Inlägget innehåller reklamlänk 54E320DC-B535-457E-8FBB-62D21A2EB566

Hej!

Jag känner mig trött, tröttare, tröttast! 🤣🙈😴

I skrivandet stund så satt jag på en uteservering på Sveavägen. En havrelattè i handen. Tittade på folk. Blundade i solen en stund. Lyssnade på trafiken, sorlet från alla människor. Bara iakttog allt runtomkring. Jag tycker om statspulsen, och atmosfären i huvudstaden. Jag Skulle strax upp till min läkare.

Cirkulerade och letade parkering i 15 min, innan jag tillslut lyckades klämma in min mini. Det är ett av dom stora minusen med huvudstaden, konstra småstaden… -Blä! 😝

Jag skulle strax upp till min rehabilitering av utbrändheten. Jag går fortfarande 1 gång/veckan. Hen är minn”bromskloss” och jag jobbat aktivt med att ”hålla” balansen. Jag tycker att jag börjat bli riktigt duktig på det 😌

Idag behöver jag verkligen komma dit. Ibland är det jobbigt, men SÅ välbehövligt!

Just nu i skrivande stund känner jag mig lite upp och ner…. Jag gjorde en stor förändring precis innan jag åkte till Kroatien. Tröttheten från den turbulenta veckan slog till nu…  Jag Ska berätta mer om det, senare i veckan. 

Som ett brev på posten kommer mina utslag i hela ansiktet när jag inte mår på topp 🤦🏼‍♀️😝 (Det kommer alltid när jag mår som jag mår just nu… lite för mycket stress och pang så blommar rosacea ut)

-Jag Saknar Ludvig så det gör ont!! 😭❤️

Började grina igår kväll, när jag kom till sigtuna och körde förbi hans gamla förskola, Kids 2 Home. Åhhhhh vad kag saknar våran tid i sigtuan. Vi var HEMMA. Tillsammans🙏🏻❤️

Jag hatar att han inte är med mig jämt! Jag hatar att han inte går i skolan i Sthlm……. 

Jag vet. Jag borde ”vant mig” . Men grejen är den att jag gör lixom aldrig det. Det slutar inte göra ont!

Mitt mammahjärta har förlikat med situationen. Mitt förnuft sätter mitt ego åt sidan och fokuserar på hans bästa! -Men det gör ont ändå!💔

Jag har satt enorm press på mig själv, dubbla bostäder, pendling, höga utgifter , ett konstant pusslande = högre inkomstkrav, dubbelt jobb och allt annat än ultimat efter utbrändhet.

Men jag gör det ändå. KRIGAR vidare, jobbar dubbelt så mycket👊🏻💪🏻 För jag är gör allt som står i min makt för att han ska ha det så bra som möjligt. Det blir till bekostnad av mig själv, och det är det såklart värt! 

Jag värnar om våran kvalitetstid och kämpar även de dagar som känns precis som nu, Riktigt jobbiga!

(Och till alla er som skriver ”flytta ner till öland på heltid” det är INTE ett alternativ. Då skulle jag redan bott där!!! )

-Livet är inte rättvist! Men våra ”skilsmässobarn” ska INTE behöva betala för det! Punkt!

Vilken mamma/pappa vill inte ha sitt barn hela tiden? 🤷🏼‍♀️❤️ Normalt att precis som jag känner just nu, bli lite låg och ledsen… 

1CBDC7D2-98ED-4F0A-BE8E-BBF357F3FAB0

Nog om det.  Jag kom tillbaka till vardagen. Jonas hämtade mig på Arlanda. Jag somnade tidigt efter en ganska lång hemresa där vi fick byta flygplats 😅🙈🤣

jag kickstartade sedan gårdagen med att möta upp mina vänner på Rosenserien och hänga tillsamman med dom på Stockholm Besutyweek  ✨

2F892FB1-3927-48A9-8492-3005E36BF59E 4B987410-0039-4635-9BC5-F4E7448DF4A6 E006AA75-8C9A-4B04-990E-23681D4F0CA9

Här med underbara Carina! ❤️

Carinas mamma stratse upp Rosenserien för 35 år sedan. Dom har alltid legat i framkant med Eco och veganska konceptet. Miljövänliga och fantastiska krämer med fokus på vårat bästa 💞

Rosenserien lanserade Tonys nya produkter, Sweden Eco för män för nån vecka sedan. Det fick ni se här inne…  Så nu fick man chansen att känna och klämma på dessa 😍 Dom är outstanding 🙌🏻 Dom börjar sakta men säkert att landa hisnande återförsäljare och butiker.

