hoppas du får en fin jul. Kram
Detsamma Sofia =) Kram
Testa melatonin om du behöver sömntabletter men inte ville ha biverkningar. Det innehåller ett hormon som finns i kroppen. Jag somnar på 10 min nu istället för på 3 timmar.
Tack för tipset Joanna <3
Hej. Jag är sjukskriven för utmattningsdepression. Har haft några sådana perioder under mitt 40-åriga liv. Har inte direkt någon orsak till att må dåligt. Allt blir bara för mycket och jag kraschar. Det bästa är att försöka acceptera att man mår dåligt och rätta livet efter det fast det är svårt..
Kram på dig!
Hej
Det kan vara svår pms du har. Jag mådde också så för 5 år sedan. Skrev dagbok även dom dagarna jag mådde bra. Började se ett mönster att jag har svår pms. Kom till doktorn och fick citolapram utskrivet. Nu mår jag så mycket bättre. Kram
Kommentaren är till Cecilia
Så härligt att du delar med dig! Äntligen slipper vi lida i det tysta.
Jag bloggar med om detta på http://www.jagraktuppochner.se
Kram
Fina My tror du bearbetar rätt bra o skriva av dig ! O det gör du galant ! Har följt dig länge kram o må så gott ! Hoppas du berättar ngn gång vad so hänt )
Du kan vara bipolär? Har du gjort en ordentlig utredning?
Jag går dippar nära mensen men går på 10 mg (lägsta dosen) ssri-preparat (antidepressiva) efter att ha sagt nej i 17 år av rädsla för att bli ”ett psykfall”.
Med medicin i kroppen klarar jag mitt jobb och min familj genom att hålla en jämnare humörnivå än tidigare. Maken slipper mina värsta humörsvängningar…
Ett tips bara.
Jag är inte bipolär… Den utredningen har gjorts. Har det nämligen i min familj. Men, Tack för tips =)
Bra att du gjort en utredning för det är oftast ärftligt. Har själv en mamma som är bipolär men jag gjorde en utredning och fick inte diagnosen.
Dock känner jag verkligen igen mig i att vissa dagar inte ha psykisk ork, men som sagt, med ssri-medicin håller jag humöret ovan vattenytan.
Bra om du reder ut var skon klämmer för även om du tror att din son inte märker av ditt dåliga mående så gör barn oftast det och tyvärr tror de att det är deras fel av ngn anledning.
Med mycket tufft bagage blir livet ibland övermäktigt och msn deppar ihop. Hänger säkert ihop med otrygg uppväxt samt brusten tillit, iaf var det så för mig.
Ta hand om er!
Hej! Tack för att du delar med dig, betyder mycket för många tror jag. Iallafall så gör det det för mig. Du satte ord på det jag känner för tillfället. Tack fina du och hoppas du får en fin jul. Kram
Detsamma Sofia =) Kram
Psykisk ohälsa är detsamma som vilken annan sjukdom som helst.
Min sambo, sedan en halv livstid och båda mina vuxna barn bär på olika former av detta.
Det har inneburit otaliga transporter till akutmottagningar och sjukvård, ibland med ambulans för att nån trott de höll på att dö. Men de dör INTE av panikångest.
Efter många år, när man äntligen kan sätta fingret på ”felet” så pratar vi mycket. Men ältar inte ! ( det är jag tyvärr lite rädd att du gör My, dina långa inlägg blir väldigt likartade. Förstår att du vill få det ur dig, förstår att du vill förklara)
Vi har fått lära oss att ta varje sak som händer NU, sen släpper vi det och går vidare tills det är dags igen.
För dags igen blir det !
Det viktigaste är dock att man är ärlig ( och det ÄR du) och att man pratar, främst med den/de man lever med.
Förklara för Jonas, först och främst, sen för din son ( när han börjar märka av det, för det kommer han att göra)
Du behöver verkligen inte berätta ALLT för oss, vi förstår. Jag gör det i alla fall.
Här hemma pratar vi mycket om det och min sambo berättar alltid OM och NÄR han behöver ta en tablett. Han äter inte varje dag vilket däremot mina barn gör, men de har en helt annan typ av medicinering.
Prata prata prata Med Jonas. Han kommer förstå.
Lycka till !
