Till Bloggbevakning:

Då har hon gjort det igen. Bloggat om mig, och tagit upp ett av mina svar bla mina kommentarer. Det blir bara SÅ fel när det är taget ur sitt sammanhang. Så därför gör jag något jag sällan gör. Jag bemöter inlägget här inne. Inte för att skapa något drama, utan för att ge en rättvis bild av det hon skriver.

Detta är ett känsligt ämne för mig, men också för alla de som relaterar till psykisk ohälsa, ångest, depression och utmattning  m.m. Därför skriver jag  detta inlägg och kombinerar det som ett svar på bloggbevakningens inlägg🤦‍♀️

Bloggbevakningen har skrivit om mig HUR många gånger som helst, under flera års tid.  Först blev jag livrädd, skrämd och ärligt talat… ledsen. Väldigt ledsen.

Om ni går in på hennes arkiv om mig… Det är INTE trevlig läsning. Inte heller bland kommentarerna, läser ni så förstår ni varför 😨

Dessa har jag själv slutat läsa sedan drygt ett år tillbaka. Jag har en väninna som fick mig till detta. Hon har sagt att hon “håller koll” om det är någonting jag verkligen behöver ta del av ( hot, trakasserier osv ) Så låter hon mig veta. Annars ska jag inte läsa alls.

Jag förstod inte vem hon var eller varför hon “gav sig på” mig. Hon skapade drev och hat som jag tidigare inte upplevt.

Jag har med åren lärt mig att hantera det och helt enkelt ignorera det 🤦‍♀️

Jag tycker också att Bloggbevakningen skärpt till sig och inte agerar lika aggressivt som i början när hon skrev om mig och många andra. 

Precis som jag själv och många andra också har gjort så har vi med åren lärt oss att hitta “våra personliga sätt” att kommunicera på i just sociala medier.

Det kanske även Bloggbevakningen har gjort, även om jag tycker radikala förbättringarna borde adderas!

I vissa lägen så är det både förtal, trakasserier och vuxenmobbning på HÖG nivå!

Hon skriver dock på ett sätt där hon håller sig inom “lagliga” påståenden och utgår utifrån hennes tankar och syn på situationen. Varvat med frågor istället för påståenden osv…

Men skadan blir ju j*vligt stor ändå tyvärr.

Det mest tragiska eller intressanta är att denna rent av elaka blogg ( varvat med viss humor) är en av Sveriges absolut mest lästa bloggar⁉️ Det säger en hel del om läsarna.

Läser man hellre om en person som skriver om ANDRA bloggar istället för sig själv?? Läser man hellre riktade inlägg om profiler, som är medvetet elaka, följt av brutalt vidriga kommentarsfält? 🙄😳

-Ja tydligen!?

I början när Bloggbevakningen skrev om mig så skapade hon seriösa problem för mig. Låt mig ta några exempel för att ni ska förstå vad jag menar. 

Hon skapade seriösa problem på ett obehagligt sätt. Bla, när jag var helt nyanställd på SATS. Jag skulle kombinera detta jobbet med mina social medier osv. Detta var efter konkursen och jag försökta skapa ett nytt liv.

Jag höll låg profil, och hade hunnit jobb några dagar innan jag själv valde att blogga om min anställning på just SATS. Då tog hon upp min anställning på ett ifrågasättande vis där man ifrågasatte min anställning och min licensierade utbildning. Detta ledde till att jag som var helt ny på anläggningen och inte ens hunnit träffa alla PT kollegor ännu blev kallad till kontoret. Då hade receptionen OCH SATS huvudkontor blivit nedringda och dessa personer skapade kaos 😣

Jag fick ställa in morgondagens klinter och bege mig till SATS huvudkontor för att diskutera fram en lösning på problemet. Vi diskuterade just kring hur vi skulle bemöta eventuell liknande anstormning, och konsekvenserna kring socialamedia och att bli uthängd så som jag blev. Jag fick tack och lov behålla jobbet vilket var oklart när jag åkte dit. Jag precis som alla anställda PT på SATS får förutom licensiering ( som dom naturligtvis begär in) även göra ett PT-test med eras regions ansvarig. Jag klarade även detta testat och genomförde det innan jag blev anställd. TROTS detta höll jag på att bli av med jobbet tack vare Bloggbevakningens inlägg. 

-Tror ni att jag fick en enkelt start på mitt nya jobb, bland mina nya kollegor? Nej, inte direkt! 😭

Jag kommer även ihåg hur jag satt inne på personal toaletten och grät när jag läste igenom kommentarerna och de inlägg som hon skev kring detta. Det är sällan särskilt trevliga kommentarer inne hos Bloggbevakningen. Majoriteten är “anonyma” och det sägs/påstås att hon själv skriver flera av dom för att hetsa i sitt kommentarsfält.

-Men det är ingenting jag vet, det är hörsägen! 

En annan gång gällde det mig som mamma.

Eller det har det iof gjort flera gånger. Två gånger har jag blivit anmäld till socialtjänsten. Med BLOGGBEVAKNINGEN som referens.

INTE att hon personligen anmält mig utan hennes underbara följare. Det vara bara att inställa mig på socialtjänsten. Ta ledigt från jobbet, styra om möten och svara på alla dessa frågor. En klump i bröstet, ångest och tårar som följd.

Jag visste att det skulle läggas ner, jag visste att det var galenskap från början till slut. Men ändå. Även jag är människa som har känslor och blev sårad. Dessutom så var detta under en period när jag redan mådde som sämst efter min egna krasch där jag varit utbränd och med näbbar och klor försökte komma tillbaka till livet och vardagen igen. 

Jag skulle kunna ta MÄNGDER av olika exempel! Men orkar inte det🤦‍♀️

Nu till gårdagens inlägg där hon tar upp min diagnosering. Jag öppet delat med mig av min utbrändhet, ångest och depression.

Vilket har lett till att jag har en väldigt trogen läsarskara som kan relatera till just det. Både de som drabbats själva eller som anhöriga till drabbade. Psykisk ohälsa kan låta “fult” och vara någonting som många skäms för.

Jag var själv en av dom som inte förstod det där med att “gå in i väggen” innan jag hade uppplevt det.

Jag förstod inte ens då. Inte förrän det var så allvarligt att det stod mellan liv eller död och jag legat inne på sjukhus till och från under väldigt lång tid. Mitt immunförsvar kraschade och sen blev det mörkt. Jag sov i 7 månader. Jag blev tillfälligt halvkroppsförlamad.

Livet gav mig min största utmaning någonsin, men också min största insikt någonsin 🙏🏻

Två positiva saker som det medförde var både tacksamhet och ödmjukheten ingen saker som tidigare varit självklara❣️

Jag bloggade till och från under denna period, Det var lixom min ventil. Att skriva av mig hjälpte mig att bearbeta, att processa och ta in. Med distans till det kan jag ibland önskat att nog någon hade stoppat mig… Men samtidigt så var det som det var då, och det hjälpte mig där och då.

Jag har skrivit det innan. Livet är inte en dans på rosor. Det är en bergodalbana som går upp och ner🎢

Jag har nu varit sjuk i ett par månader till och från. Ni vet, feber, infektioner, operationen av tanden och käken som ledde till komplikationer.

Jag har fortfarande ett lågt immunförsvar och då och åker jag på såna här perioder.

Dvs bakslag. MEN, bakslagen kommer alltmer sällan och jag gör enorma framsteg.

Då och då, även det alltmer sällan så skriver jag om detta. Jag får i samband med dessa tillfällen hundratals av DM/anonyma meddelanden från människor som befinner sig i liknande situationer och kämpar med sina utmaningar. Dom uppskattar att jag är öppen och ärlig.

