Jag tar en paus! På mina villkor…. Jag ska gå i rehabilitering.

Jag ser hur mina pusselbitar faller på plats. Hur den ena saken efter den andra löser sig…. ?? Livet börjat äntligen ta den form som jag så länge strävat efter. Men ändå är det något som inte stämmer. Ändå kan jag inte bara må bra. Detta inlägg tar emot, och ”som vanligt” när jag börjar skriva känslosamma inägg så har dom en tendens att bli långa och lite felstavade. Jag ber er ha överseende med det, jag ska försöka dela med mig av detta på ett sätt så att ni ska förstå.

Jag vill också understryka att jag är OTROLIGT tacksam över att Ludvig är frisk, och att han efter omständigheterna mår bra ❤️ Jag är tacksam för fler saker i livet just nu…. Våran älskade Svea som ger mig såååå mycket kärlek ??

MEN, min energi är på botten! Och därför ska jag ta en PAUS! Men, på mina villkor!

Här kommer ett personligt inägg från mig till dig.

Jag skriver inte detta för att jag vill ha sympati, eller förståelse. Jag skriver detta för att jag VILL dela med mig. Jag har genom alla år varit öppen och ärlig i både med och motgång. Det är det som gjort att bloggen fungerat även när det varit tufft. Det är det som gjort att jag fungerat även i uppförsbacke. Men på senaste tiden har jag försökt att behåll mitt ”bakslag” för mig själv. Men då låser det sig helt, och jag vet inte vad jag ska skriva om….. Därför vill jag dela med mig av vad jag går igenom just nu. Och VARFÖR jag hamnar i detta bakslag.

Samtidigt som livets pusselbitar faller på sin plats så kämpar jag med mig själv. Jag har en inre fight som är extremt påfrestande!

Demoner, ångest och sömnproblem. Resultatet av långvarig stress!

Mina sömnproblem har eskalerat, mina hormoner är HELT ur balans. Ångesten är tillbaka och jag är noll kontroll över mitt mående. Skillnaden nu, och när jag fick diagnosen som ”utbränd” dvs, utmattnings depression då var det illa. Riktigt illa. Året var 2016, och mitt nervsystem la av. Detta var konsekvenser av lång påtaglig stress. Detta är historia, vissa tycker att jag återupprepar mig. Men i verklighet är det så att jag lever med en ständig balansgång och får alltid jobba med att ”bromsa mig själv” , och jag är inte 100% återställd.

Jag har fått professionell vård i flera år. Inget jag skäms över, utan någonting jag tycker är viktigt att man kan prata om. Idag lever vi i ett samhälle med enormt stress, och psykisk ohälsa är tyvärr MYCKET vanligt!

Kan man bli frisk när man nått botten, och

gått igenom den ”betämda väggen” ?

Det är en fråga jag ställt till läkarna hundra gånger. Ja, det kan man . MEN, det tar lååååång tid att läka de skador jag fått i hjärnan. Bakslag hör till? Men, jag kommer ALLTID att behöva väga vågen med aktivet och vila/återhämtning. ⚖️

Aktivitet & återhämtning ⚖️

Jag har rest mig, kommit upp på ”andra sidan” . Men jag är också känsligare för vissa saker. Det är bla därför jag tror att jag fått mitt bakslag just nu…. Hela kombinationen av hösten, Ludvig, flytt från öland. Flytt av studion, dubbla jobb, oror och en extrem stress slog undan benen på mig.

Jag brukar alltid vara öppen och ärlig mot er. Men denna gången har jag behållt det för mig själv för jag trodde att det var bäst så. Men det funkar inte alls , jag är nämligen kass på att skriva om jag inte är ärlig ?? Så att bloggen har varit opersonlig, och inte alls som den brukar på senaste tiden beror på att jag fick för mig att inte dela med mig av detta…… -Det blev bara ännu ett ångestpåslag för mig!

Därför känns det som en regel lättnad att skriva detta inägg. Men också lite ”läskigt” att eventuellt bli dömd för att jag hamnat i ett bakslag igen…. Det är nämligen så att jag skäms över att inte må bra hela tiden. Jag skäms över att säga nej till att umgås med kompisar för att jag inte orkar. Jag skäms över att kroppen inte lyder mina tankar. Jag skäms över att jag mår som jag gör….

MEN. Som ni säkert har förstått så har vi haft det tufft! Livet har levererat käftsmäll på käftsmäll senaste halvåret.

Uppdatering om extremt långvarig sjukstuga :

Sjuk innan jul ca 2 veckor i mitten av december. Sjuk i januari. Planerad operation av käke och visdomständer, komplikationer och feber. Liggande nästan 3 veckor. Sedan ambulans ? in på sjukan. Influensa typ B ( jag har aldrig varit så sjuk…. Trodde f*n jag skulle dö på kuppen) .

När det sedan gick över ca 3-4 veckor sedan, då var det Ludvigs tur ??. Sen blev han frisk? Och jag trodde att allt var över och att vi OMÖJLIGT kunde ha mer otur.

Då, då tåg Corona Ludvig ? I nästan 3 månader var vi hemma, i total isolering ( det går emot allt vad kbt säger) och var extremt påfrestande! Jag höll på att bli galen av oro, och mådde fruktansvärt dåligt.

Vid två tillfällen var jag rädd att han skulle dö. Att han inte skulle klara sig. Den mentala press och inre stressen slog omkull mig….. Jag satte på mig stålrustningen, blev rationell och agerade ”exemplariskt” . Det är nämligen så jag gör i kris, hanterar situationen väldigt bra…. Men glömmer att ge mig själv den återhämtning jag behöver.

Efter MÅNGA turer fram och tillbaka så kunde vi pusta ut. Att se Lilleman frisk igen är en fröjd för ögat, och ren och skär lycka i mamma-hjärtat ?❤️?? ( bild från igår när vi var i Rönningeby)

När Ludvig blev ovanligt sjuk för att vara barn med Corona så blev även jag sjuk under tiden. Jag blev dock bara sjuk en dryg vecka, och inte i närheten av så sjuk som Ludvig var. Konstigt nog.

Nu IDAG ringde sjukhuset. Vi ska tillbaka nästa vecka för att kika på Ludvigs lungor igen, och ta nya prover. Det känns tryggt att dom följer upp ??

Ludvig är frisk nu, och pigg igen. Men han är ändå inte helt återställd, blir trött snabbare och orkar inte riktigt lika mycket…. MEN, det är tydligen helt naturligt efter att han varit sjuk så länge…. Ludvig fick i julklapp en hel uppsättning fotbollsländer, fotbollsskor, skydd osv. Men fotbollen har vi ställt in, och hoppas att han ska kunna börja spela i höst?? ? ⚽️

Men…. Nu till mig själv och mina ”demoner”. Det har varit FÖR mycket för mig under en längre period, alltid från hösten med alla turer inför Ludvigs flytt, socialtjänsten osv… det sög fullständig musten ur mig.

Kroppens sätt att säga ifrån. Signaler som är tydliga men man ändå blundar för,

Vad hände sedan, jo, då började mitt immunförsvar att bråka. Jag blev sjuk, och och om igen. Samtidigt som detta så fick jag tillbaka sömnproblemen, och min inte stress ökade. ( Tydliga tecken och jag försökte att återfå kontrollen och balansen som jag kände att jag tappat när livet ännu en gång utmanat mig)

Ångesten kom tillbaka. Jag vaknar med ångest, och ett stresspåslag med hög puls. Jag har svårt att komma ner i varv och slappna av och sover väldigt dåligt. Jag är trött konstant hela tiden ?

Jag tappar minnet och glömmer saker. Jag får obehagliga ”blackouter” så som jag tidigare varit med om.

