Hej min Fina! Idag tänkte jag dela med mig lite till er om mina tankar kring att vara egen företagare. Jag skulle förmodligen kunna skriva en hel bok om detta så jag ska försöka att hålla mig kortfattad 

På bilden ovan så ser ni mig hålla i ett fång utav härliga Avalanche Rosor. Men runt dessa rosor så ser ni ett INTERFLORA papper. Jag startade mitt företag My’s Blommor då jag var 18 år gammal. Jag var då helt fristående och tillhörde inte någon kedja. Men företaget växte snabbt och jag insåg snabbt att jag kommer att behöva ansluta mig till Euorflorist eller Interflora. Inteflora var det självklara valet för mig. Men jag fick inte vara med. Pga utav andra ombud på orten med omnejd. Jag gick då över på Euroflorist och har var varmt välkommen som ombud hos dom. Att vara ansluten till någon utav dessa innebär att vi i butiken kan ta emot/sälja deras presentkort, samt att vi kan förmedla blommor runt om i hela Sverige men också utlandet.  Jag har inget ont att säga om Euroflorist men jag har skickat in en ansökan varje år i nu 7års tid, jag har mer eller mindre legat på mina bara knän för att få komma med i Interflora familjen, utan någon större framgång…. förrän NU! =) Från och med 1augusti så är vi officiellt med i Interflora familjen. Jag är så galet glad över detta! Mina duktiga florister jublade över beskedet!

Varför? jo, för att Interflora konceptet passar mig mycket bättre! Det kommer bara vara en positiv inverkan på butiken. Vi är fortfarande helt fristående och kommer inte att ”byta koncept” höja priserna eller några andra dumheter. Vi blir bara starkare tillsammans, och kan erbjuda så mycket mer vad det gäller blommografering. Dessutom har jag ju under alla mina år i denna branschen fått neka alla er kunder som har kommit in med Interflora-checkarn till oss i butiken, men som sagt från och med 1 Augusti så är ni hjärtligt välkomna med dessa! 

Dagens outfit: Kjol ifrån IVYREVAL som ni hittar HÄR

Foto Linda Himsel Makeup Sara Sethsson Blommor Lindèns Kalmar

Att vara egenföretagare har både sina för & nackdelar. Man kan inte vara ledig när ”alla andra” är det, men man kan styra sin ledighet på ett annat sätt. Man släpper aldrig jobbet när man går hem för dagen. Det finns lixom alltid med i bakhuvudet. Oavsett hur mycket man satsar, ekonomiskt eller känslomässigt så är det ingen annan än du själv som står för risken. Men för att lyckas så måste man våga satsa. Vilket också kan vara en svår balansgång.

Att ständigt vilja utvecklas och fortsätta att klättra uppåt är någonting som i mina ögon kännetecknar en entrepenör. Att lära sig utav sina misstag och resa sig upp igen är ett måste! Man måste ha skinn på näsan och stå på sig, annars blir man överkörd. Ingen ide att jämföra sig med andra, man kan bara jämföra sig med sig själv, sina förutsättningar och därefter föröka att utvecklas.

Jag själv har haft en resa med My’s Blommor som har varit som en extrem bergodalbana. Intern stöld, En hel utomhus avdelning som rasade pga utav snö… inte en krona utav försäkrings bolaget  pga utav att dom klassade det som ”naturkatastrof” . En frysolycka då varor för nästan 200-tusen frös sönder. Galet mycket pengar förhållandevis till omsättning. Men för varje bakslag så har jag blivit någon erfarenhet rikare, och förbannat mycket starkare!

Jag köpte en butik i Kalmar ett par månader innan jag skulle föda Ludvig. Hade jag vetat vad som väntade runt hörnan så hade jag ALDRIG gjort det! Men man ska inte gråta över spilld mjölk, man måste se framåt!

Lång histora kort: Jag köper ”Bellis blomsterhandel” i Kalmar oktober-10. Jag föder Ludvig 4jan-11. Jag hamnar i en personlig kris då otrohetsryktena kring min sambo, Ludvigs pappa når mig. Jag tampas med mig själv, förnekelsen och den turbulens som det innebär. Jag kämpar som en lejonhona för att hålla ihop ”familjen” och tar nästan knäcken på mig själv på kuppen. Allt bekräftas utav en graviditet som framkommer i mars/april. Världen rasar och jag missköter nya butiken katastrofalt mycket! Jag försöker att samla mig, ta hand om My’s Blommor på Öland och gör mitt bästa. Men långt ifrån tillräckligt. Jag landar i mamma rollen och bestämmer mig för att ”stänga av känslorna” resa mig & gå vidare! Ludvig gav mig styrkan.

Sakta men säkert så hittar jag mig själv och en balans i att vara ensamstående mamma & företagare.  Det vara bara det att jag lät det gå för långt…. Kalmar butiken blödde för mycket. Jag har ingen att luta mig mot eller någon att be om hjälp så det var  bara att förlika sig med att jag själv  satt mig i en situation som jag själv måste reda ut.

Precis när jag tycker att jag börjar få skaplig ordning på tillvaron så är det ”någon” som börjar jävlas med  mig. Jag har då precis flyttat in i mitt nybyggda hus mitt ute i skogen. Jag får däcken sönderskurna, konstiga el-avbrott och mycket mycket mer. SKIT JOBBIGT! Media har redan skrivit om detta och jag orkar inte dra den storyn om detta en gång till.

I sammband med detta så råkar jag  ut för en  trafik-olycka. Ludvig är inte med i bilen,  TACK OCH LOV!