Då känner jag att jag gör skillnad. För om jag kan hjälpa några där ute att må bättre och se “ljuset i tunneln” då blir jag glad !

Att bli frisk från utbrändhet tar tid. Lång tid. Det kan ta lika många år att bli frisk som det tog att hamna just där.

-Tänkvärt! 🙏🏻❤️

Björn Gustavsson gjorde en rolig mellanakt i Melodifestivalen i helgen. Där han med självdistans och lite likt en parodi skojade om sin egen utbrändhet. Han underströk också att han jobbat med sig själv i över TIO ÅR .

Mycket igenkännande från min sida…

Så till er som skriver att jag ältar/återupprepar mig…. Ja, det kanske är så 😅

För det är inte en spikrak väg tillbaka.

Det är en daglig kamp med att “hålla balansen” och inte falla tillbaka i tidigare vanor som gjort att man hamnat där från början. Det är dessutom sällan en sak, utan flera saker det handlar om. Att lära sig leva med ångest, sömnproblem, depression och uppgivenhet. Biverkningarna kan vara många. Mina personliga biverkningar är flera, bla tröttheten. Jag kan sova dygnet runt när jag hamnar i ett bakslag.

Man får inte glömma att det är individuellt. Att du och jag inte reagerar på samma sätt. Att det tar olika lång tid, även biverkningarna är olika osv.

Men ett varmt råd, DÖM INTE personer som är drabbade! Ge personer tid, omtanke och stöd. Få personens att veta att du finns kvar där. Oavsett hur lång tid det tar❤️

 

NU handlade inte Bloggbevakningens inlägg om utbrändheten utan om min diagnosering.

Jag vill därför poängtera att hon glömde länka in mitt inägg, efter ANDRA utredningen. Där jag öppet berättade om att man gjort om utredningen en gång till,  och dragit allt en runda till.

Samma omfattning igen, Tester, skattnings formulär, intervjuer med mamma och närstående, reaktionstester osv.

Sedan utifrån den andra utredning tagit tillbaka diagnoseringen ADHD, trots tidigare utlåtande.

Två olika team, samma metod och med liknande upplägg. ( Sjuuuuukt jobbigt om du frågar mig) Förvirrande och svårt då jag var mitt uppe o att försöka greppa och förstå vad det var “för fel på mig” . Och även tanke på på det ens går att “laga” mitt fel. Ovisshet är också en utmaning.

När man utreds under utbrändhet så kan det tydligen ge väldigt missvisande resultat. Det är svårt att avgöra vad som är vad.

Lite vem kom först “hönan eller ägget” . Vad är värst ångest eller depression. Svårt att veta vad man ska behandla primärt när allting hänger ihop.

Dessutom finns det otroligt mycket mer forskning, fakta och studier på depression/ångest, än på utbrändhet. Det är klurigare att behandla utbrändhet och ger olika symptom som även kan liknas vid andra diagnoser.

Jag berättade även i tidigare  inlägget om hur jag under en period även testade medicinering som slog helt fel, och fick mig att må väldigt, väldigt dåligt . Sämre än någonsin faktiskt.

Jag som alltid är positiv, även när jag mår som sämst ( humor och positivitet har räddat mig i mina mörkaste perioder 😅)

Men med medicinering så tappade jag det och jag fick hemska självmordstankar. Då avbröt man medicineringen direkt. NI som känner mig vet att jag inte är sådan. Att jag ALDRIG skulle tänka tankar som det jag just beskrev. 

Vissa medicinerad mot adhd , andra inte. Återigen, det ÄR individuellt. 

( Det var nog det som var en av anledningarna till att det blev ytterligare en utredning ).

Jag berättade även att jag gjort flera utredningarna, i samband med detta. Då man även gjorde en utredning kring bipolaritet.

Jag har levt med personer i min närhet, och egna familj som har just bipolaritet. Både typ 1 och typ2. Det kan vara ärftliga, så därför ville man låta mig genomgå en utredning även för detta. Det kunde också uteslutas, så det var inte heller “felet”.

Det jag vill ha sagt till BLOGGBEVAKNINGEN är att det blir väldigt FEL när hon tar det ur sitt sammanhang och inte tar med övrig information som jag öppet delat med mig av. 

Om hon nu ska fortsätta att envisas med att skriva om mig,  och ämnen som kan vara just lite känsligare så känns det sjystast att hon då delar med sig av helheten! 

Annars blir det ju mer än konstigt framställt, och leder till att jag får galet många följdfrågor på hennes inlägg! 

DOCK så har jag ju sluppit att riskera att förlora jobbet pga av hennes senaste inlägg, inte heller blivit social/polisanmäld pga av just detta inlägg…. 😅🤣🤦‍♀️ Så det går ju framåt, relationen mellan mig och Bloggbevakningen 🙄

Jag mår ju som ni vet MYCKET bättre idag.

Det tog några år, men jag tog mig igenom till “andra sidan” 👊🏻❤️

Min styrka när jag var som sjukast, fick jag tack vare min son 🙏🏻 Han är min styrka, min bensin, min drivkraft i alla lägen!

Jag fick en andra chans att vara en frisk stark mamma. Jag tog den chansen och kommer ägna resten av mitt liv åt just det! 👊🏻

Utan Ludvig hade jag inte kommit dit jag är idag! Den där lilla krabaten förser mig med krafter jag inte trodde var möjliga 🔥 💪🏻

Gällande medicinering.

Jag äter ingen medicin, har endast gjort det under kortare perioder av utredningarna för länge sedan. Då och då har jag tagit insomningstabletter när sömnen krånglar. Men även det är alltmer sällan….

MEN, jag jobbar aktivt med mig själv. Träningen, KBT och min ökade medvetenhet är min “medicin” 🙏🏻🏋️‍♀️.

Acceptans och återhämtning var svårt för mig innan…. Nuförtiden har jag landat i båda delarna.

Jag går fortfarande i KBT och lämnar regelbundet blodprover ( för att ha koll på mina värden, då en biverkning är att immunförsvaret är kraftigt försämrat)

Jag är omgiven av ett GRYMT team som varit med sedan flera år i rehabilitering tillbaka. Jag hade tur. Jag fick den hjälp jag behövde🙏🏻

Vårdköerna är extremt långa. Många väntar i år på att få komma till utredning. Men för min del så plockade dom ihop resterna av mig och jag blev prioriterar och har mött olika läkare genom min långa resa tillbaka och både under efter min mörkaste period väglett mig.

Dessa läkare har jag idag en enorm respekt till. I början när jag var i förnekelse-fasen så var jag ingen trevlig patient. Men när jag förstod och accepterade det faktum att jag var riktigt, riktigt sjuk. Då vände det för mig. Där började min resa tillbaka 👊🏻❤️

Jag har krigat mig fram x-antal år och kommit ut på ”andra sidan” därför kände jag för att skriva detta inlägg för att ge en mer rättvis bild av situationen🙄

 

Jag har sökt kunskap. Jag är hungrig på att lära mig och förstå. Jag har börjat “nörda” in mig på ämnet. Jag har även valt att fortsätta vidareutbilda mig inom tränings och hälsobranschen.

För att jag brinner för att hjälpa och inspirera andra människor.

Som online-coach och PT så ser jag människor utamana sig själva och med hjälp av mina verktyg nå sina målsättningar. DET ger mig en mening, det gör att jag brinner för det jag gör.

I denna branschen kan man aldrig bli fullärd. Man kan alltid lära sig mer, utvecklas och vidareutbilda sig.

Det är någonting jag uppskattar. Jag har gått kurser, lyssnat på föreläsningar, läst böcker studerat osv.