Föll ihop på gatan, Jonas trodde det var en hjärtattack. Men jag förstod att det var ångest!

Häromdagen föll jag ihop på gatan. Jag gick med Jonas som höll Svea i kopplet, fick ett tryck över bröstet och kunde inte andas. Jag försökte kommunicera till Jonas men sjönk ihop som en säck. Lipade efter luft, och försökte bibehålla lugnet. Jonas blev rädd, ville ringa 112. Jag bromsade honom. För jag förstod. Detta är stress. Ren och skär stress som ger fysiska uttryck. Fysisk smärta.

-Fuuuuuuuck! Jag är tillbaka igen ?? Jag satt kvar på gatan och grät. Svea hoppade upp i knät och pussade mig. Jag satte mig i gräset på sidan och Jonas gick för att hämta bilen. Tankarna snurrade, ska jag behöva gå igenom detta IGEN? ?‍♀️ Rädslan över att tappa kontrollen kom över mig…..

MEN, efter en stund så samlade jag mig. Jag kommer inte falla ner i ”hålet” igen. Jag har lärt mig massor om mig själv och min kropp.

Detta är ett av MÅNGA tecken som min kropp gett mig på senare tiden. Detta blev droppen! Jag tänker inte falla ner i det mörka, djupa hålet! ALDRIG mer!!! Så därför drar jag i nödbromsen!

Nu är det ju Corona tider. Så alla mina fysiska event, så som träningsevent och träningsresor. Mitt immunförsvar är dessutom extremt nedsatt så jag följer restriktionerna och undviker all typ av onödig social kontakt. ( blir mörkrädd när jag ser uteserveringarna här uppe i huvudstaden! ?‍♀️)

Jag tar en paus! En paus på MINA villkor!

Jag har ännu en gång fått ett proffesionellt team. Påbörjat en förutredning, inför kommande rehabilitering. Detta har jag hållit på med i 3-4 veckor.

En doktor, en fysionterapeft, en psykolog, och en sömn specialist. Jag ska genomgå ca 15-17 veckor rehabilitering. Jag har kommit långt, och lärt mig mycket sedan min krasch. Men jag behöver hjälp att hitta en hållbar livsstil. Hjälp att läka skadorna i min hjärna.

Konstigt va? Att jag som själv är hälso coach, som ger mina klienter verktyg att nå sina mål. Att skapa hållbara rutiner och ”lyckas” ? Ändå hamnat i ett bakslag själv…..

Beteende förändring och stresshantering

Frustrerande, men inte konstigt. För jag har några sista saker jag behöver göra. Jag ska i rehabiliteringen jobba med beteende förändring, och läka skador i min hjärna som jag fått ifrån långvarig stress och komplex trauma . Gör tydligen fungerar det såhär…. Trots att jag upplever att jag är MYCKET mindre stressad än tidigare. Trots att allt blivit till det bättre ( slipper pendla till öland, dubbla boenden, jobb, studion, Ludvig är frisk , valpen osv ??❤️)

TROTS det så tror min hjärna att jag står inför livsfara. För det trauma som jag upplevt ( och enligt mig själv lagt bakom mig) finns kvar.

Konstant stresspåslag – livsfarligt i längden!

Anledningen att jag inte kan slappna av eller komma ner i varv är för att jag har ett konstant stresspåslag, mitt kortisolpåslag är skyhögt! Min kropp är i kemisk obalans och hur jag än försökt så har jag inte lyckats få bukt med det. Det är därför jag nu har ett ”team” omkring mig, under hela min rehabilitering….

Alla VET att stress inte är bra, att det kan vara farligt. Men många förstår verkligen inte HUR farligt det är. Så för er som inte vet vad kortisol och stress gör för kroppen så har jag tidsinställt ett inägg som kommer ut imorgon. Jag kom över en lista när jag googlade på ämnet häromdagen.

Jag är inte rädd, eller ledsen just nu. Jag är taggad till 1000 på att påbörja min rehabilitering. Detta kan vara det viktigaste jag någonsin kommer att göra för mig själv ??

Det kommer inte vara enkelt. Inte heller smärtfritt. Det kommer kräver tid, tålamod och mod.

För att klara av detta och verkligen bli frisk så behöver jag prioritera om lite. Därför passar jag på att ta en paus. Alla event och träningstider är som sagt inställda pga av Covid 19. Men förutom det och med risk för att bli sjuk igen… Så tar jag inte emot några fysiska PT klienter i studion förrän min rehab är över. Jag erbjuder dom en online plats istället.

Jag har ställt in ALLT som jag kan. Dragit ned på jobb och lagt upp en plan med mitt team. Några timmar om dagen ska jag jobba, men inte en minut mer än enligt planen. Detta ÄR en utmaning.

Förutom det så har jag träningsförbud ?‍♀️?️‍♀️. Jag får under några omständigheter inte träna högintensivt. Så häromdagen när jag var i studion så skrev jag att jag tränade. Det gjorde jag också. Men luuuugna repetioner och låg puls. ( sviiiin svårt!!!! )

Jag ska fokusera på mindefullness, rörlighet, och lugna promenader. Det kan ju låta rofyllt, men är extremt svårt för någon som mig. Jag kan nämligen inte slappna av. Jag är stel som en pinne och har konstant spännings huvudvärk.

Jag övar på att gå långsamt. Att göra en sak i taget. Att skapa hållbara rutiner och komma ner i varv.

Så därför ska jag ta denna paus. Men på MINA villkor Så med det menar jag följande.

Jag kommer endast att jobba med mina ONLINE KLIENTER, jag kommer endast att blogga när jag känner för det. Samarbeten kommer självklart att förekomma, då det ÄR MITT JOBB, och det som försörjer mig.

Jag kommer endast att göra det jag känner för, och jobba enligt den plan vi har lagt för att klara av rehabiliteringen och ägna mig åt mig själv och min personliga utveckling.

Jag tar bort allting som tar energi eller påverkar mig negativt. Jag har flaggat för detta till mina närmaste vänner då jag kommer att dra mig tillbaka ett par månader……

Jag har förekommit att jag kanske inte svarar på alla sms på en gång. Att jag inte alltid kommer att vara tillgänglig. Jag tackar vänligt men bestämt nej till allting som jag inte orkar med. Jag har strikta sov rutiner och mobil/data förbud på vissa tider.

Jag är sååååååå glad att jag vågar skriva detta till dig! ? Jag har ärligt talat grinat mig igenom halva inlägget…. Men det är blandar känslor. En del av mig är SÅ lättad. Både över att rehabiliteringen börjar nu. Men också att jag samlade mod och vågade skriva till dig.

Att vara utmattad innebär INTE att man är svag. Det innebär att man varit stark för länge….. Glöm inte det!

-Lyssna på kroppen och var rädd om dig! ( Ingen vill må såhär vill jag lova… )

Jag har levt under enorm press sen jag var 13 år. Jag har upplevt sjuka saker i unga år som varit för jobbiga att deala med. Jag har flytt från mina känslor och tagit till ett beroende. Istället för att som många andra ta till alkohol eller droger som missbruk, så har jag blivit jobb-narkoman. Jag har alltid sluppit att ”känna efter för att slippa känna efter” . ( Sååå dumt ?‍♀️) Jag har byggt upp kraschen under sååå många år, ca 15 år innan kroppen la av.

Så…. detta bakslaget skrämmer mig inte! Jag känner mig trygg i att göra denna rehabilitering som jag nu är mottaglig och redo för.

Detta är ett tillfälligt bakslag som endast gör mig starkare OCH snällare mot mig själv i längden….. ??❤️

-Tack för att du lyssnar ??

/My Martens

PS: jag kan ha hittat mitt drömboende ? Så om allt går vägen så blir det en permanent flytt till ett radhus inom kort….. Sista flytta på MINST tio år vill jag lova!!! Så snälla håll tummarna för detta ??

80 Komentarer

  1. Lycka till och ta hand om dig. Har gått igenom liknande rehab och det var det bästa jag gjort. Sedan är det svåra att applicera alla verktyg och lärdomar ute i verkliga livet efteråt. Den eviga kampen att få till balansen i livet… Kram

    • Så sant….. Har ju gått igenom några olika faser under mina fyra år sedan kraschen ??❤️ men denna gången är det ett nytt steg,… Tack för att du delar med dig ??

  2. Inte kul att läsa att du inte mår bra. Men hund och nu en flytt. Orkar du allt detta nu? Borde du inte istället plocka bort istället för att lägga till? Mvh en som själv just nu är sjukskriven för utmattning.

  3. Älskade My. Nu är det verkligen din tid! Ta vara på dig själv och gör bara det som du känner för. Gå ut med Svea och mys med Ludvig och Jonas.
    Hoppas hoppas att det blir ert hus. Vad det skulle vara roligt för er.
    Många många kramar till dig.

  4. Åh, fina My, vad du har varit med om. Förstår att du tar en välbehövlig paus. Tänker på dig och de dina och passa på att rehabilitera dig och ta hand om dig nu. ??

  5. Du är viktig så bra att du nu tar hand om din hälsa. Tvinga dig inte att bli frisk fort utan låt det ta den tid det tar. Ha det så gott du kan och vi bloggtanter och bloggherrar finns kvar här. Kram❤️

  6. Du fixar detta också och låt det ta den tid som behövs.
    Det kommer att tid.
    En tuff period för dig.
    Men Svea och det andra hjälper dig.
    Kram L

  7. ❤️ Stor kram. Njut av livet med Ludvig, Jonas och din ”läkehund” Svea, tror Svea kommer hjälpa dig mycket ❤️ vi finns kvar, ta hand om dig nu

  8. Fina My! Inte konstigt att du brakar nu när det lugnat sig lite för er. Det du gått igenom är omänskligt tufft. Bra att du tar tag i ditt eget mående. All lycka till med allt ? Det kommer bli bra till slut. Håller tummarna för att radhuset blir ert. Kram?

  9. Åh fina starka du. Modigt inlägg och jag hoppas verkligen du bara får bra och positiv respons när du öppnat dig så. Du har all min kärlek och respekt. Vet exakt hur det är och det är verkligen inte roligt så skickar all min styrka oxå.
    Ta nu hand om dig och känn ingen press för vi finns här när du vill kan och mår bättre. ❤?

  10. Hög igenkänning på detta ❤️ Min stress slog in mig i väggen i början på april och satan det är en tuff väg tillbaka men det går. Heja dig! Du är grym ❤️ Kram

  11. ❤️❤️❤️ ta hand om dig. Ibland räcker det med att gå en promenad, duscha gå ut med soporna. Sätt inte så höga mål ❣️❤️ Skönt att du/ni har Svea också bara det blir ju terapi, med mys. Håller tummarna för radhuset. Kramar ❤️❤️❤️

  12. Tack för ett ärligt inlägg. Jag känner igen mig så mycket angående immunförsvar som slår bakut. Jag blir liksom aldrig frisk och självklart skulle Corona sätta klorna o mig också och har nu varit långvarigt sjuk i flera månader dessutom nu med ytterligare svåra infektioner efter viruset med jobbiga inflammationer i mun och sköldkörtel. Orkar liksom inte med mig själv snart och folk som säger men nu måste du väl vara frisk. ?

    • Alltså när folk säger ”sådär” så blir man ju tokig ???
      Tänk om man bara kunde bli frisk lite enkelt ???
      Tack själv… stor kram tillbaka ?

  13. Heja dig! Du lyssnar på kroppens signaler och bromsar. Visst kan man se det som ett bakslag men välj att se det som ett steg i rätt riktning. Du hör vad kroppen säger och du tar tag i det innan det går för långt. Det är svårt att lära sig att slappna av. Jag hoppas du finner sätt att nå avslappning och ro på alla plan. Håller tummarna för att du får det du vill ha både gällande boende och mående.
    Var snäll mot dig själv och prioritera det du mår bra av. Jag vet exakt vad du går igenom och hur tufft det är. Du inspirerar mig att fortsätta kämpa och att genomföra rehabilitering. Tack för din ärlighet! Massor med kramar

  14. Men fina My, Skärpning nu. Tror du att jag har din blogg som sparad på min ”favoritlista” för att du delar en massa rosa flufffluff. Nä för att du delar med dig av din vardag. Jag är över 10 år äldre än dig och kan känna igen mig i din vardag. Inte med er Influensa/pandemi ännu. Men just vardagen som ensamstående/särbo mamma. Och jag tänker att vi blir faktiskt fler som kommer drabbas av pandemin, då kan du vara en tröstande röst. Dessutom vill jag se mer av Svea.

  15. Hej finis nu får du ta mys promenader med Svea och njuta av solen. Du har vart med om mycket och det är få som pallar det My Martens orkar?? Lyssna på dig själv och gör som du lär andra ?
    Lättare sagt än gjort, i know that ?
    Du tar alltid bra beslut, eller inte alltid ??❤️ haha men detta är ett bra beslut att göra det på dina villkor och lyssna på insidan ? krammmmmm till dig Ludvig Jonas Sture Stina och Svea ❤️??

  16. Så bra att du lyssnar på dig och så starkt att visa sin sårbarhet. Allt kommer att bli bra om man tar precis som du skriver ”livet på dina villkor”.

  17. Ta hand om dig nu! Härligt att ni hittat ett boende för din fina familj❤️. Ta emot hjälp av dina vänner med flytt mm. Följer gärna med dig i flytten och ditt liv?☀️. Skriv när du orkar!

  18. Verkligen bra att Du även nu så öppet delar med Dig av situationen! Ingen människa orkar med att köra på högsta växeln hela tiden! Ta vara på Livet nu unga kvinna och försök att bara vara…plocka russinen ur kakan och njut av samvaron med din familj!
    Lycka till! tant H

  19. Söta My..du fixar det kommer ta tid njut av din fina familj och din urgulliga vovve….och lovar hålla tummarna hårt så du får ditt radhus. Kram ❤

  20. Önskar dig allt gott och var rädd om dig och din fina familj. Livet är här och nu så det gäller att ta vara på det och vara rädd om sig❤️

  21. Lycka till ❤️.
    Har själv denna vår fått uppleva att må dåligt av stress. Det har vart en jobbig upplevelse.
    Men jag vet nu att skriva examensarbete sen försöka få det godkänt efter det blivit underkänt samtidigt som jag läser en kurs till på heltid och är mammaledig med en 1,5 åring är ingen bra kombo inget jag ska testa igen. Mvh Alexandra

  22. Alltså när folk säger ”sådär” så blir man ju tokig ???
    Tänk om man bara kunde bli frisk lite enkelt ???
    Tack själv… stor kram tillbaka ?

  23. Har du gjort någon ADHD utredning? Tycker att jag känner igen mig i turerna med baklag och att hela tiden korsa den där tunna linjen mot den berömda väggen. Allt eller inget.. Hjärnan vill så mkt men kroppen säger nej och tillslut säger även hjärnan nej.. För mig blev kom vändningen när jag genomgick utredningen för ADHD och fick tretusen AHA upplevelser och även en diagnos. Ett helt nytt liv.. Önskar att jag hade fått den tidigare. Det är mycket tid som går åt att må dåligt när man inte vet vad som är problemet. Hoppas du kommer fram till en hållbar struktur och livsstil som fungerar för dig. Det är inte värt det att försöka låtsas ❤️

  24. Fina My, Jag känner igen mig i så mycket du skriver. Jag har också på grund av trauman främst i unga år haft underliggande stress genom alla år och även varit utbränd. Men liksom du, har jag sen fortsatt vidare tills förra året då min hälsa blev drastiskt försämrat och resulterade i ett stort ångestbakslag nu i januari. Liksom du skriver, kroppen sa ifrån till slut att nu går det inte mer. Så jag är i rehabilitering nu, har ett bra team likt det du skapat. Och jag har insett att hela detta året blir ett läkeår för mig, jag måste göra detta för att må bra och hela både kropp och knopp. Måste ge det tid. Så jag är med dig i tanken och tack för du delar med dig. Tror det är många som går igenom liknande. Skickar styrka, healing och kärlek din väg. Du är fantastisk! Och så kul med ett nytt hem!!
    Kramar Linda❤❤❤

  25. Du är så klok, mycket bra och rationellt beslut av dig! Helt rätt väg. Radhus blir bra för din hälsa, dels är det så mycket enklare när man har hund, du kan bara öppna dörren och Svea kan morgonkissa istället för att du ska klä på dig och springa nerför trappor ner på gatan kl 06 på morgonen. Det är också ett lugn och harmoni att ha en egen uteplats att sitta lugnt och stilla med solens strålar som ger d-vitamin och en kaffe i handen. Jag tror på dig, på en positiv väg framåt♥️

  26. Kära My! De bästa coacher är de som själva gått igenom saker och svåra partier i livet. Du kommer att ha mycket att ge när den tiden är inne. Du har all ”rätt” att må som du gör. Många kramar till dig och familjen /Maria E

  27. Kämpar med med utmattning men pga andra psykiska påfrestningar under många år samt en dålig barndom. Ta hand om dig ❤❤❤❤

  28. Låter som du beskriver mitt liv. Har genom mina år gått igenom så mycket skit men bara skakat av mig och gått vidare. Har de senaste åren bara mått sämre o sämre, huvudvärk, yrsel, ont i kroppen o massa mer. In o ut på sjukhus för ja är rädd att ja är allvarligt sjuk. Enorm oro och ångest varje dag. Sover inget. Ensam med 3 barn, 13, 4 och 3 år. Ingen läkare pratar om att det är psykisk, bara att ja är helt frisk efter alla prover ja tagit. Men börjar mer o mer tro att mina symptom beror på all ångest ja lever med och aldrig någon återhämtning. Inte varit själv utanför dörren på 5 år utan barnen. Har dom alltid med. Aldrig tagit hjälp. När ja läser ditt inlägg va som händer med kroppen efter så mycket stress så förstår ja att mina symptom kanske oxå beror på all min stress och inte en tumör i huvudet, cancer i magen, cancer i nacken osv som ja alltid tänker när ja får ont i magen, huvudet el spänd i nacken. Tack för du delar med dig! Kram

  29. Hej! Känner igen mig så i det du skriver. Klokt att du prioriterar dig och ditt mående❤️❤️.
    Teamet som hjälper dig är det via ngn privat försäkring eller via den vanliga vården med början på vårdcentralen osv?

  30. Snart är du starkare än någonsin❤Allt har sin tid…Håller tummarna för att ni får radhuset??Önskar dig en fin vecka!
    Kram

  31. Det är bara att önska lycka till.
    Det har ju varit många omställningar för dig / er sista tiden och nu kommer ev en till.
    Men även om det blir så att ni ska flytta så måste du fortsatt ta hand om dig.
    Jag har en L I T E N undran bara och det gäller din son.
    Hur mår han ? Bortsett från att han varit kroppsligt sjuk så undrar jag hur han mår psykiskt?
    Barn märker ju jätteväl om man själv inte mår bra så jag hoppas du inte ”döljer” ditt mående på nåt vis.
    Han har ju själv varit med om omställningar och om ni ska flytta blir det ju ännu en ändring för honom också, med ev byte av skola osv.
    Jag är ju övertygad om att du / ni gör det bästa och försök nu stå för att du pausar.
    Vi behöver inte uppdateras dagligen.
    Även om man ibland blir ”nyfiken”.
    Ta hand om dig nu så blir det bra ska du se.
    Kramar ♥️

  32. Å va tråkigt att du inte mår bra! Tack för att du delar med dig av allt!
    Hoppas det går bra med hus planen?
    Va rädd om dig och familjen ?❤❤❤❤❤❤
    Stor kram?

  33. Så bra att du har ett team med dig. Själv gick ja in i väggen för 15 årsedan när det inte fanns nån vettig hjälp å få. Fick skador i hjärnan som aldrig läkt och har aldrig kunnat börjat jobba igen. Tyvärr . Som man saknar den biten .den sociala biten. Klarar ej för mycke ljud å ingen stress. Vi flyttade ut på landet min man och jag. Skaffade hund. Det bästa vi gjort .tystnaden och lugnet och själv få välja vad man orkar dag för dag. Så blev mitt liv. Det som ja mest blev ledsen över att vännerna försvann för ja inte kan umgås eller dricka alkohol som förr.
    Så bra gjort av dig att backa och lycka till med din rehab.
    Kram

  34. Hej,
    Är du säker på att det inte är coronan som spökar fortfarande? Jag har haft det i mer än 8 veckor och vi är ett rätt stort antal som har fått den långa varianten. Dins symtom låter lite som de symtom många med corona beskriver.

  35. Stor kram till dig My❤ så modigt och stark av dig att gå ut och berätta.
    De är viktigt att ämnet kommer fram, många känner garanterat igen sig, men söker inte hjälp.

  36. Hej. Jag vet vad du går igenom! Har precis kommit ut på andra sidan, nu ska jag fortsätta med meditation , promenader och att känna efter, vad ger energi, vad tar energi ! Jag var sjukskriven heltid i 4 månader , inser nu att det var de bästa jag har gjort, har kommit till insikt med så mycket . Köpte också valp när jag blev sjukskriven , men rehab hund som fick ut mig på promenader och även sova och ligga i soffan , bästa jag har gjort. Kram och lycka till?

  37. Hej
    All styrka till dig My! Vem som helst hade blivit sjuk av allt du gått igenom. Helst det med Ludwig. Inte mänskligt att gå igenom det själva! Var rädd om dig!
    Cecilia

  38. Så bra att du tänker på dig själv nu, det är du Så värd!!
    Ta hand om dig och din lilla fina familj!!❤
    Ser fram emot att få följa dig när du orkar dela med dig!
    Kram kram Eva ?❤??

  39. Allt löser sig!
    Berätta om radhuset, bild, redoveringsbehov, får vi följa med i renoveringen, planering kring renovering och inredning osv. Äääälskar sånt ?

  40. Hej My
    Det låter klokt av dig att göra detta det behöver du verkligen komma ifatt dig.
    Vad spännande med radhus hoppas det går bra då kan du ju vara i trädgården
    som du tycker om och familjen inklusive hunden ,att ha hund är verkligen
    det bästa som finns dom ger så mycket.
    En stor tänka på dig kram My

Svara

Lämna din kommentar!
Ditt namn här

Om du missat..

www.mymartens.se

Bloggen går över till egna plattformar. www.mymartens.se   Hej! Mycket hundar här inne nu ?? Valpperioden...

Fulladdad med energi efter mysig helg

Fulladdad med Energi efter mysig helg  Hej hopp! Vaknade pigg och utvilad efter en solig...

Vardag och valp uppdatering

 Här kommer en liten valp uppdatering. Vi övar på att gå i koppel ??Jag tycker...