Jag hamnar på sjukhus. Blir riktigt dålig. Får whip-lash. Just där och då så tycker jag att livet är lite mer än orättvist! Efter att jag få komma hem så får jag hem-hjälp ifrån kommunen, städning, resa mig upp och ner ifrån sängen, påklädning osv. Ludvig var denna perioden hos sin pappa, precis ett år gammal… jag hade då inte varit ifrån honom mer än några timmar… Fruktansvärt!

Ludvig är då strax över 1år gammal. detta är i mars-12. Jag beordrar min revisor att avveckla kalmar butiken. Han protesterar och förklarar att det är först nu som butiken börjar att gå med vinst och att jag måste driva den ett par år till för att inte gå med en förlust. Jag svarar utan minsta tvekan, NEJ! Jag orkar inte mer! Sagt och gjort jag avveklar butiken.

Rehabliteringen gick förvånansvärt bra, och efter ett par månader så var jag på benen igen, och kan ta hand om Ludvig igen. Mamma hjärtat komplett! <3

Det fanns då två val, sätta butiken i konkurs, slippa ifrån alla leverantörs skulder och gå i stort sett ”skadefri” från detta. Enkel utväg kan man tycka, men det kändes inte rätt!

Alternativ två, köra en utförsäljning betala av alla leverantörs skulder och enligt min åsikt då kunna gå med rak rygg & veta att man gjort rätt för sig. Konsekvensen utav detta är att man då privat tar med sig skulden på banklån, renovering och alla inventarier som man ett år tidigare hade investerat i.

Men för mig så fanns det inte mer än det sist nämnda alternativet. Jag körde på med några utförsäljningar och betalade av alla räkningar, löner, abonemang som fanns. Kvar stod jag med en skuld på nästan en halv miljon. Dags att bryta ihop nu? Nej, jag kan möta varje leverantörs blick, ni får inte glömma att jag fortfarande sammarbetar med dessa leverantörer genom My’s Blommor.

Vad vill jag på ett kortfattat sätt ha sagt med detta? Jo, jag brukar säga det att:

Ett misstag en gång är okay, samma misstag två gånger är två gånger för mycket!

Tro mig, jag har lärt mig en läxa! Även om jag befann mig i en djup personlig kris, och då som toppen utav isberget råkar ut för trafikolyckan så kommer jag ALDRIG mer att sjunka så djupt igen och låta företagen så snabbt gå utför.

Alla mina timmar jag lägger ner på att pendla till Holland, jobba med grossist försäljningen. Eller vissa reklam jobb och andra saker som till viss del har med just bloggen att göra går direkt till att betala av denna skulden. Jag tar alltså inte en enda krona till mig själv eller några nöjen.

Jag har satt ett mål då jag ska vara helt skuldfri från denna skulden. När det är uppnått så ska jag ge mig själv en ordentlig sovmorgon och fira detta med mina närmaste. Dessutom så handlar det ju om at trygga framtiden för mig själv, men framförallt för min älskade Lilleman! <3

Förut kunde jag skämmas och känna att jag misslyckats….. men icke! Jag tänkte för mig själv, ”Hjälp, vad ska alla andra tycka” Jag skiter fullständigt i vad ”alla andra” tycker, jag tog vissa beslut där och då, jag kan inte påverka det som har varit eller förändra någonting…. men jag kan gå rak i ryggen!

Detta har stärkt mig på så många sätt. Det har gjort ont, inte varit enkelt. Men vet du, för att kunna lyckas så måste man också gå på dom där minona och våga stå för att livet inte är en dans på rosor alla gånger. att driva företag är som att åka bergodalbana, Spännande, skrämmande, hisknande men i slutändan så förbannat roligt!

Nu kan jag dock känna att det vore kul om livet gav mig lite medvind ett tag så att jag i lugn och ro kan fortsätta att reda ut allting som har händ sedan separationen. Jag måste erkänna att 2010-2011 var det bästa & det värsta åren i mitt liv. Men jag ser tillbaka på den tiden och kan ändå känna hur mycket starkare jag faktisk har blivit.

Hmm, detta är en såååå lång historia kort. Jag delar med mig utav långt ifrån allt. Jag vill bara förmedla till er att det är okay att ”misslyckas” ibland. Att även om allt ser så otroligt lätt & bra ut på ytan så har alla sina olika baggage. Men framförallt, efter regn kommer solsken….

Idag så har jag fortfarande en del utav skulden kvar. jag jobbar arslet av mig för att uppnå mitt mål. samtidigt som jag får ordning på My’s Blommor som också blev lidande under denna perioden. Jag kämpar för att utvecklas nå framåt. Jag har även några andra projekt på gång, som jag inte kan dela med mig utav  just nu 😉

Målet ät inte uppnått ännu, men med tiden så vet jag att jag tar mig dit.  NU under resans gång så passar jag på att unna mig lite ledigt då och då. Ska jag iväg några dagar så jobbar jag dygnet runt innan dessa för att ”kompensera” upp min ledighet 😉 Självklart så skulle jag aldrig blogga om allt jag jobbar med hela tiden, det skulle vara såååååååå boring! hehe! Men jag vill bara ge er alla en tankeställare, det är okay att göra misstag ibland. Det gör vi alla! men för guds skull, försök att ta lärdom av det, så att man inte gör om samma misstag om och om igen……

Nu mina vänner så ska jag ut i butiken och jobba en stund…. i träningskläder, hmm, jag han aldrig byta om efter gymmet! 😉 men jag jobbar nästan bara utomhus idag så det får vara okay med denna utstyrsel idag! Hahaha!

Kramar My Martens