Hej fina! vart tar dagarna vägen? Tiden bara rinner iväg. Nu är klockan strax innan midnatt igen. Hmm. Jag har precis slagit igen mina teoribäckar. Just nu känner jag mig mest förvirrad. Men jag ska sova på alla nya termer, utryck och all den information som jag fått bara under dagen. Det är verkligen imponerande hur mycket man faktiskt klarar av att ta in på så kort tid. SAFEs utbildning är verkligen grundligt genomtänkt…

Vad kul att många av er är så glada för min och Ludvigs skull över våran nya familjemedlem Sture <3  Vi längtar efter honom! 

Söndag kväll… jag är trött, tröttare, tröttast! Först och främsta en bilbomb ifrån dagens studier.Jag veeeeeet att bildkvalitet och ljuset är skumt, Jag vet inte varför det blir så i dessa lokaler. Det är någonting med ljuset som jag inte kommer på hur jag ska hantera det. Nåväl, du får stå ut med dessa bilder i skal-inläggen 😉

Jag var i skolan strax innan 08:00. Min morgon började katastrofalt !!! Då menar jag verkligen riktigt illa! Jag är nog Sveriges största klantskalle! Mer om det längre ner…

HELA klassen stod utanför grinden som normalt sett var öppen och funderade på när någon skulle komma och öppna. Hmm, klockan tickade på. Konstigt. Då någon säger: -är det någon som provat att slå koden?

hahaha! Nej, det  var det inte. och vips så var vi alla inne. Det jag INTE nämnde just då var att det var jag som kom först… hehe! Nåväl. En fullspäckad dag med Kroppsanalys och biomekanik på schemat. Idag var Liselott här, SAFEs VD. Jätte kul att få träffa henne också =) Jag gjorde kanske inte mitt bästa första intryck. (se längre ner)  Alltså kolla in Rasmus hoppande armhävning! SÅ spänstig och rörlig kille! Jag är GRYMT imponerad! 

Självklart fick jag som är vig som ett kylskåp, som inte har någon erfarenhet av Yoga, illustrera ”krigaren” Hahaha! Jaja, jag bjöd på ett gott skratt iallafall 😉

Nåväl, dags för lunch…. Kyckling och kinoa. inte så gastronomisk upplevelse direkt, men enkelt, billigt och nyttigt. 

Men innan vi satte oss för att äta lunchen så fick vi slänga oss iväg i en taxi. Varför då kan man undra.

Jo, för att jag imorse lämnade Sigtuna, matlådor, skolböcker, dator, och träningskläder var packade. Tidsmässigt låg jag bra till och söndagstrafiken var till min fördel. Jag kör in vid en mack, närmare stan. Vad händer där?! JO, jag inser att jag har glömt plånboken hemma. SUCK! okay, ingen panik… jag kanske kan swicha han som står i kassan eller nått. MEN, det gick minsann inte. för att min swich var inaktiv! SUCK igen! Sedan konkursen har jag nya kort. Plus att min mobil gått sönder där emellan. Så med andra ord var jag alltså helt strandad. Okay, ingen panik tänkte jag. jag började mäta avståndet pock tiden om jag skulle hinna tillbaka till Sigtuna, för att hämta plånboken. Men då skulle bensinen inte räcka till. Bensinen skulle precis räcka till skolan, och jag skulle då vara säker på att vara framme i tid. Sagt och gjort. Jag gasar in mot stan. Vad gör jag då. Jo, jag tar såklart FEL avfart och åker på en rejäl omväg! satans he*vetes, j*vla sk*t!!!!

 Hmm, jag ser att det är gränsfall att det ska räcka heja vägen fram. Alltså min inre stress just då. OM jag skulle fått bensin stopp så hade jag alltså inte kunnat ta en taxi osv. SUCK!  Det är dessutom 100% närvaro i skolan som gäller, annars blir man inte godkänd.

MEN jag klarar mig hela vägen fram. När jag parkerar bilen så står det räckvidd 1.2km. Alltså 1200m. Närmaste bensinstation ligger 3.6km därifrån. Man behöver inte vara en Einstein för att räka ut att det inte skulle gå att ta sig till en bensinration. Jag lyfter frågan med mina klasskamrater, jag berättar att jag imorse lämnade hjärnan hemma istället för att ta med den till skolan. Ingen har bil eller kontanter. Men strax efter så presenterar jag mig för våran nya lärare Liselott, som då lånar ut mig ett par hundra ( TACK! ) Men så pinsamt!

Vid lunch erbjuder sig min klasskamrat Armin att följa med mig till en bensinstation, så vi ringer en taxi, åker till macken. Köper en dunk. tankar upp dunken. tar samma taxi tillbaka förr att fylla på med några liter. Vi han precis i tid så att vi skulle hinna äta i lugn och ro. TUSEN tack Armin!

Men det stannar inte där. För jag kan nu ta mig till macken, men har fortfarande inte tillräckligt mycket pengar för att ta mig hem. (SUCK IGEN) PLUS att jag har en tid att passa efter skolan…. Armin erbjuder sig igen, så direkt efter skolan åker han med mig till en bensinstation där vi tankar upp bilen med hans kort. Samtidigt har jag kopplat in min väninna Annelie som befinner sig på Gotland och därifrån får svischa Armin pengar. Tack, tack tack! <3

Osminkad, stressad, genomsvettig av stressen passar jag givetvis på att ta en taxi-selfie såklart 😉

VI hade  iallfall med bensinen i knät redo att tanka upp Pärlan! hahaha! ja, det var ju minst sagt ett annorlunda sätt att spendera si lunch på. Armin, jag säger ju att det alltid händer saker runtomkring mig 😉

 Förutom detta kaoset så har jag hällt ut en kaffe över min första outfit jag hade på mig, gått rakt in i en glasdörr framför Armin, tappat ut HELA min påse med nötter framför Pontus m.m. En sånär dag man kanske rent av borde stannat kvar i sängen!!!!!

Räddaren i nöden offrade sin lunch och sin lunchträning för att hjälpa mig reda ut mitt självförvållade kaos! Vilken hjälte! Imorgon ska jag aktivera mitt bank id och min swich på rasten! Då har banken öppet och det bord gå ganska snabbt. Sen har jag satt upp en lapp på dörren ”mobil, nycklar, plånbok, hjärnan” hahaha! NU ska jag sova. för snart ringer klockan igen…… Kramar

/ My Martens