Mitt syfte med att skriva om det är att även hjälpa andra människor därute att våga prata om det. Att våga be om hjälp och känna sig mindre ensamma. jag pratar med Jonas om det. Men jag berättar att det var svårt i början att berätta just det. Vilket jag tror att många i en ny relation kan känna igen sig i. Likartat eller inte. Jag har inte berättat att jag genomgått utredning tidigare. Jag har berättat att jag går i kbt. Sen med take på din egna erfarenhet genom närstående så har nog du kunnat läsa mellan raderna… Tack för omtanken! Kram
Fina My. Tänk om alla som inte mår bra av olika anledningar skulle våga vara öppen med det och verkligen prata om det som man gör med andra sjukdomar och symtom typ diabetes hjärtkärlsjukdomar etc. Jag tror man skulle bli förvånad över hur många det är runt omkring en som mår dåligt psykiskt. Jättebra att du lyfter ämnet och vågar prata om livet som det verkligen är för dig. Jag har sagt det förut men det tål att upprepas. Du verkar vara en kanontjej, toppenmamma till din lille vapendragare och även en fantastisk blivande fru. ? åh även en fin vän att ha i cyberrymden. Tack My att jag får vara en del av ditt liv. ?
Tack snälla Sara för dina fina ord! TACK!!! =) Kram
Så härligt att du delar med dig! Äntligen slipper vi lida i det tysta.
Jag bloggar med om detta på http://www.jagraktuppochner.se
Kram
Fina My tror du bearbetar rätt bra o skriva av dig ! O det gör du galant ! Har följt dig länge kram o må så gott ! Hoppas du berättar ngn gång vad so hänt )
Psykisk ohälsa är detsamma som vilken annan sjukdom som helst.
Min sambo, sedan en halv livstid och båda mina vuxna barn bär på olika former av detta.
Det har inneburit otaliga transporter till akutmottagningar och sjukvård, ibland med ambulans för att nån trott de höll på att dö. Men de dör INTE av panikångest.
Efter många år, när man äntligen kan sätta fingret på ”felet” så pratar vi mycket. Men ältar inte ! ( det är jag tyvärr lite rädd att du gör My, dina långa inlägg blir väldigt likartade. Förstår att du vill få det ur dig, förstår att du vill förklara)
Vi har fått lära oss att ta varje sak som händer NU, sen släpper vi det och går vidare tills det är dags igen.
För dags igen blir det !
Det viktigaste är dock att man är ärlig ( och det ÄR du) och att man pratar, främst med den/de man lever med.
Förklara för Jonas, först och främst, sen för din son ( när han börjar märka av det, för det kommer han att göra)
Du behöver verkligen inte berätta ALLT för oss, vi förstår. Jag gör det i alla fall.
Här hemma pratar vi mycket om det och min sambo berättar alltid OM och NÄR han behöver ta en tablett. Han äter inte varje dag vilket däremot mina barn gör, men de har en helt annan typ av medicinering.
Prata prata prata Med Jonas. Han kommer förstå.
Lycka till !
Mitt syfte med att skriva om det är att även hjälpa andra människor därute att våga prata om det. Att våga be om hjälp och känna sig mindre ensamma. jag pratar med Jonas om det. Men jag berättar att det var svårt i början att berätta just det. Vilket jag tror att många i en ny relation kan känna igen sig i. Likartat eller inte. Jag har inte berättat att jag genomgått utredning tidigare. Jag har berättat att jag går i kbt. Sen med take på din egna erfarenhet genom närstående så har nog du kunnat läsa mellan raderna… Tack för omtanken! Kram
Fina My. Tänk om alla som inte mår bra av olika anledningar skulle våga vara öppen med det och verkligen prata om det som man gör med andra sjukdomar och symtom typ diabetes hjärtkärlsjukdomar etc. Jag tror man skulle bli förvånad över hur många det är runt omkring en som mår dåligt psykiskt. Jättebra att du lyfter ämnet och vågar prata om livet som det verkligen är för dig. Jag har sagt det förut men det tål att upprepas. Du verkar vara en kanontjej, toppenmamma till din lille vapendragare och även en fantastisk blivande fru. 😊 åh även en fin vän att ha i cyberrymden. Tack My att jag får vara en del av ditt liv. 😘
Tack snälla Sara för dina fina ord! TACK!!! =) Kram
Tack My för ditt inlägg ❤️ Jag är mitt i en livskris och har så mycket ångest just nu att jag vill krypa ur skinnet på mig själv. Dina rader fick mig att känna mig mindre ensam.
