Hej från bilen!
Dig känns det som sommar… ☀️ Äntligen lite värme och sol! ?? alltså vilken sommarbild ???
Hörrni. Om jag ska vara helt ärlig så går det lite upp och ner här inne. Jag mår i det stora hela mycket bättre. Men min energi släpar. Jag kraschar på eftermiddagen och är så hjärntrött att jag nästan varje dag överskattar min förmåga.
Jag är så glad att jag mår bättre att jag lurar mig själv att jag är ”bra” ? Det är min största utmaning. Att hitta balansen i att sakta men säkert få tillbaka energin i min rehab.
Men för första gången i hela mitt liv så känner jag inte igen mig själv. Jag kan inte riktigt ta på det. Detta har helt och hållet medicinens fel ?.
Det är en konstig känsla i kroppen som är svår att beskriva faktiskt. I flera månader, snart ett halvår. har jag möts av biverkningar jag aldrig tidigare upplevt.
-Men det går framåt ??☺️
Det är en ostadig grund jag står på. Jag känner hur allt kan rasa på en sekund. Men samtidigt så börjar jag hitta ett förhållningssätt till det också.
Jag är beroende av mina rutiner. När jag var på Mikes Gym, i Spanien. Så mådde jag som allra bäst. Förmodligen för rutinerna. PW, träning, frukost. Vila. Lätt konsistens träning. Vila. Lunch. Vila. Kvälls träning middag. Sova ? Intensivt med träningen såklart… Men glöm inte vad jag jobbar med. Min yrkeserfarenhet och min balans i själva träningen är det enda jag känner att jag har riktig kontroll över…. ??? jag anpassar intensiteten och vikterna utifrån mitt utgångsläge.
Vikten. Ämnesomsättningen och detta problemet. Det har inte blivit bra. Men för första gången på väldigt, väldigt länge …. Så svarar kroppen. Min kropp möte min träning och kost ?? Jag blir tårögd av glädje när jag skriver om det ? ÄNTLIGEN!
Det är inte lika ”lätt” som förut, och jag får verkligen utmana mig själv för att INTE GE UPP när det tar emot. Eller när det är så tungt att det i stunden hade varit enklare att ge upp och jag gör ett aktivt val att försätta ända.
Första målet var att stoppa viktuppgång. Nästa mål var att boosta energin och ge min kropp allt den kunde tänkas att behöva. ( detta gick såklart hand i hand ) Jag skötte mig exemplariskt, så när mina värden ändå blev sämre och sköldkörtel fortsatte att krångla så blev jag frustrerad, ledsen och j*vligt arg!
Men jag fortsatte…. ?? Med stöd av familj, läkare, och min coach som jag bollar nästan allt med.
Nu. Strax innan Spanien så började kroppen att ge efter. Svara på styrkan, energin och jag började även att släppa vikt…… DET var en befrielse vill jag lova ??
Saker och ting har ju hänt i olika faser. I ett års tid har jag förstått att något gått fel. Att mitt mående försämrats… Jag gick i stresshantering i ett liknande 12 stegs program med ett fantastiskt team omkring mig. Detta var förra året. 4-5 månader tog det. Det var efter det jag fick remissen till min nuvarande läkare….
Jag har slussats omkring inom vården. Mått bra däremellan, men alltid fallit tillbaka. Därför kändes det såklart som en lättnad när min sjukdomsbild fastställts , även om det också åt en sorg att förstå att jag aldrig kommer att bli frisk. Men många tidigare frågetecken föll på sin plats…
Ni är SÅ många som frågar om sjukdomen/diagnosen.
Jag har lovat att berätta. Men det måste komma längre fram. För jag är långt ifrån ute på ”andra sidan” och vill ge mig själv all tid jag behöver för att landa, förstå och acceptera ??
Just nyligen mitt fokus på att komma in i medicinering. Att komma iform. Insida, utsida, och krympa min vardag till så minima utsvängningar som möjligt. Strukturera upp, förenkla och på något sätt skapa hållbara rutiner ?.
Vilket hade varit enklare om jag känt igen mig själv både fysiskt och psykiskt ?Men det gör jag ju inte..Så därför testar jag mig fram.
Jag kommer när jag går upp i arbetstid jobba mer hemifrån än tidigare. Effektivisera även här. Ta bort allt jobb som jag verkligen inte brinner för eller som gynnar min hälsa ??
Nu idag sitter jag just nu i bilen som sagt….
Jag har klänning och birkenatock tofflor på mig ? Som sagt. Sommar känsla !! ☀️ Vi ska åka till Jonas mamma och pappa. Sova där en natt. Grilla och fira morsdag tillsamman. Jonas bror och familj kommer också☺️??
Vad jag egentligen ville ha sagt är att du inte ska ge upp, oavsett om det tar emot ???? Det finns bara en av dig, och du måste ta hand om dig själv ❤️
Mediciner, Ångest, smärtor, och kronisk trötthet är min vardag. men jag förtjänar att MÅ bra ändå! Jag kommer göra allt som står i min makt för att ge mig dom bästa förutsättningarna ! Kost och träning gör underverk?? Träning kan ske i alla olika former och variationer…. Men hitta DITT sätt! Det kommer hundra procent att bidra till bättre månde det oavsett utgångsläge ❤️
Trevlig helg!
Ha en trevlig helg ☀️??
Och du har så rätt, du måste göra din resa på ditt sätt. Jag har varit och är i liknande situation. Det syns inte alltid utanpå hur man mår och alla har olika förutsättningar. Kram
Hej My och Jonas
Bra kämpat av dig My, du är kämpe ?
Och ni är ett jävligt snygg par ❤
Trevlig helg
Tack snälla ❤️ Vi har då j*klar dansar i stormen och tillslut hittat en balans ???❤️
Trevlig helg My. Ta hand om dig och de dina. Varm kram till dig!
Stor kram tillbaka ❤️
Vad smal du har blivit! Duktig du är!! Heja dig!
Taaack☺️?? -6.1
Du skriver att du är sjuk och behöver äta medicin och det är ju ok. Men jag förstår inte hemlighetsmakeriet med vad det är för sjukdom.
Då vet jag inte om du inte kan läsa eller ta in det jag skriver… för tydligare kan jag då inte vara?
Hej My! Krya krya♥️ Hoppas du snart mår helt bra igen!
Vart är din fina klänning ifrån?
❤️?? Vet faktiskt inte… den är jätte gammal ? Kanske Gina eller Veromoda?
Hej fina My! Det är verkligen det som är din styrka.. att inte ge upp!! Livet är tufft, men tuffare för vissa?. Du ska veta att du inspirerar med din envishet o glädje till livet. Hoppas så det lättar för dig, det är inte mycket så blir det perfekt? fortsätt kämpa, vi hejar på dig❤
❤️??
Jaja struma har haft det i 18 år
Men inte nära döden utan tog tag i livet hoppas du oxå gör det??Såååå många människor som lever med detta
Jag har inte struma ?
Men tack för din omtanke…
Tänk på att ta hjälp av dina anhöriga. Det ät superviktigt. För du klarar inte alltid allt själv. Så det kan vara värdefullt med en anhörig som ser signaler och bromsar dig när du är påväg i gamla mönster tex att köra på för mycket. För har man lätt för att köra på för hårt är det svårt att hitta balansen. Så bra om tex Jonas kan hjälpa dig där. Va rädd om dig!
Hej
Vad fin du är
Vart är klänningen ifrån
Kämpa på
Kram
Du är så klok i det du skriver My jag kämpar med detta har gjort en längre tid! Men det vänder❤️ Mvh Hanna från Kalmar
Hej,
Jag är Bipolär. Det är inget att dölja eller skämmas för. Jag berättar alltid, då behöver ingen undra eller spekulera.
Vad skönt för dig att du kan prata om din sjukdomsbild öppet ☺️ Det tror jag också på…. När man har landa. Fått rätsida med medicinering, och värden.
Men jag tror inte på att bli tvingad att berätta för nyfikna bloggläsare som inte respekterar att jag behöver ta saker i min takt ?
Det kommer inte att hända…. Min hälsa går först, och jag delar med mig av min sjukdomsbild när jag känner att jag orkar, vill och är redo för det….