Hej! Jag och Lilleman är nere på Öland. Vi har haft en mysig eftermiddag, både i butiken och hemma hos våra goda vänner där vi grillat hemmagjorda hamburgare och pratat gamla minnen <3
Jag är tacksam, så extremt tacksam! Jag har aldrig i hela mitt liv varit så rädd som jag var idag!
Denna dagen höll på att sluta i katastrof. Inte bara denna dagen, det där som inte får hända höll på att hända. Den där känslan att förlora sitt allt, sitt hjärta, sitt barn höll på att bli verklighet!
Vi bilade ner ifrån Sigtuna mot Öland.
Lilleman satt i sin barnstol bakom mig. Vi pratade och han lekte samtidigt som jag körde…. Plötsligt blir det väldigt tyst, detta mitt under en diskussion.
Jag tittar i bakspegeln och ser att Ludvig är helt röd i ansiktet med båda ögonen uppspärrade! Jag skriker på honom i panik ”VAD händer älskling” Inget svar…. jag ser hur han börjar bli lila och inser att han har satt någonting i halsen! SHIT! Jag kan INTE stanna! Det är bara en fil, trafik båd bakom och framför. Jag känner paniken växa, jag håller fullkomligt på att bryta ihop! Vi är strax utanför Norrköping precis parallellt brevid en shell-station där vi brukar stanna. Jag har inte tid att vänta på rödljuset längre fram eller trafiken framför, jag tutar som en galning kör om på insidan (trodde knappt att jag skulle komma förbi) MEN gjorde det! Jag kastar mig ur bilen, sliter ur Ludvig…. Ingenting jag gör hjälper!
Han börjar försvinna i min famn, jag förökar med alla ”trix” man har fått lära sig, ingenting hjälper!
HJÄLP, han dör ekade i mitt huvud! Nej, nej nej!
jag blir handlingsförlamad, jag skriker på hjälp! Det kommer en dam springande som hör min panik! Jag vet faktiskt inte riktigt vad jag egentligen gör, men innan hon hinner fram sliter jag tag i honom på ett annat sätt, DÅ far den upp, den där j*vla mentos tabletten som han lyckats sätta i halsen! Som en kedjereaktion så kommer det en kaskad utav vätska, inget kräks utan ren vätska…. Färgen kom ganska snabbt tillbaka och mardrömmen tog slut! Guuuud! Mina ben vek sig och vi blev sittande där, Jag satt med honom i famnen och grinade jag vet inte hur länge!
Lilleman själv grinade inte, först var han bara tyst. Sen sa han efter en stund, ”Mamma det är bra nu”!
Fy fan rent ut sagt… Vi stannade kvar där nästan en timme, han drack vatten, vi satt i solen och kramades på en gräsmatta. Jag var helt skakis och chockad över vad som precis höll på att hända! Men sen var han som vanligt…. Mitt adrenalin däremot höll i sig många timmar, jag är fortfarande skakis och chockad över situationen. Men också EXTREMT tacksam! Så tacksam att jag inte med ord kan beskriva det rättvis! -Tack gode gud! <3
Nu kopplar jag bort dator och mobil för resten av kvällen…. Jag ska mysa med Lilleman och våra vänner…. Efter en såshär situation så kommer man på att man inte ska ta någonting eller någon för givet! Var rädda om varandra! All kärlek!
Kram & gonatt!
/ My Martens
Fy vad läbbigt! Vilken tur att allt gick bra. Stor kram
<3 Ja, verkligen!
Kram till er båda
Usch vad hemsk! Vet verkligen paniken…
2 år sen satte min då 4 åring en mentos tablett i halsen. Det var en av det hemskaste upplevelse jag varit med om. Den ville liksom inte ut. Men liksom du tog jag tag i honom i ett annat grepp och den flög ut!
Skönt att alt slutade bra! Och här hemma får man inte äta mentos tabletter mer! ?
Å fy så hemskt förstår din panik ååå ta hand om er och mys mycket
Kram. Stina
Usch vad hemskt, kan inte ens föreställa mig. Vilken tur att allt gick bra!
Usch så fruktansvärt hemskt! Stackars Ludvig och dig naturligtvis. Alla borde verkligen gå en HLR-kurs, det räddar liv. Ju fler som vet vad man ska göra i sån här situation desto bättre<3
Varje förälders mardröm, fy vad hemskt.
Kan inte ens föreställa mig skräcken och paniken man känner i såna här situationer.
Hoppas du kan varva ner och får sova lugnt inatt.
Kram
❤
Alla föräldrars värsta mardröm!! Förstår din panik,fy farao vad hemskt.Vilken tur att allt gick bra.Ta hand om dig och Lilleman♥
Å fyf*n! ? så tacksamt att det slutade väl trots allt… Massa kramar till dig och Lilleman! <3
Usch så hemskt My ? så skönt att det gick bra men känner känslan i hela kroppen ? Jag var barnvakt till min systers son för massa år sen o hade bakat havreflarn som låg på diskbänken. Han fick tag på ett och satte i halsen o började tappa färg snabbt. Jag fick panik och sprang med honom i famnen till en granne som var sjuksköterska, när jag sprang med honom så släppte det, men paniken jag kände kan jag känna idag 30 år senare. Kramissar till dig
Fy så hemskt!! Så glad över att läsa att allt gick bra…Må gott!!
Stor kram❤️
Hej. Jag vet precis vad du gick igenom. Har själv vart i sån situation. När min 2 åring fick tag i en äpplebit. Där gick det nästan åt skogen. Blev ambulans och sjukhusvård. Har idag ”regler”över det här med mat. Inga barn äter i bilen, såvida vi inte sitter brevid dem . Springer inte runt med godis/mat i munnen etc. Man kan inte hönsa med allt men man kan kanske förebygga olyckorna i den mån det går. Himla glad att allt gick bra för er. O ta vara på dagen…allt kan vända på 1 sekund. Kram till dig My. Du är enastående
Herregud tur att det gick så bra
Stora kramar till er båda♡♡♡♡
Usch vilken mardröm. Kram
Blev alldeles tårögd när jag läste … hjälp vad otäckt.
Så skönt att det slutade bra.
Kramar till dig och lilleman … ♥
Jag känner din rädsla och skräck i mitt hjärta. Det hände min dotter när hon var något år yngre än Lilleman, då hon satte en isbit från Mac Donalds barnmenydricka i halsen. Samma scenario, i bilen, jag ensam som körde, hon satt i sin barnstol på högersidan bak, så jag kunde se hur hon blev först röd, sedan lila och paniken och skräcken lysa ur hennes små vackra ögon. Då hade vi änglavakt.
Jag är så glad för er skull att allt gick bra till slut med din fina son, och som du sa, man ska aldrig någonsin ta något eller någon förgiven <3
Kramar till er båda <3 Mikaela.
❤️❤️ Till er båda
Så otäckt men bra handlat av dig! Förstår att du var skakis länge efteråt.
Varm kram till er båda
<3
Men Gud vad hemskt!! Vad hemskt verkligen! Vad skönt att ni klarar er, vad skönt att det gick bra, vilken tur och vilken änglavakt!! Blir alldeles rörd av att läsa din text.
Ta hand om er fina.
[…] Mys blogg, […]
Men åh så hemskt. Sån tur att det gick bra! Jag ryser hela jag. Värsta mardrömmen.
Kram till er båda
Men Guud Vilken SKRÄCK!!! Åh stackars dej! Vilken tur att det löste sig…..
Åh himmel……!!!
Vad himla fin han är din lilla pojke!
Kramar till ER
Usch och fy vilken mardröm!!!! Värsta värsta…. så SKÖNT att det gick bra!!! Kram
Fy vilken mardröm My vad skönt att det gick så bra, va rädda om er <3
Tårarna på min kind är ett faktum efter att läst detta inlägg. Väl handlat I situationen My. Verkligen änglavakt hade ni. Tycker för övrigt att du verkar ha en otrolig kapacitet i god mening på många vis. Även om jag tror lite mer vila skulle göra gott på sikt. Känner igen mig i vissa av dina erfarenheter & brukar själv få höra om min styrka (även om jag ibland känner annorlunda). Hälsningar Sofie
<3