Hej!

Som du kanske förstår har jag varit helt offline. Jag är på sjukhuset från tidig morgon till sen kväll. Det är verkligen omtumlande. I situationer som dessa får man ett helt annat perspektiv. Det är ju konstigt att man ska ställas inför så allvarliga situationer som dessa för att tänka till ordentligt. Det är så jävla viktigt att ta vara på tiden. Att påminna dom människor som verkligen betyder något att dom är älskade och förmedla alla dessa känslor som man känner ❤️❤️❤️ 

Jag tar vara på varenda minut, och gör allt och lite till för att förmedla positiva tankar och kärlek till min extra pappa❤️

Han har frågat efter Ludvig, så i förrgår fick han träffa Ludvig. Dom kramades och min extra pappa grät av lycka… Ludvig fick hjälpa till att köra rullstolen, och var med på middagen.

Barn är så enkla och naturliga. Han blev nog chockade när han insåg hur sjuk XXXXXX är.

”Mamma, vad är en förlamning?” ”Mamma, kommer XXXXXX att dö?”

Var några av frågorna……

Jag har försökt svara så pedagogisk och ärligt som möjligt. Inte helt enkelt.

För det är just det….. Jag vet inte. Ingen vet.

Prognosen ser helt klart inte bra ut. Men, är det någon som kan tillhöra den där procent delen som klarare mer än förväntat så är det just han ❤️

Jag blev lite arg… eller snarare irriterad på en av doktorerna som var FÖR negativ till mig. Även om jag förstår att man måste vara realist, så ser jag ändå flera framsteg.

Det enda ”bakslag” är att han fått en förhöjd snabbsänka, så nu håller jag tummar och tår och ber till gud att det inte blir en stor infektion att brottas med. För hans motståndskraft är minimal!

Personalen här är fantastik, alla är såååå omhändertagande  ❤️

Vi har ”våra” stunder. Där vi pratar om ALLT. Dåtid, nutid, framtid. Vi blandar skratt, med gråt. Vi bestämmer oss för att kämpa, och inte ge upp. Vi pratar om livet, vart det har tagit oss. Hur vi hamnat där vi hamnat….. Och vad som betyder något egentligen ❤️

En gång om dagen tar jag/vi ut honom på balkongen för frisk luft. För att han ska få känna solstrålarna, och njuta av den fantastiska utsikten där man ser hem till Öland 🙏🏻 Där hans fru just nu är placerad på ett annat vårdhem, då XXXXXX hamnat här… Mitt mål är att dom ska få träffas imorgon eller nästa dag 🙏🏻

Jonas var nere i helgen, han var ett enormt stöd, och Lothar fick en chans att berätta för honom hur mycket jag betyder för honom och att Jonas ska ta hand om mig och Ludvig…..

Han poängterade även att han vill vara med när vi gifter oss, även om han har rullstol ❤️ Och att han vill följa mig till altaret (min pappa och han har kommit överens om det… då det inte är min riktiga pappas ”grej”) 

-Självklart vill vi det 🙏🏻😭❤️ 

Just nu sitter jag bredvid hans säng….. Han sover tungt. Han behöver vila. Om någon timme ska vi ta upp honom för provtagning, och kvällsmål. Idag känns han tröttare än tidigare dagar……

-och du…. innan jag loggar ut igen. Tack för din omtanke, väldigt uppskattat ❤️

/My Martens