Nästa steg och komplement i min karriär är att utbilda mig till medicinsk tränare som riktar sig mot just psykisk ohälsa ( och såklart skador) .

Detta är en lång utbildning som jag tänkte börja i höst, OM jag kommer in. 

Detta vill jag göra för att jag känner att jag med mina egna erfarenheter, kombinerat med mitt yrke och utbildningar känner att jag vill hjälpa folk, INNAN det är försent. Eller hjälpa människor i sin resa tillbaka.

Utbrändhet och psykisk ohälsa är en folksjukdom, som växer alldeles för fort i vårat ständigt uppkopplade prestigefyllda samhälle.

Där majoriteten strävar mot att bli bäst och lyckas på alla plan. Det är en hets i att vara den “perfekta” mamma, frugan, kollegan, pappan, kompisen osv.

Jag jobbar själv med social medier och vet både för och nackdelarna.

Många jämför sig med varandra och detta har en enormt negativ effekt. Det är ytterligare en av flera anledningar till varför jag själv delat me mig av både MED och MOTGÅNG här inne. Ingen är perfekt, ingen är felfri… och det är HELT OKAY att inte må så bra ibland!

Glöm inte det….

 

 

/ My Martens 

Posted in: Uncategorized
Kommentarer (39)
  • Lars Karlsson

    Ja bloggbevakningen lever i sin egen värld.
    En mycket jobbig människa som struntar i hon behandlar andra.
    Skulle gärna skriva mycket mer om henne men det gör jag inte.
    Skönt att du är bättre My och på gång till en vanlig vardag.
    Kram L

  • Maria

    Du är fantastisk , tycker du är grym , äkta o underbar

  • A

    Varför länkar du inte själv då? Camilla skriver ju tydligt att hon inte hittar något inlägg.

  • Charlotte

    Ja my, har förstått att denna människa verkar vara en osympatisk j.vel!

    Jag och många andra förstår vad du menar om hur allt blivit fel ang ADHD historien. Det ÄR svårt att diagnostisera , det SKA de vara för att det verkligen inte ska bli fel då just ADHD påminner om så mycket annat en människa kan ha som liknar just detta.

    Du är långt ifrån ensam my om att ha blivit feldiagnostiserad. Många läkare har varit för snabba och en del t.o.m för lata och skickat hem folk med fel mediciner och sätter stämplar på folk som gått med detta i åratal. Det är Skandal!!

    Kram 🤗

  • Jannica

    Att folk orkar…….Jag tycker du är superduktig i allt du gör. Låt inte idioter påverka dig. Den energin är de inte värda. Klart dom som är elaka är avundsjuka och intresserade av dig, annars skulle dom inte bry sig.
    Stor kram

    • mymartens

      Tack Jannica 🙏🏻❤️ Ja…. ibland undrar man. Alla behöver inte tycka lika, eller lsa min blogg tex 😅 Men om man nu gör det, och tycker sååå illa om mig eller det jag skriver, så är det ju väldigt enkelt att bara sluta läsa/följa det jag gör 😅 så tänkte jag 😊 kram på dig ❤️

  • Åza Brennander

    Väl belyst min starka och älskade vän. Ruggigt tråkigt bara att det ska behövas… Puss o Kram ❤Å

  • Mollan

    Kommentaren innehåller stötande eller olämpligt innehåll ❌ Innehållet har automatiskt kastats i papperskorgen 🗑

    • mymartens

      Mollen… detta är sen gammal, du hamnar i papperskorgen efter år av sjukts elak, konstiga, och helt meningslösa kommentarer! Hitta någon annan att stalka 👋🏻

  • Carola

    Jag förstår inte vad Camilla alias bloggbevakning vill få ut av att gräva så djupt hos vissa influenser.
    Det är verkligen mobbning på hög nivå.
    OM du vill dela med dig av dina utredningar mm så gör du det.
    Du ska inte behöva försvara varför du inte gör det
    Du har ju jobb och framför allt din fina son som behöver din tid.
    Camilla har väl inga barn alls så hon kan nog inte förstå att man hellre lägger sin tid med dom.
    Fortsätta vara samma fina My och bara så du vet så är vi många som tycker om dig och din blogg mm
    Ha en fin dag ❤️

  • Sandra Johansson

    Fina My ❤️ Följt dig under några år nunors ser hur du kämpar, varje dag! Du är en fantastisk person på alla vis, förstår inte människor som gräver i andras bagage enbart för att få sin egen verksamhet att gå runt! Jag har, precis som du, blivit drabbad av utmattning/utbrändhet och önskar Inte min värsta fiende denna resa tillbaka. Stå på dig My, du är en vacker och stark kvinna ❤️

  • Sara

    Jag förstår inte alla er som bloggar, instagrammar o lägger ut varenda sekund o detalj i era liv.
    Mina barn är 15, 8 och 4 år o dom vill absolut inte att jag fotar eller skriver nåt om dom som alla kan läsa. Så jag har lagt ner allt sånt. Av respekt till dom o all tid jag istället får att leva här o nu. Lägga undan telefonen o finnas HÄR! Jag förstår inte hur man väljer att leva. Finns inte nåt här på jorden som skulle göra det värt att vara så offentlig! Helt galet!

    • mymartens

      Det är ju ett jobb. Ett jobb som har både för och nackdelar… precis som alla jobb.

      Men jag lovar, utanför jobbet så har vi också ett liv 😅🙄. Tack för din omtanke 🙏🏻

  • Magnolia

    Var är inlägget då?
    Där du berättar om ickediagnosen

  • Anonym

    Jag förstår dej men tycker du skulle kontaktat bloggbevakning om detta. Och invänta svar. Man blir så ledsen av att läsa detta. Ingen ska behöva känna sig nedvärderad eller uthängd. Och sedan få kommentarer från typ 20 åringar. Kram.

  • Jenny

    Sandra, klokt skrivit! Det där du skriver om att få ”sin verksamhet att gå runt” har blivit så smutsigt i vårat samhälle. Det verkar helt ok idag att på sociala medier formligen stampa skiten ur folk bara JAG JAG JAG får pengar !!

    Vi har en ny värld idag med olika sätt att tjäna sitt levebröd på och det är väl inget fel i det, men då tycker jag att man behåller sin värdighet och jobbar på att undvika och in i det sista såra människor. Jag är så himla trött på dessa människor som Camilla.

    Det är inte alls konstigt att samhället ser ut som det gör idag med oempatiska ungdomar. Det är vi vuxna som ser till att de blir så, sådana som Camilla t.e.x.

  • Annah

    Du är en av de mest kärleksfulla mammor. Önskar att du ska kunna stå över illvilliga kommentarer. Jobbar själv inom detta, så jag vet hur barn kan ha det.
    Du är dessutom modig, stark och verkar snäll. Bra egenskaper för både barn och omgivning

  • Ullis

    Förstår inte att bloggbevakning får hålla på som hon gör, varför tar inte Robban med henne i nättroll?
    Hon är ju riktigt sjuk!!!

  • Petra J

    Jag har läst de flesta inlägg de senaste åren men minns inte att du skrivit att diagnosen ändrats, kan du inte länka till det?

  • Magnolia

    Ullis Det är väl iaf en djävla skillnad på Troll o bloggbevakning

  • Kina

    Läser också din blogg men kan inte heller minnas att jag sett något om att din ADHD diagnos var fel. Absolut ingen ursäkt för vad Bloggbevakningen skriver, men länka bara till den så får ju hon och vi se det vore väl det bästa.

  • Åsa

    Istället för jättelånga försvarstal och återkommande ältande om alla bakslag och sjukdomar så kan du ju själv göra det lite lättare för dig.
    1. Visa upp din PT-licens för att undanröja allt misstroende huruvida du klarade utbildningen eller inte.
    Det borde vara självklart att vilja visa den som ett bevis, lika självklart som en frisör vill visa upp sitt gesällbrev. Du borde vara stolt över din licens? Det är klart att folk blir misstänksamma.
    2. Länka till inlägget du påstår dig har skrivit om att diagnosen var fel.
    Du länkar ju gladeligen annars till gamla inlägg för att folk ska läsa om din krasch, konkurs, utbrändhet osv.
    Två enkla tips som skulle underlätta för dig och säkert ”lugna” ner folk. Ibland skapar du dramat själv, medvetet eller omedvetet, det vet du bara själv. Men du kan vara rätt dramatisk och överdriven i dina berättelser…
    Och vad menar du med att du sov i sju månader??! Var du medvetslös?
    Du hade väl din son varannan vecka, gick utbildning, påbörjade olika anställningar, bloggade, var på event, resor….det är svårt att få ihop det som läsare. Hoppas du kan se det även ur en läsares perspektiv och även inse att bara för att man ifrågasätter eller ger råd så är man ingen hatare eller mobbare.

  • Majsan

    Åsa: Mycket bra tankar o frågor 👍🏻

  • Kina

    Precis så Åsa helt enig vore ju det absolut lättaste och mest naturliga att göra för att få slut på detta men istället kommer det ett nytt inlägg för att det ska försvinna.

  • Kristina

    Åsa, Hahahahahaha 😂😂😂😂😂😂😂😂😂 kan inte sluta att😂😂😂😂😂❤️😂😂😂😂😂

    Tack du kära, för du är säkert en fin människa som bara råkar lite att 😂😂😂😂😂😂

  • Katarina

    Åsa, jag kanske kan va till hjälp med att förklara för dig att man menar inte bokstavligen att man ”sover” i 7 månader. Det är bara ett uttryck för hur dåligt man mått under en viss tid, typ i 7 månader på raken.

    Tönt!

  • Marie

    Jättebra Åsa !!!

  • Emma

    Precis så. Ifrågasätter verkligen inte ditt inlägg om din utbrändhet My, men på riktigt så gör du det inte lätt för läsaren här. När du därefter stoppar huvudet i sanden och inte bemöter Åsas sakliga kommentar så får det din trovärdighet att dala ytterligare. Det spelar liksom ingen roll hur utförligt du beskriver allt när det som ifrågasätts (länk till inlägget tex) inte bemöts på det enklaste sättet. Överdrifter och skarvning av sanningar lönar sig aldrig i slutänden. Där har du tyvärr mycket kvar att lära.

  • Jenny

    Kan ju tala om för er som ibland undrar om vissa kommentarer som inte är till my’s fördel att så är inte fallet.

    Jag skrev en kommentar som inte var stötande på något vis och höll inte med denna Åsa. Kommentaren togs bort. Bra för er ju! Kan ni sitta och heja på varandra 👍

  • Magnolia

    Jenny: Samma hände mig.
    Skrev dock att jag höll med det Åsa skrev.

    My: Intressant att du sållar bland kommentarerna. Allt efter hur det passar dig o dina l**gner

  • St

    Jag läser så gott som dagligen bloggen men trots att jag är så jävlars nyfiken har jag inte sett inlägget där hon förklarar att hon inte har ADHD.
    Spelat väl ingen större roll men eftersom många frågar kunde du ju säga var inlägget ligger eller länka.
    Bloggbevakning är både ris och ros om man får säga så.
    Men tyvärr är det så att hon många gånger tar upp det andra undrar över men som de inte kan ge plats att uttrycka sig på.
    Samt att bloggbevaknings Camilla vet EXAKT vad hon ska kunna skriva för att inte bli anmäld.
    Förstår My om du ville bemöta men nu får hon ju mer uppmärksamhet ( men det får kanske du också eftersom hon skriver om dig)

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *