OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Att vara eller att inte vara. Att veta eller att inte veta. Att göra eller att inte göra.

Godmorgon! Inatt har jag sovit bättre än på länge. jag hade väldigt svårt att somna. Jag somnade sent, Långt efter midnatt. Funderade, och kämpade emot ångesten. Jag fokuserade på andningen, och hanterade det ganska bra. När jag väl somnat, så vaknade jag inte. Jag sov ända tills klockan ringde! DET var extremt välbehövligt! Nu har jag precis tagit en morgonkaffe med min väninna <3

Många frågor som snurrar i mitt huvud just nu.  Ibland önskar jag att man bara kunde säga ifrån sig ansvaret, låta någon annan bestämma eller “styra upp”. Krypa tillbaka, gömma sig…. Slippa konsekvens tänkandet. Bara flyta med och inte behöva oroa sig, analysera, eller fundera….

Det låter lite fånigt. Det är ju inte så det funkar. Jag VET det. Men bara för en kort liten sekund, så har jag ändå tänkt så. Lite barnsligt, blåögt och naivt. Men GUD så skönt det har varit! Men i verkligheten  funkar det dessvärre inte så.

Jag ställer mig dessa frågor om och om igen , “Vem är jag?” “Vad vill jag?” “Hur känner jag?” 

Det är tre olika frågor som gör ont inombords att försöka besvara. Dom svider som eld! För vad jag vill och hur jag känner stämmer inte överens.

Min hjärna säger en sak. Mitt hjärta säger en helt annan sak.

Jag har en inre konflikt. Missförstå mig rätt. Jag har inte “tappat det” Jag lider inte av schizofreni. Jag benar bara ut det sista, för att kunna ta beslutet som jag ska kunna stå för och leva med. Resten av mitt liv.

Det handlar egentligen inte om vad nån annan ska tycka eller tänka om mitt beslut. Man kan aldrig vara alla till lags. DET har jag lärt mig.

Det handlar om att jag själv ska försöka att förlika mig med beslutet och att jag inte i efterhand ska ångra att jag tog det. Eller behöva ställa mig frågan om vad som hade hänt om jag gjort ett annorlunda val. För DET skulle vara fruktansvärt plågsamt och ge mig ångest även i framtiden.

Ångest är helt nytt för mig.

Den är verkligen ingenting som jag vill vänja mig vid. Första riktiga Panikångest-attacken kom som en chock! Jag trodde på riktigt att jag skulle dö. Jag fick ingen luft, jag trodde att jag fick en hjärtattack. Det gjorde så FRUKTANSVÄRT ont! Jag ville bara krypa ur mitt eget skinn! En extremt obehaglig känsla. Jag blev ärligt talat chockad över hur fysiskt ont det gjorde. Jag blev livrädd. Jag samlade mod till mig och skrev om det öppet HÄR.

Dina tips och råd och kommentarer värmer verkligen. Genom bloggen och dig har jag faktiskt fått ett OTROLIGT stöd. Det har blivit en hjälp och “bearbetning” i min process. DU betyder väldigt mycket för mig, TACK  <3

Självklart VET jag att jag måste ta emot hjälp. Dvs professionell hjälp.

Jag är medveten om det, och jag har nu kontakt med en psykolog. Jag skäms inte över att tala om det. Någon skrev här inne på bloggen “Att våga vara svag, är att vara stark” 

Ojojoj vad dom orden värmde! SÅ SANT! Det ska vi alla dela med oss av och tänka på när vi av olika anledningar inte är på topp <3

En sak vet jag. Anledningen och det som framkallat min ångest och även panikångest är att jag ställts inför det faktum att jag måste göra ett vägval. Att ta mitt beslut, som jag jobbat med dygnet runt på sista tiden.

MEN i mig själv så är jag en kämpe, en överlevare, ett maskrosbarn. Jag SKA ta mig ur detta. Jag vill INTE fortsätta leva med ångest. Panikångest attackerna har fått mig att tänka till. På riktigt.

Jag har tidigare tänk, “det händer inte mig”  “Ångest kan väl ändå inte vara så farligt” osv. Men det har jag den hårda vägen insett att det gör det visst.

Hur stark och självständig jag än anser mig vara så är även jag sårbar. Med det sagt så menar jag inte att jag “ger upp” Tvärt om, jag ska verkligen inte ge upp!

 Just nu lyser varenda varningslampa rött och både kropp och själ säger ifrån.

 Det som ändå, mitt i detta TILLFÄLLIGA kaos är positivt…. Det är att jag är medveten om det. Och att jag för FÖRSTA gången i hela mitt liv har stannat upp, rannsakat mig själv OCH vågat be om hjälp. Jag har stått på egna ben sedan 14 års ålder och NU som först vågar jag gå utanför min “comfortzone” och be om hjälp. Läskigt, men ändå skönt.

Jag vill inte må såhär, jag vill inte på riktigt “gå in i väggen”. Jag vill bli hel, inifrån och ut.

Min älskade Lilleman, min mening med livet, mitt ALLT, han är 5 år. En pojke som behöver sin mamma mer än någonsin <3

Jag skulle ALDRIG förlåta mig själv om jag fortsatt precis som tidigare och kört på i 380km/h i full fart framåt…. Mot enkelriktat.(citerat min psykolog)  Vart slutar den kraschen?  Det ska jag inte ta reda på! Jag försöker dra ner tempot, kraftigt! OCH hitta rätt fil, rätt väg…  som INTE slutar i en bergvägg eller en återvändsgränd.

Jag skrattade till när psykologen uttryckte sig på detta sätt. Men den enkla och lite “barnsliga” jämförelse satte sina spår i min tankeverksamhet…… -Tack för det <3

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

-By the way, har jag berättat att jag extra knäcker som modell och figurerar i olika reklam sammanhang?

Såhär ser en trött, rödgråten, och svullen My ut. Sugen på att boka mig för en plåtning? Jag förmedlar glädje, hälsa och en fris fläkt! HAHAHA! -NOT!  Är det någonting jag har så är det iallfall självdistans 😉

Det finns inget smink i världen som kan få ordning på mitt yttre just nu! Inte en lösögonfrans sitter kvar… dom har jag nämligen gråtit bort! Kylmasken jag somnade med för att jag någonstans inombords hoppades på att dämpa svullnaden gjorde inte riktigt dom underverk som jag hoppats på 😉 -Skämtosido!

DET är okay just nu. Jag är inte på topp i mitt inre, och definitiv inte i mitt yttre! Jag pendlar mellan hopp och förtvivlan. Gråter till och från, smiter undan från koderna i butiken. Snörvlar, sköljer mig med kallt vatten och kliver fram igen. Konstgjord andning helt enkelt.

Men NU ska jag ha ett möte, ett morgonmöte som förhoppningsvis ger mig den kraft, och den inte styrkan som gör att jag klarar av att välja MIN väg. Ta MITT beslut. 

Hur ut-tjatat detta än måste vara för dig (och även för mig själv) Så börjar jag se ljuset i tunneln. Jag börjar sakta men säkert att minska konflikten inombords. Men jag behöver några svar till, jag behöver analysera ytterligare en gång till “vad hände om jag gör så, vad bli konsekvenserna om jag gör si” OSV.

-Inte för någon annans skull, utan för MIN skull! 

Vissa/någon har skrivit här inne att jag ska berätta NU, NU, NU. OM jag hade bestämt mig, OM jag hade haft svaren på alla mina egna frågor som jag tampas med , OM jag hade vetat vilken väg jag skall gå så hade jag berättat det.

För oavsett vad jag kommer fram till, förhoppningsvis redan idag. Så innebär det en resa. En resa som man genom bloggen automatiskt får följa. OM jag fortsätter att blogga. Vilket jag har sagt att jag gör så länge som jag orkar och så länge som jag känner att jag vill det <3 

 jag ber om ditt tålamod… retar du dig på mig. Ignorera mina inlägg en tids, till allt lagt sig. Svårare än så är det inte!

OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA Nu vill jag bara önska dig en riktig toppen dag! All kärlek till dig från mig <3 Stor kram!

/ My Martens 

Posted in: Allmänt
Kommentarer (37)
  • Annica

    Hej
    Jag har följt din blogg ett bra tag nu och man blir ju lite nyfiken på vad som sker men samtidigt förstår jag ditt beslut att inte säga något förrän du själv vet. Du är en så fin tjej och mamma, bilden där du sitter med ett träd/blomma i knät är så fin 🙂
    Kramar från en annan mamma med 4 numera rätt så stora kidz
    /Annica

  • Elin Carlsson

    Du är så grymt stark som vågar berätta lm baksidan i din vardag! Kämpa kämpa och låt ingen trampa på dig! Du verkar vara en super härlig brud i dina bästa år!:):)

  • Prettyhomeblog

    Lycka till My med ditt beslut. Du är en tuff tjej, men även vi lite tuffare tjejer med mycket skinn på nästan behöver ibland stanna upp titta oss omkring och ta nya beslut i en ny riktning. Jag är säker på att vilket beslut du än tar, och hur tufft det än verkar i stunden, så kommer du känna att du gjorde rätt och det kommer kännas så bra när du väl tagit det och landat lite. Det lovar jag dig till 100%. Att visa sig svag och sårbar ibland är precis det som gör dig till en tuff tjej som inte bryr sig vad andra tycker. Stå på dig, oavsett vad det gäller så ”går det alltid fler tåg”, det gör det hela livet! Det är bara att bestämma vilket man skall hoppa på. Jag håller på dig, som jag sagt innan du kommer gå långt det vet jag. Kombinationen ödmjuk men tuff tjej med stor självinsikt och mycket driv det kommer ta dig långt oavsett vad ditt beslut gäller. Se heller inte på dina beslut som misslyckanden, kom ihåg att för att lyckas så måste man våga misslyckas det är så man lär sig på vägen….dom som inte vågar misslyckas kommer sällan någonstans!
    //Berith

  • A-M

    Vill bara sända en kram.
    Kramen // A-M

  • Jenny

    My, jag har följt din blogg från och till sedan starten. Personligen har jag gillat din blogg mest när du är dig själv. Hemma med Ludvig, från butiken, resor du gjorde för några år sedan…
    Jag tror att många tycker att det är kul med det ytliga också, men man behöver inte göra allt för att passa in i den världen.
    Andra kändisar, fester, bloggerskor mm Jag tror att många tröttnar på det ytliga. Lägger man upp saker för att man VILL eller för att passa in i den världen?Du har kännts mer klok och jordnära, inget divig. Det som har varit skönt med dig är att du varit dig själv förutom det senaste året typ känns det som…Då har det känts annorlunda. Det har ju faktiskt pratats mycket om psykisk ohälsa och många har varnat dig här inne. Jag tror att man inte ser förrän man förstår själv och det är så skönt att du är medveten.
    Frågan är som sagt vem är du, vem vill du vara? Stämmer de två?
    Strunta i alla andra bloggerskor och tro inte att man måste passa in bland dem för att vara omtyckt eller tjäna pengar mm Du ska vara DU och ingen annan. Det spelar ingen roll vad andra skriver eller lägger upp. Du är du och sanningar kommer alltid fram…Jag såg en bild på instagram där du skrev tack för bilden Madeleine Ilmrud och sedan
    var bilden borta. Jag vet ju inte anledningen men med tanke på flera bloggerskor nu och deras följare skriver börjar detta bli riktigt tramsigt. Anpassa dig inte ( det kanske du inte gör heller) för att bli omtyckt av dessa. Det känns bara tillgjort och som en fasad. Fokusera bara på dig…Det gillar vi läsare mer <3 KRAM

  • Jeanette

    Hej fina du….är en mamma till 4 barn varav att jag fullständigt brakade ihop i samband med en incident med min stora på 25 år….förstår på ett ungefär hur du mår…..just nu vill jag bara sätta mig i bilen från Göteborg och komma ner och ge dig en kram, va rädd om dig.

  • ÖrebroÅsa

    Hej My, läser din blogg varje dag men brukar inte kommentera.

    Jag tror att du redan har bestämt dig. Du vet vad som är bäst och du kommer att göra det som är mest rätt för dig. Sedan gör det lite ont i hjärtat att fatta det beslutet och de konsekvenser det innebär, och det är säkert därför du mår så dåligt just nu.