Kram
Fina Anna… jag lovar dig att du inte är ensam, vi är så många där ute! Vad glad jag blir att du känner dig mindre ensam. Omge dig med folk som vill dig väl och ger dig bra med energi! Stor kram
Så bra du skriver My ? en tanke som jag har är att du har mycket i ditt bagage o att det behöver bearbetas o komma upp till ytan. Kram ❤️
Tack Lena… Ja, det är nog så. Men det går åt rätt håll =) Kram
Tack My för ditt inlägg ❤️ Jag är mitt i en livskris och har så mycket ångest just nu att jag vill krypa ur skinnet på mig själv. Dina rader fick mig att känna mig mindre ensam.
Kram
Fina Anna… jag lovar dig att du inte är ensam, vi är så många där ute! Vad glad jag blir att du känner dig mindre ensam. Omge dig med folk som vill dig väl och ger dig bra med energi! Stor kram
Så bra du skriver My 🌺 en tanke som jag har är att du har mycket i ditt bagage o att det behöver bearbetas o komma upp till ytan. Kram ❤️
Tack Lena… Ja, det är nog så. Men det går åt rätt håll =) Kram
Tack fina My för att du är så öppen om ditt mående och lyfter fram psykisk ohälsa i ljuset! Känns så skönt att veta att man inte är ensam om att må dåligt! Starkt gjort av dig att skriva det!
Stor kram!
Tack själv Sandra! Ja, det är lite mindre ”hysch hysch” om det idag… Men fortfarande ett känsligt ämne som gör att man inte vågar prata om det, och tom ibland erkänna det för sina nära och kära…. Det ska vi tillsammans försöka ändra på! Kram
Tack fina My för att du är så öppen om ditt mående och lyfter fram psykisk ohälsa i ljuset! Känns så skönt att veta att man inte är ensam om att må dåligt! Starkt gjort av dig att skriva det!
Stor kram!
Tack själv Sandra! Ja, det är lite mindre ”hysch hysch” om det idag… Men fortfarande ett känsligt ämne som gör att man inte vågar prata om det, och tom ibland erkänna det för sina nära och kära…. Det ska vi tillsammans försöka ändra på! Kram
Hoppad du mäktar med skolan bara… den är inte rolig om man inte kan fokusera 100… //från en som vet
Hoppad du mäktar med skolan bara… den är inte rolig om man inte kan fokusera 100… //från en som vet
Vill tipsa er med psykisk ohälsa som kanske söker alternativ eller inte tkr ni fått hjälp, som inte hittar en ordak osv att det kan vara värt att prova vitaminer & mineraler.
Det bästa är såklart att göra en analys hos en näringsterapeut men några tips från mig är eye q, cbd, d vitamin, b6, magnesium.
Vill tipsa er med psykisk ohälsa som kanske söker alternativ eller inte tkr ni fått hjälp, som inte hittar en ordak osv att det kan vara värt att prova vitaminer & mineraler.
Det bästa är såklart att göra en analys hos en näringsterapeut men några tips från mig är eye q, cbd, d vitamin, b6, magnesium.
Hej My!
Jag har haft ett riktigt tufft år med skilsmässa och allt vad det innebär. Började få ångest för flera år sen, men förstod inte vad det var, har varit på akuten så många gånger och trott att jag ska dö
Sen i somras har jag medicinsk behandling mot min ångest, behöver ofta atarax för att kunna sova.
Ibland går det flera veckor utan en ångestattack, just nu är jag inne i en period med värre ångest. Längtar tills den bättre perioden kommer
Härligt att du är så öppen med detta
God jul
Hej My!
Jag har haft ett riktigt tufft år med skilsmässa och allt vad det innebär. Började få ångest för flera år sen, men förstod inte vad det var, har varit på akuten så många gånger och trott att jag ska dö
Sen i somras har jag medicinsk behandling mot min ångest, behöver ofta atarax för att kunna sova.
Ibland går det flera veckor utan en ångestattack, just nu är jag inne i en period med värre ångest. Längtar tills den bättre perioden kommer
Härligt att du är så öppen med detta
God jul