In och shoppa HÄR och använd koden martens15 så får du 15% på hela sortimentet.

Läs om mina fyra favoriter HÄR👈🏻

8C40BD60-F319-4057-B731-E86C304DBDFB

Jag är lite känslomässig just nu….. Trött, och orkeslös! Men vi tränade också rätt hårt i veckan. Jag körde min egna prog, höll i pass och var med på Erikas och Kari pass. Så det är kanske inte så konstigt 😉 

Igår bytte jag ut styrketräningen och körde bara lugn lågintensiv cardio.

Ibland bara måste man lyssna på kroppen…. och det är helt okay! 😄

17F1194E-2381-4BD4-899D-7F2C2F0D8B08

Nu ska jag sova….. Låta mig vara lite låg och ledsen. För imorgon är en ny dag! Och snart, snart får jag träffa Lilleman ❤️

Bästa medicinen mot tröttheten är ju att få ordentlig nattsömn. Så jag vet att klockan ”bara” är kvart över nio. Men jag säger ändå gonatt…..  

Kram på er, från en trött tjej!

/My Martens 

Posted in: Allmänt
Kommentarer (36)
  • Mimmimi

    Snälla berätta saker och ting när du kan, vill, orkar eller har lust istället för alla dessa berättar senare i vecka / när jag kommer hem / när jag är tillbaks i vardagen… många som har önskat det tidigare också.

  • Anna

    Ta stöd av din Jonas,,,

  • Barbro (bare bridge)

    Är det slut med Jonas!? 😰

    • A

      Märklig fråga. My har väl ingenstans skrivit rakt ut eller antytt att det skulle vara slut. Dessutom skriver hon ju att J hämtade henne från flyget. Fint gjort tycker jag, särskilt när hemresan verkar ha varit lång och strulig.

  • Therese

    Hoppas det löser sig till det bästa för dig.

    Ser dock att det står inget på första sidan vid info om Jonas mer.
    Innan stod det att du var nyförlovad med honom och nu är det borta.
    Hur som så Hoppas jag du kommer må bättre snart.
    Kram på dig

    • Malin

      Det står inget om Ludvig heller. Men han verkar ju finnas kvar. Så det gör nog Jonas också. Men han kanske inte vill figurera här då mycket. My skrev vid tidigare tillfälle när det ifrågasattes Ang infotexten att hon ändrat den till mer yrkesmässigt inriktad än privat. Så tanken är kanske att hela bloggen numera ska vara så.

  • Therese

    Så kan det säkert vara.
    🙂

  • Charlotte

    Hoppas att du får/fått sova gott och samla nya krafter till mamma vecka med sonen🌸

  • Suss

    Allt detta med att du lider av att din son inte bor nära dig.

    Det tar emot att säga det här, men du har valt karriären i Stockholm framför din son för du hade kunnat stanna kvar hos honom på Öland.

    Hur förklarar du det för honom?

    Jag hade ALDRIG kunnat lämna mina barn som du har gjort, ALDRIG. Ingen karriär hade gått före.

    Så jag förstår att du har det tufft med samvetet.

    Att du sen är en toppenmamma är det nog ingen som tvivlar på. Du älskar din son.

    Men. Det är inte ok att lämna sin son och flytta bort tycker jag. Måste resultera i känslan av övergivenhet, trots två föräldrar som älskar honom, trots trygghet hos sin pappa och hans familj osv.

    Jag talar av egen erfarenhet, när jag själv var barn.

    Du kan inte få båda världar, någon eller något måste prioriteras. Du har tagit ett val och det är inte Lilleman som du prioriterat först. Varför inte jobba på distans från Öland?

    • My

      Kära du….. Du är inte tillräckligt insatt för att se hela bilden. Vilket jag såklart respekterar. Att du skriver att jag ”valt” karriär och annat gör mig bara förbannad….

      Tvärt om! Jag gav upp allt och krigat som fan för att ge Ludvig det bästa. Mig, en komplett familj hos nåda föräldrarna och möjligheten att gå med sin bror, född samma år. Jag OCH Ludvig bodde här uppe, han gick i förskola i sigtuna.

      Jag blev lämnad av hans pappa pga av otrohet, med resultat av brorsan född samma år.

      JAG släppte bitterheten, pusslar och gör mitt allra yttersta för att vara alla andra till lags, med huvudfokus, min Lilleman.

      Bjuder till, är flexibel, umgås, kommunicerar, stöttar och hur dubbla bostäder, dubbla pendlingskostnader och allt annat som hör det praktiska till.

      MEN. Till bekostnad av mig själv. Jag ljuger om jag säger att det inte sliter. För det gör det. Känslomässigt och ekonomiskt.

      Jag har själv ingen familj på öland. Jag stannade där för min sons pappas skull. Inget jobb, och har haft ett rent helvetet där nere med polisövervakning pga av trakasserier och hot.

      Full insyn kommer jag aldrig att ge dig, eller någon annan.

      Men när jag skriver att jag inte kan bo där nere på heltid så är det så.

      Det är knappast någonting som jag på skoj bara hittat på…… Jag har och kommer aldrig att lämna min son.

      Jag har krigat för våran familj sedan dag 1.
      Första socialtjänst mötet vi hade gällde just umgänget. Jag ammade på heltid, han var ca 3 mån gammal. Hans pappa ville ha honom varannan vecka…. många turer senare så har vi hittat en balans. Som HELT grundar sig på att vi hjälpa åt, och pusslar tillsamman.

      Hade jag fått som jag i hjärtat vill. Då hade jag bott heltid med honom, här uppe… på en plats. Med en skola och en vardag.

      Men nu ser inte verkligheten ut så….

      Så ta dina påståenden om att ”bara jobba på distans” och tänk efter en gång till…. innan du anklagar mig på det sätt som du gör!

      -Skäms!

      • Suss

        My, jag vet att du blev lämnad pga otrohet, men vad har det med saken att göra idag? Ni har ju lagt detta bakom er?

        Du hävdar starkt att du absolut inte kan bo på Öland och jag förstår att vi läsare inte har full insyn i ditt liv och inte bör ha det heller, men menar du att du inte kan bo i samma stad som din son pga trakasserier?

        Jag skäms inte för att jag som mamma absolut inte kan förstå ditt val att bosätta dig i Stockholm. Du hade inte behövt bo i Stockholm utan kunde bott närmare din son.

        I en perfekt värld borde han ha bott hos dig heltid, det tycker nog många av oss, men det vill inte ditt ex… det är ju tufft.

        Du gör så gott du kan utifrån dina förutsättningar, men jag hade ändå tänkt till en gång till om jag var du angående var i landet du bor. Det kommer kosta och det är barnen som kommer betala i slutändan. Det måste finnas städer närmare Öland?

        Som sagt, jag skäms inte för min ståndpunkt som mamma, men det är ditt liv, ditt barn och ni väljer hur ni vill göra.

        • My

          Men vi kanske bara kan stanna vid att jag inte kan bo på öland. Punkt lixom!

          Skulle du veta varför, skulle du förstår. Skippa dessa långa haranger och fördomsfulla dömande åsikter UTAN insikt.

          Intressant att du fabricerar och påstår det ena och det andra. Återigen utan insikt.

          Man får tycka, fråga osv… men om man inte kan TA IN, det jag skriver.

          – Jag KAN INTE bo på öland! Då kan man lika gärna bara vara tyst.

          Vaddå Städer närmare? Vad skulle det spela för roll? En annan stad att pendla ifrån? Nu pendlar vi ju ifrån den stad där Ludvig hat sina bästa vänner, MIN familj, och där han pendlat emellan sedan han var bebis. Ska vi lägga in en annan Stad? Vi har ju vårat liv här uppe? ÄVEN Ludvig…. den poängen verkar ni inte räkna in….

          Jag är nere på ökad 1-2 gånger månaden. Han i Sthlm lika mycket. Vi Pusslar, möter varandra och kommunicerar. och gör det bästa.

          Mera än så kan jag inte göra.

          Rättvist? Inte det minsta? Något jag ansträngt mig maximalt för att få
          Till…

          Kanske skulle ge mig lite cred för det istället.

          En mamma/förälder som slår trippel knutar på sig själv för att sätta barn/barnen främst är en person jag själv skulle lyfta. Istället för att ifrågasätta…

          Återigen: Anledningarna till att jag inte kan bo på öland är flera. Dess väljer jag/vi att hålla för oss själv. Punkt!