    När du väl verkställt beslutet så kommer du må mycket bättre. Då kan du gå vidare och lägga energin på att ordna upp följderna av beslutet så det blir så bra som möjligt.

    Det finns sällan ett rätt eller fel, man måste bestämma sig och sedan se till att det blir så bra som möjligt. Det vet du att du kan!

    Lycka till!

  • Lena

    Du skriver så fint o vad jag kan läsa så är du på god väg. Du jobbar på med dig själv o har en bra självinsikt. Kram

  • Heidi Fagerlund

    Allt måste få ha sin tid My och man råkar inte ut för mer än man klarar av sägs det. Vissa kommer in i sina livskriser och går starkare och visare ur dem så ock även du är jag helt övertygad om. För hade det inte vart så hade du varit där nere i dalen och krafsat runt i leran rejält för längesedan.
    Helt fantastiskt och samtidigt läskigt att någon vågar så öppet och starkt blotta sitt innersta. Ge dig själv en stor kram och klapp på axeln. Den som vågar visa sin svaga sida är den starka My. Ta hand om dig och ta vare timme för vad den är! Njut av de små stunder som är bra! Det finns en trogen supporter i ditt liv och det är din son, han finns där i vått och torrt.
    Önskar dig en så bra dag du bara kan ha
    //HF

  • Annica

    Heja dig My! Du är så ung och klok, en fin tjej som har det jobbigt just nu, men du hanterar det trots allt så bra.
    Fortsätt och stärk dig själv med tanken på allt som du faktiskt lyckats med, trots att du är så ung. Jättefin mamma, duktig arbetsgivare och vilken kanonhärlig personlighet du lyckats bli.
    Tänker att du våndas inför den bok som du snart ska ge ut, eller inte ge ut!?
    Vilket som, fortsätt med att tro på dig själv, du är otroligt stark, klok och fin.

    49 årig 5-barnsmor.

  • Elisabeth

    Hej❤️ Sälj butiken – det är beslutet du klurar på tror jag. Och det är en del av dig din framgång och identitet. Du är SÅ mycket mera än bara den och livet är fullt av möjligheter. Låt tåget gå och hoppa på ett nytt ❤️ Kram

    • anna

      Till Elisabeth! Men lägg ner du också! Vad vet DU vad My “klurar på”. Dina egna värderingar kan du behålla för dig själv. Vi som läser Mys blogg känner inte henne personligen och har inte en aning om någonting trots att vissa här inne verkar veta mera än vad My själv kan svara på just nu. Så töntigt att utge sig för att vara någon förståsigpåare som vet vad My ska besluta om.

      • Elisabeth

        Lägg ner du också? Jag har inte sagt att nån ska lägga ner. Det var av välmening din idiot! Om My som verkar vara en gullig tjej som även hag följt. Om man vill spekulera och tro så får man det. Sörskilt när vi inte vet vad beslutet är. Luften är fri som det heter. Om jag är en vetsigpåare vad gör det dig? Stackars My som har såna läsare som dig. Usch

        • anna

          Elisabeth. Du skrev till My, “sälj butiken”. Vidare skriver du “Och det är en del av dig din framgång och identitet. Du är SÅ mycket mera än bara den”??

          Bara den?? My har till skillnad från många andra kändisbloggare en utbildning i bagaget, hon är florist och har byggt upp sin butik på egna ben och så säger du till My “du är så mycket mer än bara den”??

          Att bygga upp en väletablerad butik på egna ben och vara stolt över den fina butiken är verkligen något att vara stolt över. Dessutom vet vi inte överhuvudtaget om det är butiken det gäller.

          Det räcker gott att sluta spekulera och istället skicka styrkekramar till My just nu, räcker långt med ett vänligt ord bara, man behöver inte spekulera i vad det är för beslut som My ska ta.

          • Elisabeth

            En RIKTIGT bra vetsigpåare är jag Anna. My- du är stark, vacker och modig. Du löser det här ❤️

    • Adde

      Ja har hört dom ryktena me att de är butiken de handlar om ..

  • Helena

    Så starkt av dig att berätta om hur du mår.Verkligen inte alla skulle våga att så öppet visa sig sårbara. Vill bara skicka en stor varm kram till dig.

  • Veronica

    Hade bara velat ge dig en stor kram, läst din blogg till o från en längre tid och du verkar vara en varm och fin människa. Glad att folk vågar stå för att man inte mår bra. Lever själv med ångest och tog tid innan jag erkände för andra men det gör vardagen så mkt lättare att erkänna <3 Stor kram!

  • Mia

    Så skönt att du sovit bra inatt! Håller tummarna att det fortsätter så. Bra med psykologsamtal också som verkligen är medicin det med! Utan samtalsterapi hade jag inte klarat av mina kriser. You go girl and stay this positive and strong! ❤️☀️❤️

  • Margot

    Läser din blogg varje dag men har aldrig kommenterat. blir så ledsen för din skull för all den skit du får ta när du inte mår bra, varför är det skillnad på din ångest än någon annans, läste i en blogg i dag om en annan som hade ångest, men hennes läsare är dom som hoppar på dig mest.Mobbing bland vuxna, inte undra på att världen ser ut som den gör, skäms på dom som inte har empati för andra.

  • maria e

    kram idag också…

  • Cathy

    Pepp pepp och en stor kram till dig idag med. <3
    Kram från Cathy (ändrade namn då så många verkar heta Fia)

  • Joanna- Föreläsare och journalist med Aspergers syndom och Bipolär sjukdom

    Det finns en app till iphone som heter Mina andetag som är jättebra och hjälper en att andas rätt när man har ångest.

  • Hönan Agda

    Lycka till med det du beslutar dig för.
    Hoppas allt löser sig till slut och att du kan få lugn och ro i själ och hjärta.
    Hälsningar Skåne.

  • Richard

    Hej My!
    Har följt dig under en längre tid. Tycker att du är fantastisk företagare,mamma och kvinna. Kämpa vidare i livet med det du gör. Ta en paus och andas lite ibland med.
    Va rädd om dig ♥
    Kram till dig och Lilleman

  • Ann

    Tror du kommer att göra ett rätt beslut….som kommer att bli bäst för dej.
    Låt det ta den tid som behövs. Styrkekram.

  • Laila

    Vet du, jag tror det är som ÖrebroÅsa skriver:

    Jag tror att du redan har bestämt dig. Du vet vad som är bäst och du kommer att göra det som är mest rätt för dig. Sedan gör det lite ont i hjärtat att fatta det beslutet och de konsekvenser det innebär, och det är säkert därför du mår så dåligt just nu.

    Eller hur?
    Jag önskar dig en fin kväll och en bra natt nu. Allt kommer att gå bra och reda ut sig ska du se.
    Kram

  • Nanna

    Det är klart du ska bestämma dig . Men alltså om det inte blir rätt så FÅR man ombestämma sig hur många hånar som helst. Jag vet att det ordet inte finns på svenska, ombestämma sig, Jenny det finns på danska och borde finnas på svenska också.

    Så bestäm dig du. Och Ombestäm dig så ofta du vill, det är så livet är. Det svänger hit och dit.

  • www.stickochbaka.bloggplatsen.nu

    Hejsan
    Jag har läst din blogg länge.
    Tänk bara positivtoch gör det du känner för, lyssna på ditt hjärta.
    Du är världens bästa mamma.
    Lycka till med allt.
    Jag önskar dig all lycka till.
    Du är bäst

  • maria e

    Tänker på dig nu…

  • Sarah

    Fina My! Gör nu beslutet som är bäst-för dig ! Mys blommor mm ! El va det nu e ! Vad vet jag ? !ta hand om dig bara / då löser sig allt kram

  • S

    Jag tror att det är ditt företag det gäller. Du är så ung så du har hela livet framför dig, dra i snöret nu innan du jobbar ihjäl dig.

  • AO

    Sälj butiken, lämna sonen till pappan så kan du ägna dig åt bloggen på heltid, pengar att tjäna, tror det blir bra för dig:) Lycka till!! Kram

  • Strega

    Tips till alla, som jag, som känner att ni själva börjar påverkas av “Det Stora Beslutet” på ett negativt sätt: Gå in på Mys blogg var femte dag och låt det vara nog. Medkänsla är bra, men inte om det gör illa vid din egen vardag. Trevlig helg!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *