Hej!

jag är ju fortfarande kvar i Thailand, så ämnet är fortfarande träning och hälsa 😉 börjar du tröttna på mig? 😉

Att träna för en man som har spenderat mer än halva sitt liv i the USA Navy det ,medför en del konsekvenser. Detta ar på riktigt det värsta jag varit med om!!! Och det bästa på samma gång! fy fan vad nära bristningsgräns. Men samtidigt satan i gatan vilken underbar känsla när man var klar. Även om jag förmodligen inte kommer att kunna sitta på en månad!!! -Hahaha! 

Jag trodde att vi skulle köra lätt uppvärmning och gå på hinderbanan. jag hade fel. Vi körde EXTREM uppvärmning, 4 rep x 40 sek. Burpees, jägarvila, air squats… grodd hopp!?! Och en massa annat. jag ville kräkas, jag ville dö, jag övervägde att lämna alla och gå därifrån… men samtidigt så står det en amerikansk soldat framför mig som peppar och förklarar att man inte kan överge sin ”soldat”/vän. Så va f*n det vara bara att ta smärtan och pressa till maximalt. Skakiga på benen så skulle vi sedan gå ihop i team. (mycket här nere handlar om teambuilding)  Den ena stod i ”vila” med vikter rakt ovanför huvudet (observera, RAKA armar) samtidigt som den andra skulle ut och springa. jag vet inte vad som var värst, den maximala mjölksyran som var bestående i armarna under heeeela passet. Eller kräk känslan när det kändes som om benen inte bar mig längre och att jag inte kom framåt trots, att jag sprang och försökte skynda mig för att lösa av min team-mate. Lagom efter detta… DÅ var det dags för hinderbanan. 

Men på något konstigt sätt så fick jag energi, energi som aldrig förr. Jag blev udda i par indelningen och fick då köra med våran coach. -SKJUT MIG! tänkte jag…

jag kände att jag nästan började gråta då jag föreställde mig det allra värsta! men jag hade fel igen… Det gick hur bra som helst! Jag körde inte bara hinderbanan en gång, jag körde den TVÅ gånger!

Egentligen för att jag missförstod då dom andra löste av varandra men jag körde på ett varv till i bara farten.-hahaha!

-BÄSTA KÄNSLAN!!!

Efter passet satt jag kvar en stund och pratade med coachen, mycket intressant. Detta är det bästa jag vet, träffa nya människor, olika bakgrunder och en intressant historia=) Till middag blev det en protein boll till. Lite enformigt kan du kanske tycka, men dom är så goda att jag kan äta dom morgon, middag och kväll =) 

Mellan Thai-boxningen på TVÅ timmar och hinderbanan på drygt 1 timme så passade vi på att åka till beachen en stund. -Livet är verkligen underbart!

Det enda jag saknar, saknar jag oerhört mycket och väljer att inte omnämna här inna så mycket… då jag bara får ångest och börjar gråta! Min älskade Lilleman <3 men snart, då är jag hemma igen.

Jag är så fäst vid detta ställe att jag funderar på att åka hit ner med honom innan han ska skolas in på nya dagis i Sigtuna för lite egen tid för oss…. 

’

Vi hörs imorgon! Kramar / My Martens