        • My

          Nu är det precis det som sker. Han flyttar upp till mig, vi släpper våran bostad på Öland och bor tillsamman i huvudstaden 🙏🏻❤️

  • Anonym

    Varför tar du inte ett vanligt jobb påmÖland och bor nära din son. Då hade du kunnat träffa honom mer och sluppit dyra omkostnader. Din fästman? Jonas är väl ändå ute och reser så mycket.

    • My

      Det denna en hel historia, och många aspekter som spelar in i varför jag inte kan bo på öland.

      Hade jag kunnat det, så hade jag bott där.

      Har du, ”anonym” Svårt att förstå det jag skriver?

      Nu ska jag pedagogiskt testa igen.

      -”JAG KAN och KOMMER INTE kunna bo på öland, då hade jag REDAN gjort det”

  • Missan

    Du skriver att du inte kan bo på Öland, funkar inte Kalmar då? 15 min bort, måste vara en extrem hotbild du har mot dig annars!

    • My

      Ursäkta?! Som sagt, läs mina svar. Flera aspekter, och anledningar… så trött på människor som du som sitter utan insyn och dömmer och klankar ner…. 🤦🏼‍♀️🤦🏼‍♀️🤦🏼‍♀️

  • Katta

    Ni som enbart är på den här bloggen för att dömma My och trycka ner henne borde fundera på hur ni mår!? Vad driver er? Vad får ni ut av att göra andra illa? I min värld läser man bloggar man tycker om, inte tvärtom. Kämpa My, du är grym!💖

  • Åsa

    Hej My,
    Jag kan förstå kommentaren från Suss. Som du själv skriver vet vi inte hela historien bakom utan som läsare kan man bara dra slutsatser utifrån vad du själv förmedlar på bloggen.

    Jag tolkar det som att du själv har valt att bosätta dig i Täby för att försöka bygga upp en karriär i Stockholm och att det inte är någon som har tvingat dig. Ditt egna fria val.
    Du har bundit upp dig till diverse utbildningar, skrivit anställningskontrakt och nu även kontrakt på träningsstudio och det känns som att du gör detta för att ha något att skylla på så du slipper åka till Öland. (Obs jag säger inte att det är så, utan bara min egna tolkning).

    Innebörden av VILL och KAN är olika och du måste förstå att från oss läsare (och mammor) så blir den spontana frågan eller tipset att du borde flytta närmare din son om du vill umgås mer med honom.
    Nu verkar det som att sonen får ta ansvar för att ni ska träffas genom att ständigt behöva sätta sig på flyget, frisk som sjuk, för att få träffa dig. Han verkar resa fler gånger än vad du och Jonas åker till honom på Öland.
    Och som läsare/mamma förstår man inte hur du istället kan välja karriär/jobb/boende någon annan stans, så länge du inte vill ge en förklaring till varför.
    Om du själv VILL ha ett liv i Stockholm så erkänn att du själv gör det valet, så har ingen någon rätt att klanka ner på ditt beslut, för det är bara ditt. Men får vi bara orsaker som inte längre är relevanta och överspelade sedan många år, så blir det svårt att se sammanhanget.

    Att du blev bedragen som gravid är ju såklart jättesorgligt och vårdnadssamtal därefter, men hur är det relevant för ditt beslut i dag?
    NI har ju gått vidare.
    Såvida Öland inte har bannlyst dig (vilket inte verkar troligt) så förstår jag inte varför du inte KAN bo där?

    Du la ner vårdnadstvisten om att han skulle bo hos dig i Sigtuna inför skolstarten, för att han själv ville gå i samma klass som sin bror.
    Men om du hade fortsatt och sedan vunnit. Då hade det ju bara varit du som vunnit? Din son vill ju även vara med sin pappa och syskon lika mycket och det går bara om du själv flyttar nära honom. Hur kan det bästa för honom vara att du bor där du nu bor?

    Hot och trakasserier var också för flera år sedan och borde inte heller vara en orsak till att du inte kan bo där idag, eftersom du öppet skriver på bloggen var du bor och beskriver det som en idyll.
    Fastna inte i det förflutna utan förhåll dig till nuet.

    Du kanske borde fråga dig själv om du är genuint lycklig och trivs med att bo i Täby eller om du ska ompröva ditt beslut?
    Vad man kan läsa mellan raderna i bloggen så verkar de som du bryr dig om och som också bryr sig om dig ändå bor runt Ölandstrakten. Jag tänker på dina föräldrar, din låtsaspappa (där även din hund bodde sista tiden), “Kalmarfrun” och såklart din son.
    Du är en del på resande fot, men när du är hemma verkar du föredra att sova över hos kompisar än vara hemma eller bjuda över kompisar till dig.

    Överväg vilka fördelar och nackdelar det skulle föra med sig om du flyttade tillbaka.
    Kanske fördelarna ändå väger över och du kan sätta din egen karriär på paus ett tag till förmån för att vara närvarande i din sons liv. Den tiden kommer inte tillbaka och är värd alla uppoffringar man kan tänka sig, för sen går det inte att ta tillbaka.
    Han blir större och till sist kanske det inte ens funkar att vara helg/lov-förälder heller för han har fritidsaktiviteter/matcher eller hellre vill umgås med kompisar.

    Orsaken till att du inte kan bo på Öland känner bara du själv till, men som läsare ser man så många fördelar:

    Förutom att du “får ha honom” varannan vecka öppnar det även upp för en närvaro från dig i hans skolgång, spontana träffar och en trygghet att veta att du finns i närheten.
    Du säger att din kontakt med hans pappa nu är mycket bättre och att ni kan samarbeta vilket borde öppna upp för kanske ännu mer umgänge även under pappaveckan.
    Dina omkostnader för resor och boende minskar och med ett delat boende med Jonas får du bara en halv boendekostnad.
    Jonas verkar turnera mycket och kanske kan ha sin bas vart som helst istället för att du bor hos honom?
    Med lägre kostnader behövs även mindre inkomster dvs mindre arbete, vilket borde gynna ditt tillfrisknande om du kan ta det lugnare.
    Du har hela livet levt som entreprenör och vet inte hur det är att ha en “vanlig anställning”. Kanske inte så tokigt som du tror innan du provat?

    Din blogg genomsyras av att du känner dig stressad, har dålig hälsa, “inte riktigt hittar din plats i yrkeslivet” och din saknad av din son.
    Inte så konstigt att du då får rådet att flytta till en lugnare miljö och närmare din son.
    Det är bara en logisk slutsats på hur din problem kan lösas om du vill utifrån en läsares perspektiv.

    Som jag fått lära mig att acceptera av min psykolog:
    “Det finns inga måsten. Man har alltid ett eget val. Det blir bara olika konsekvenser av valen, men valet är alltid ens eget”.

    Hoppas du finner ro i dina framtida val.
    Påverkar det du kan påverka och förlika dig med resten.
    Har du valt fel tidigare så gör ett nytt val som du trivs med.
    Alla val får konsekvenser och man kan aldrig få allt.
    Så är livet för oss alla.

    • My

      Men vi kanske bara kan stanna vid att jag inte kan bo på öland. Punkt lixom!

      Skulle du veta varför, skulle du förstår. Skippa dessa långa haranger och fördomsfulla dömande åsikter UTAN insikt….

      Intressant att du fabricerar och påstår det ena och det andra. Återigen utan insikt.

      Man får tycka, fråga osv… men om man inte kan TA IN, det jag skriver. Jag KAN INTE bo på öland. Då kan man lika gärna bara vara tyst….

      Jag är nere 1-2 gånger månaden. Pusslar, och gör det bästa. Mera än så kan jag inte göra.

      Rättvist? Inte det minsta? Något jag ansträngt mig maximalt för att få
      Till…

      Kanske skulle te mig lite cred för det istället.

      En mamma/förälder som slår trippel knutar på sig själv för att sätta barn/barnen främst är en person jag själv skulle lyfta. Istället för att ifrågasätta…..

    • Christina

      Tänker lite som dig. Den dag My erkänner för sig själv och andra att hon trivs bäst med att bo och verka i Stockholm så kommer hon att må bättre. Att det är hennes eget val. Slippa hamna i fösvarställning hela tiden och komma med långa förklaringar. Släppa det som varit och leva i nuet.

    • Lena P

      Bra skrivet Åsa, ger mig en tankeställare……
      Barnen går inte i repris, det är här och nu.

  • Petra

    Asså du måste ha dom mest efterblivna jävla läsarna i Sverige My!!! Sorry!!! Nått jävla dummare än det jag läst på detta inlägget tror jag inte jag läst! Jösses vilka puckon!
    Kämpa på My.
    Det är bara så, vissa läser dina inlägg som fan läser Bibeln. Hur kan man ens tolka det du skriver så jävla efterblivet! 😂😂😂😱

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *